<p><em>We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly.</em></p><p><em>This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance & Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system.</em></p><p><em>In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.</em></p>

Dagens digitala samhälle håller på att utvecklas i en oerhört snabb takt, vilket inte alltid gör det lätt för personer att anpassa sig till förändringarna. Speciellt inte om man som individ redan tillhör socialt utsatta grupper, vilket är fallet för många av den äldre generationen. Dessa grupper hamnar enkelt i digitala utanförskap, där de inte har samma möjligheter till att använda sig av samhällets digitaliserade tjänster på samma sätt som resten av befolkningen. Denna fallstudie har då till syfte att försöka mäta effektiviteten av ett specifikt utbildningstillfälle som genomfördes i Torsby kommun. Målet med detta utbildningstillfälle var att utbilda dess äldre deltagare om digital användning och med hjälp av en mer praktiskt inlärning förhoppningsvis även motverka deras digitala utanförskap. Hur effektiv var denna insats sett ur ett kortsiktigt kontra långsiktigt perspektiv? För att ta reda på detta genomfördes det kvalitativa telefonintervjuer med ett antal tidigare deltagare. Denna återkoppling genomfördes ungefär två och en halv månader efter utbildningstillfället för att se hur väl de tidigare deltagarna hade kommit ihåg sin utbildning. Resultatet och analyseringen av intervjuerna visar på att de flesta deltagare inte hade förändrat sina vanor särskilt mycket efter utbildningstillfället. Orsaken bakom detta verkar huvudsakligen vara fortsatt osäkerhet gällande ämnet, där flera av deltagarna svarade med att de inte kunde komma ihåg vad som hade lärts ut under utbildningstillfället. Även om i stort sett alla uppringda svarade med att de tyckte om tillfället verkar det som att det heller inte var tillräckligt för att effektivt motverka deltagarnas digitala utanförskap, vilket skulle kunna vara en potentiell förbättringspunkt för uppkommande insatser.

Sverige har sedan 90-talet arbetat med att se digitaliseringens möjligheter och styra samhället med dem som ledstjärna. I övergången till e-tjänstbaserade lösningar har dock inte alla samhällsgruppers behov tagits i åtanke, och utbildningen av befolkningen har varit något ojämn. Som en konsekvens har vissa hamnat i ett så kallat digitalt utanförskap, där vardagssysslor och informationstillgång inte tillgodoses eller försvåras när de analoga alternativen försvinner. Vissa vänder sig då till biblioteken för hjälp och stöd. Baserat på intervjuer och litteraturgenomgång gör vi en analys av de institutionella logiker som styr hur biblioteken har arbetat med digitaliseringen. Då folkbibliotekens uppdrag innefattar att se till sina besökares behov har de kompensatoriskt arbetat med att åtgärda avsaknaden av tillgänglighet och utbildning från andra myndigheter och verksamheter. Detta utökade uppdrag har under en lång tid gått obemärkt av de statliga och kommunala organ som finansierar dem. Det börjar dock förändras, genom att offentliga bibliotek via regeringsbeslut har tillägnats medel att användas för fortbildning av bibliotekarier inom digital kompetens. Bibliotekens arbete med digitala frågor har uppmärksammats under 2010-talet, men trots det ökade stödet finns det ett tydligt fortsatt behov av ett digitalt kompetenslyft och allmän IT-support.

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly. This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance &amp; Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system. In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.

E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.

The COVID-19 pandemic has led to a series of physical restrictions on society that have affected the elderly population the hardest. The elderly have been urged to stay in their homes which has led to a series of changes in how older people need to make their pharmaceutical purchases. This paper aims to investigate how older people perceive and what motivates them to make e-commerce purchases. By specifically examining the pharmacy market adaptation, perception and possible change, this study intends to contribute with an in-depth situational analysis. The empirical material of the study is taken from qualitative semi-structured interviews with three pharmacies and ten elderly (65+ years), and a non-participatory observation. The study is based on the theories Protection motivation theory (PMT) and Model of Digital Access, that is used in the analysis of the empirical data. The conclusion shows that the elderly who have high perceived self-efficacy, trust in recommendations and haven't experienced e-commerce as difficult have improved its relationship with e-commerce.

The aim of this bachelor thesis Digital Inclusion – An Interview Study with Public and School Librarians on Work to Reduce the Digital Divide is to examine how the democratic task takes shape in public and school librarians’ work to strengthen citizens’ digital inclusion. The research questions are: How do public and school librarians work to support citizens’ digital inclusion? What challenges do public and school librarians experience in this work? How do public and school librarians describe the digital divide? Three themes are in focus: An Active Citizenship, Working for Digital Inclusion and The Digital Divide. Within library and information science this bachelor thesis mainly relates to information practices where media and information literacy (MIL) is studied but also to cultural policy when the democratic role of public and school libraries is examined. A sociocultural perspective is used as a theoretical approach and a few of its concepts – social practices, tools and appropriation – are used as analytical tools. Van Dijk’s cumulative and recursive model of successive kinds of access to digital technologies is used as a structure. The method used is semi-structured interviews with six librarians, whereof three public librarians and three school librarians. The results show that digital tools are significant to public and school librarians’ work strengthening digital inclusion in its users. While school librarians mainly focus on instruction to increase student’s skills concerning digital competence, public librarians focus more on developing skills concerning user’s digital everyday life although MIL goals are also in effect. Activities for learning show that public and school librarians use different approaches but all stress the importance to connect activities to student needs and realities. The professional role is prominent when working for digital inclusion. Relinquishing the role of the expert means that shared learning opportunities can occur which is beneficial for both librarians and users. Regulatory documents such as the curriculum are considered important tools by most of the librarians. Some mutual challenges for the librarians are lack of interest or competence in the digital aspects of the job, lack of time, fear and insecurities related to digital technologies and tools causing users to feel ashamed. While school librarians are challenged by teachers who are inaccessible and students who are overly confident about their competencies, public librarians are challenged by marketing and limitations in what they can and cannot help users with. The librarians observe how the digital divide manifests itself: all users have shortcomings with digital competencies that prevent them from becoming active citizens in society. School librarians claim that students in general are considered more knowledgeable about technical tools such as computers and smartphones but in fact they lack competencies outside their frame of reference. Public librarians claim users are unable to perform daily tasks and that many lack access to technical tools.

I samband med att digital teknik har blivit en integrerad del av samhället, riskerar äldre som saknar praktisk erfarenhet och kunskap om teknik att hamna i ett ofrivilligt utanförskap. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer är målet med studien att undersöka vilka faktorer som påverkar äldre över 65 års tillgång till, och förmåga att behärska digital teknik. Syftet är att bidra med en ökad förståelse för vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för att äldre ska bli inkluderade i den digitala vardagen. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod med utgångspunkt i domesticeringsteorin, den digitala klyftan och capability approach. Resultatet visade att tillgång till digital teknik varierade beroende på olika faktorer och att dessa var avgörande för vilken möjlighet de äldre har att påverka sin livssituation. Sociala resurser i form av sociala kontakter och IT-hjälp var de faktorer som framträdde som mest betydelsefulla. Det har däremot genom studien konstaterats att sociala kontakter behöver kunna hjälpa den äldre med digital teknik för att utgöra en användbar resurs.

Digitalt utanförskap är ett aktuellt ämne som diskuterats inom såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar genom åren. Bland de individer som idag lever i ett digitalt utanförskap i Sverige utgör den äldre generationen en majoritet då färska siffror visar att en femtedel av alla pensionärer inte använder Internet överhuvudtaget. Samtidigt strävar Sverige efter att bli världens bästa land på att dra nytta av digitaliseringen genom att utveckla både de möjligheter och förmågor som krävs för den enskilde medborgare att kunna delta i det digitala samhället. Sveriges kommuner utgör viktiga faktorer i det arbete som fordras i syfte att uppnå målet i att bli världens bästa land på att dra nytta av digitaliseringen och i förlängningen för att inkludera alla medborgare digitalt. Syftet med studien är således att undersöka hur svenska kommuner arbetar mot att reducera det digitala utanförskapet bland landets äldre medborgare. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med ett begränsat urval av respondenter inom sex svenska kommuner. Resultatet av studien visar att svenska kommuner upplever ett stort behov av digitalt stöd till den äldre generationen. Kommunerna anser att den äldre generationen kommit att bli allt mer sårbara i en samtid där digitala tjänster och verktyg blivit en normalitet i samhället. Vidare visar studiens resultat att det upplevda behovet av digitalt stöd har resulterat i diverse åtgärder mot att reducera digitalt utanförskap bland äldre i form av digitala fixare, utbildningar via bibliotek och kommunala mötesplatser, utökning av bredband och Wi-Fi samt genom vidareutveckling av digitala tjänster som i förlängningen skapar tid och utrymme för digitalt stöd. Studiens resultat visar därtill att biblioteken, de digitala fixarna och socialförvaltningen har framträdande roller i svenska kommuners arbete mot att reducera digitalt utanförskap bland äldre. Beträffande svenska kommuners strategier kring området visar resultatet att digitaliseringsstrategierna inte benämner termen digitalt utanförskap utan istället använder planer som verkar för att inkludera alla medborgare digitalt. Slutligen redogör resultatet att svenska kommuners prioriteringar kring digitalt utanförskap skiljer sig åt från kommun till kommun trots att åtgärder genomförs i de kommuner som menar att det inte är en högt prioriterad fråga.

I denna uppsats analyseras TV-spel från år 2020 utifrån ett tillgänglighetsperspektiv gentemot synnedsatta. Detta för att se hur TV-spelsindustrin hanterar tillgänglighetsanpassning för synnedsatta och för att kunna identifiera de viktigaste funktionerna och designvalen inom området. Målet med uppsatsen är att belysa tillgänglighetsanpassning för synnedsatta i TV-spel och syftet är att granska vad man som spelutvecklare och designer kan göra för att förbättra det. En analys i två delar används för att undersöka dessa funktioner och designval. Metoden är framtagen med stöd i litteratur, tidigare forskning och egna iakttagelser. Resultatet av analysen visade att det finns många tillgänglighetsanpassade funktioner och designalternativ för att stödja synnedsatta människor i tv-spel, men att dessa i de flesta fallen inte är effektiva på grund av att de måste användas tillsammans för att skapa en helhet samt också implementeras på ett genomtänkt sätt. Slutligen diskuteras det hur grafiska designers och spelutveckare bör förhålla sig till tillgänglighetsanpassning inom TV-spel och vad de kan göra föra att förbättra den.