The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding student democracy and the different attitudes to it from student- and teacher perspectives. The world we live in is in a constant state of change and even though the world changes, we can’t forget the democratic values that society relies on. This work aims to help my future colleagues in the Swedish school environment to better understand, develop and work with democratic values. So that democracy can live on. My goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve my purpose, the following questions were formulated: What are the different expressions of student democracy?  Do students have knowledge of what democracy and student democracy are? In what way do students and teachers see democracy? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits with student democracy, one of the benefits is that pupils with higher understanding or knowledge of what student democracy is, are more likely to engage in his or her work in school. The research also showed that it is clear that it is a relevant topic and important for our future profession and that the expression student democracy has different meaning for a teacher and a student. The results of this work shows that younger pupils have the opportunity to influence certain things in the school context, but that it differs between the different school subjects. It also shows that student council is an important aspect, even if it is not primary.

Den samhällsutveckling som skett innebär ett skifte från en modern till en senmodern tid. Det senmoderna samhället präglas av globalisering, konsumtion och individualisering till skillnad från den moderna tidens mer kollektivistiska anda. I och med samhällsförändringen har även synen på kunskap och vilka kunskaper som anses betydelsefulla förändrats. Det finns därmed en oklarhet i vad skolämnet samhällskunskap bör syfta till att lära ut. Med grund i detta tas följande frågor upp: Vilket ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt innehåll kan sägas utgöra kärnan i skolämnet samhällskunskap, såväl förr som nu? Hur förhåller sig samhällskunskapens kärna till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan, genom styrdokumenten, ska leverera? samt Vilken ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk kärna bör samhällskunskapen ha för att leva upp till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan säger sig ska leverera? Syftet är därmed att definiera kärnan med utgångspunkt i en analys av skolans demokratiska ideal och värdegrunder. Resultatet av detta inbegriper en kärna som är både omtvistad, instrumentell och partikulär. En sådan kärna innebär en omöjlighet i att förverkliga ett medborgarideal och en reproduktion av värdegrunder samt demokratiideal. För att formulera en annan ingång till ämnet gör vi ett antagande att dagens samhällskunskapsämne inte är förståelseorienterad utan ändamålsenlig. Genom att istället för den rådande deliberativa ingången till ämnet framhäva en kritisk realistisk ingång till detta skapas ett samhällskunskapsämne som inte enbart reproducerar känd fakta utan gör ett anspråk till en förändring av framtiden.

Abstract  Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på.  Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions regarding the task of raising pupils into democratic citizens. Therefore, I will investigate how teachers apply this task in teaching. Research shows that Swedish adolescents to a very small extent engage in democtatic processes, compared to other countries. At the same time, the amount of studies performed in Sweden is very limited regarding how teachers integrate the assignment of democracy in primary school, specifically in year 4-6. Thus, it sparked an interest in how teachers apply and include the civics subject. The study was conducted by a qualitative in terms of semi-structured interviews. Six teachers participated and everyone are currently teaching civics in grade 4-6. The theoretical approach has been based on John Dewey and pragmatism. The theory has been used in combination with previous research to analyze the statements of the respondents.   Firstly, the results show that teachers experience their role of educating democratic citizens as unique and important. They believe that there are great opportunities in affecting students' roles as democratic citizens. However, the teachers also describe certain difficulties while teaching about the democratic processes, since the subject is very complex. A large part in the complexity is that school accommodates many different individuals with various sociocultural backgrounds, perceptions and opinions about the world, which constantly needs to be addressed. Additionally, the teachers also experience that using assignments where students actively practice democratic participation should be given a larger share in school. The most effective way to practice this, according to the teachers, is by using communicative methods, e.g., conversations. Finally, the studies conclude that there is a need for developing the communicative parts in the education materials, especially concerning the democracy education. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Därför kommer jag att undersöka hur lärare applicerar detta uppdrag i undervisningen. Forskning visar att svenska ungdomar i mycket liten utsträckning engagerar sig i demokratiska frågor jämfört med andra länder. Samtidigt finns det en mycket begränsad forskning vad gäller hur lärare applicerar demokratiuppdraget i grundskolans årskurs 4-6. Det skapade ett intresse för hur lärare tillämpar och inkluderar demokratiuppdraget i ämnet samhällskunskap. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Det deltog sex lärare, samtliga verksamma i ämnet samhällskunskap för grundskolans mellanår, årskurs 4-6. Den teoretiska ansatsen utgår från John Dewey och pragmatismen. Teorin har sedan tillsammans med tidigare forskning använts för att analysera och diskutera respondenternas utsagor.   Resultatet visar att lärare upplever sig ha en mycket viktig och unik roll i att fostra demokratiska medborgare. De anser att det finns stora möjligheter att påverka eleverna i deras medborgarskap. Lärare ser också vissa svårigheter i fostrandet då det stundtals är mycket komplext. En stor del i komplexiteten uppges vara att skolan rymmer många individer med olika sociokulturella bakgrunder, uppfattningar och åsikter om världen som alltid måste bemötas. Lärare uttrycker också att övningar där elever praktiskt tränar på det demokratiska deltagandet bör få en större plats i skolan. I resultatet framgår även att lärare ser kommunikativa metoder i form av samtal som den mest effektiva metoden. Resultatet visar på ett behov av att utveckla de kommunikativa delarna i läromedlen som riktar sig mot demokratiundervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasieelevers politiska aktivitet och politiska engagemang ter sig och om det finns ett samband mellan det och deras användande av sociala medier. I egenskap av blivande samhällskunskapslärare är detta intressant att undersöka då skolan har en viktig roll i att utveckla ungas kunskaper om demokrati och deras politiska deltagande. Studiens resultat kan således utveckla och förbättra samhällskunskapsundervisningen för gymnasieelever i Sverige. Den teori som används i analysen av studiens resultat och för att besvara studiens frågeställning är Verba, Schlozman och Bradys Civic Voluntarism Model (CVM). CVM menar att individer avstår från politiska aktiviteter för att de saknar resurser i form av tid och pengar, motivation till att delta eller ett nätverk där individen blir tillfrågad att delta. Studien är av explorativ och kvantitativ karaktär. Respondenterna besvarade en enkät bestående av 26-27 frågor beroende på hur respondenten besvarade enkäten. Studies resultat visar att majoritet av respondenterna spenderar mycket tid på sociala medier och att den vanligaste plattformen i urvalsgruppen är TikTok, följt av Snapchat, YouTube och Instagram. Resultatet visar också att många av respondenterna inte anser sig vara politiskt engagerade men trots detta deltar de i olika utsträckning i politiska handlingar. Studiens slutsats är att linjen mellan vad som är politiskt engagemang och traditionell politiskt engagemang är diffus, båda för forskare och gymnasieelever. Kort och gott verkar det inte finnas ett samband mellan gymnasieelevers sociala medieanvändande och deras politiska engagemang.