Denna kvalitativa uppsats ämnar att besvara följande frågeställningar: hur anser respondenterna att public service idag hanterar sin roll på Facebook? Hur tycker respondenterna att de privata nyhetsmedierna respektive public service bör agera på Facebook? Finns det en skillnad i hur svensk public service respektiva privata svenska nyhetsmedier kan agera på Facebook – och isåfall vilken? Ett ämne som är relevant i en tid när både medierepresentanter i Sverige, men också globalt, står inför ett journalistiskt förändrat landskap. Men frågorna är också relevanta utifrån ett konkurrensperspektiv mellan privata medier och public service när Facebook används som en journalistisk nyhetsplattform. Genom att intervjua tio representanter från Sveriges journalist- och mediebransch, kombinerades sedan dessa intervjuer med Henry Jenkins, Sam Fords och Joshua Greens teorier om spridbar media samt Jenkins teori om konvergens. Resultatet visar att relationen mellan public service och privata medier förändras ständigt i den digitala utvecklingen, och är därmed svårdefinierad. Däremot påvisar vårt resultat att det finns återkommande trender i hur relationen mellan dessa medier bör vara – och verka. Det finns ett behov av styrmedel i en era av digital journalistik och dess förhållningssätt till prviata plattformar, särskilt i en digital framtid.

Children and teenagers of today have grown up with digital media. According to Olle Findahl's report "The Swedes and the Internet" (2009), adults as well as children are online more and more. Our experience is that at many workplaces as good as everyone use computers and everyone is expected to have digital skills. However at most schools the reality is far from this. According to Findahl's report from 2009, 99 percent of all pupils (in Sweden) have access to computers and Internet, yet it is rare that they get school assignments where the use of Internet is acquired (Findahl 2009). The purpose of our paper is to understand how digital media can be used as a resource for learning, through the perspective of young people. The goal of this study is to understand how pupils make meaning2of digital media as a resource for learning. Therefore we found it essential to examine how the conditions and opportunities in the schools affect young people's reflections. In order to achieve this we chose to use qualitative data collection methods such as observations and unstructured group interviews. We observed two different classes of core subjects, and conducted two unstructured group interviews with pupils from Tumba gymnasium. One of our results, and the most essential one, was a pattern of an abstract phenomenon. Teachers describe students as fed up and unmotivated, the students themselves say that "it's just boring". This is a fact that is accepted by teachers and students without deeper reflection. "It's school." We refer to this phenomenon as "the abstract tediousness" which constitutes the core of our analysis. "The abstract tediousness" is the result of what happens when teachers do not make meaning of what they are teaching their pupils, which therefore makes the pupils feel uninvolved. The absence of creative tasks and a structure of hierarchy where the presence of the pupils is of greater importance than the assignment itself, also contributes to "the abstract tediousness". Another element that can be explained by the phenomenon "the abstract tediousness" is that pupils can’t make relevant digital media because they get caught up in an endless argument about the importance of grades. Our conclusion is that the pupils cannot make relevant digital media as a resource for learning because the schools fail in explaining the importance of learning.

This study is about how the Swedish Armed Forces, as a government organization, can communicate constructively in relation to legitimate communication on their official website. Today's communication as an official organization is increasingly dominated by the so-called marketization. This can lead to an effect of public organizations changing their structure of communication. The research questions of the essay has been answered using qualitative methods. Where the empirical material has been collected from the Swedish Armed Forces using visual image analysis, text analysis and an interview. The text analysis is performed at the Swedish Armed Forces official website and on six selected official documents published by the government organization. A qualitative image analysis is also performed on the website, to get an overview of their communication. To complement these methods, a structured mail interview has also been conducted with the Communications Department at the Swedish Armed Forces.  The study is using a new institutional perspective with Scott’s (2014) three pillars of institutions and DiMaggio and Powell’s (1983) isomorphic processes, which is used as a theoretical tool for our analysis. New institutional theory, assumes how organizations and organizational actions subconsciously and consciously relate to the expectations and demands posed by the environment. The theory is thus presented in connection with communication, identity creation, and legitimacy. The result indicates that the Swedish Armed Forces communication is facing challenges when it comes to reaching out to its stakeholders.   Keywords: Governmental communication, organizational communication, legitimacy, strategic communication, digital media

The role of the library is changing to meet the demands of a technology-driven society. Yet the impact of new media, such as e-books, has not always been viewed favourably. The aim of this thesis has been to map the debate that took place between 2010 and 2015 concerning the status of e-books within the public library system. The study focused on several key areas: attitudes expressed within Swedish library press; the issues raised within discussions; aspirations and concerns of participants; and how opinions changed over time. The 99 issues of Biblioteksbladet, Biblioteket i Samhälle, and Framsidan published during the years of study constituted the source material. Computerised content analysis targeted keywords: e-, elektronisk, and digital. Results were logged chronologically, and coded to record any opinion expressed in relation to e-books: either positive, negative, or neutral. Raw data analysis was enhanced by the critical theories of LIS-professor Kristen Drotner. Her concept of media panic describes the emotional reactions professionals experience in response to new forms of media and technology. This was used to assess whether criticisms of the new medium were part of an emotional response. The results of our analysis suggest a cycle of debate that only partially fit Drotner's concept of media panic: initial discussions focused on technical considerations, the debate intensified and moved to economic concerns and the changing role of the library as the rate of e-book loans proliferated. The final years of study were characterised by calls for national co-operation regarding the implementation of e-books.

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

I ett allt mer informationsrikt samhälle ställs det nya krav på dagens ungdomar att klara av att möta och hantera det. Syftet med denna litteraturstudie var att ge en överblick över aktuell forskning som behandlar vilka typer av förmågor som är nödvändiga att ungdomar utvecklar i dagens globaliserade och digitala informationssamhälle. Vidare var syftet även att redogöra för det forskningen tar upp gällande hur detta på olika sätt utmanar skol-och utbildningsväsendet för att stödja och främja ungdomars möjlighet att hantera information. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av dels svensk som internationella studier. Forskningens resultat har analyserats i relation till Siemens lärandeteori konnektivismen och UNESCO:s definition av begreppet MIK som står för media-och informationskunnighet. Anledningen till detta var för att få djupare svar på våra frågeställningar gällande vilka förmågor ungdomar behöver utveckla samt vad skolan och dess lärare behöver förändra. Resultatet i litteraturstudien har visat att ungdomar bör utveckla förmågor i att hantera digitala verktyg och att utvärdera och kritiskt granska information. För att ungdomars livslånga lärande ska gynnas krävs det att skolan gör förändringar i sitt nuvarande arbete med att utveckla barn och ungdomars förmågor i att hantera information.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.

Uppsatsen har undersökt hur gymnasieelever uppfattar att sitt språkbruk påverkas av deras användande av sociala och digitala medier. Detta undersöktes genom att intervjua fyra grupper med gymnasieelever, antalet deltagare var allt som allt nio gymnasieelever. Syftet med uppsatsen var att hitta ett svar på hur gymnasieelever uppfattar att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk. Resultatet visar att gymnasieelever upplever att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk i olika utsträckning. Man kan däremot inte dra några generaliserbara slutsatser utifrån enbart denna uppsats.

Abstract  Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på.  Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

Most professionals working in the field of information technology and communication are able to also work with digital media outside working hours, which could blur the distinction between work and private life. The aim of the study is to examine how the perceived health of these professionals is affected when the boundaries between work and private life blur and to identify the positive and negative aspects of using digital media outside of working hours. The effects on the actual health of professionals working in this line of work are not being examined in this study. Based on existing literature on aspects of working with digital media outside working hours, a quantitative and qualitative survey was distributed to employees working with information technology and/or communication. The study was complemented by additional qualitative interviews. The results suggest that the perceived health of the majority of respondents was negatively impacted by working with digital media outside of working hours. The main reason for this is that they feel overwhelmed with information. One of the conclusions of this study is that respondents may be negatively influenced by the use of digital media outside of working hours but that this does not have to be the case necessarily. A further conclusion is that there are complex combinations of advantages and disadvantages from these aspects which affect respondents more individually. In addition, the study shows that companies need to be aware of the advantages and disadvantages of using digital media outside working hours in order to provide healthy working conditions for their employees.