Hälsofrämjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framträdande och viktig roll inom primärvården och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn på hälsa och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var åtta distriktsskoterskor på sex olika vårdcentraler i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade på att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "må bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet på organisatorisk respektive individnivå. Ytterligare utbildning efterfrågas liksom ökat tidsutrymme. Hälsosamtal med hälsoformulär i kombination med metoden motiverande samtal, ses som ett bra sätt att nå fram till personer och hjälpa dessa till livsstilsförändring, något som ansågs vara en viktig del av distriktssköterskans arbete. Samarbetet med andra professioner ses som mycket viktigt för det hälsofrämjande arbetet. Konklusionen ar att det finns en vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande och distriktsskoterskorna kampar for att övervinna de hinder som finns.   Det finns en önskan om ytterligare och uppdaterad kunskap inom ämnet och inställningen till fortsatt utveckling av hälsofrämjande arbete är mycket positiv.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förändrats över tid. Patienter är idag ofta välinformerade om sin hälsa och medvetna om att de kan påverka sin hälsa. I dagens samhälle är internet en vanlig källa till hälsoinformation, som har blivit allt mer tillgänglig. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård.  Vårdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar deras arbete. Metod: En kvalitativ metod har använts. Åtta intervjuer har genomförts med distriktssköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman som benämns; Vikten av att veta och förstå, Mötets betydelse för patienter, Distriktssköterskors erfarenhet och ny kunskap. Till dessa teman finns nio olika underteman. Konklusion: Resultatet av denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet om att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar distriktssköterskors arbete. Distriktssköterskor får förhålla sig till patienters kunskap som kan se mycket olika ut. Patienters kunskap ställer krav på distriktssköterskorna som får anpassa besöket och vården utifrån denna kunskap samt vägleda patienter rätt. / Background: District nurses work has changed over time. Today patients are more informed of their health and aware of how to influence their health. In today's society, the internet is a regular source for health information, and internet has become increasingly accessible. It is important that patients feel involved in their own care. Health care providers has a responsibility to lead the patient to reliable sources of information. Aim: The aim of this study was to shed light on district nurses' experiences of patients seeking health information on the internet and how it affects their work. Method: A qualitative approach was used. Eight interviews with district nurses were conducted. Results: From the analysis of the data, three main themes emerged which were termed; The importance of knowing and understanding, The meaning of the meeting for patients, District nurses experience and new knowledge. These themes are described by nine different sub-themes. Conclusion: The results of this study may contribute to awareness that patients seek health information on internet and that it may affect district nurses work. District nurses need to relate to patient's knowledge that varies. Patients´ knowledge demands district nurses to adapt the care and the patients visit based on their knowledge and to guide patients’ right.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom. De tre kategorierna och dess subkategorier indelades enligt följande: Att leda omvårdnaden är en ansvarsfull uppgift med subkategorierna Ansvar för att organisera omvårdnaden, Ansvar för kompetensutveckling och Att vara sitt eget verktyg. Kategorin Att leda omvårdnaden innebär samarbete med andra med subkategorier Samarbete med kollegor, Samarbete med omvårdnadspersonal och Samarbete med andra professioner. Slutligen framträdde kategorin Att rollens karaktär har förändrats med subkategorierna Ökad omfattning av komplex hemsjukvård, Konsultativt arbetssätt och ökat administrativt arbete.  Slutsats: Studiens resultat indikerar att satsningar inom kommunerna och utbildningar bör göras för att stärka distriktssköterskans roll som ledare för omvårdnadsarbetet inom kommunal hemsjukvård. / Aim: To investigate the district nurses' experiences of their role as leaders of nursing in community home care. Method: The study had a qualitative approach. Ten district nurses working in community home care in two different municipalities participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Results: Three categories with eight subcategories emerged. The three categories and their subcategories were divided as follows: To lead the nursing is a responsible task with subcategories Responsibility for organizing nursing care, Responsibility for professional development and To be her/his own tools. The category To lead the nursing care involves collaboration with others by subcategory Collaboration with colleagues, Collaboration with nursing staff and Collaboration with other professions. Finally the category: The role's character has changed appeared with the subcategories Increased extent of complex home nursing, Consultative approach and increased administrative work. Conclusion: The results of the study indicate that investments in the municipalities and education should be made to strengthen the district nurse's role as leader of the nursing work in community nursing.

Background: Hypertension increases all over the world and with the disease there is a risk för complications and personal suffering. The treatment involves lifestyle changes and pharmacological treatment. The district nurse has an important role in care of patients with hypertension and through health interviews, the district nurse can create possibilities for lifestyle changes. Motivation plays an essential role in implementing lifestyle changes and it varies in between individuals. Aim: The aim of the study was to examine district nurse's perceptions of what motivates and what creates obstacles and holds back patients with hypertension to implement lifestyle changes. Method: Eight district nurses who on daily bases worked with patients with hypertension and lifestyle changes were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach to reach the aim of the study. Results: The district nurses experienced that both positive as well as negative factors were found to have an impact on a patient's motivation for lifestyle changes. These factors were both found in the district nurse and in the patient. The patient's inner drive force and the district nurse's professionalism created conditions for patients to implement lifestyle changes while as a patient's own negative attitude and a district nurse's lack of commitment and understanding created barriers for patients to implement lifestyle changes. Conclusion: The district nurses experienced that both the district nurse and the patient's involvement in health interviews influenced the patient's motivation for lifestyle changes.

Introduktion: Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon introducerades i Sverige på 30-talet. Efterfrågan på telefonrådgivning har ökat sedan dess. Målet är att uppringaren känner sig hörd och distriktssköterskan är trygg i sin bedömning. För att uppnå detta mål krävs en god kommunikation mellan de två. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare vid telefonrådgivning. Metod: Studiens syfte utforskades med hjälp av en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat baserades på tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och en manuell sökning genom digital snowballing. Resultat: Flertalet faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare fanns. Dessa redovisas i tre huvudkategorier: Förståelse, Bemötande och Miljö. Slutsatser: Studiens resultat visar på att kommunikation är ett multifacetterat och invecklat begrepp. Då kommunikation sker mellan två människor är den levande och sensitiv för utomstående påverkan som miljö och individens känslor. Genom att sjuksköterskan känner till dessa faktorer ökar chansen för sjuksköterskan att kunna bemöta uppringaren med förståelse via telefon. Studien kan även utgöra ett underlag för vidare förbättringsarbeten inom olika organisationer. / Introduction: Health and medical advice via telephone was introduced in Sweden in the 1930s. The demand for telephone counseling has since then increased. The goal is for the caller to feel heard and the district nurse to be confident in her assessment. To achieve this goal, good communication between the two is required. Aim: The aim of this study was to describe the communication between the nurse and the caller during telephone counseling. Method: The aim of the study is explored using a systematic literature study with a qualitative content analysis. The study's results are based on ten articles from the databases CINAHL, PubMed and a manual search through digital snowballing. Results: A multitude of factors affecting communication between nurse and caller were discovered. These were summarized in three main categories: Comprehension, Nurse-patient relationship and Environment. Conclusions: The results of the study show that communication is multifaceted and complicated. As communication takes place between two people, it is vivid and sensitive to external influences such as environment and feelings. By the nurse knowing these factors, the chance for the nurse to receive the caller with understanding over the phone increases. The study can also form a basis for further improvement work within various organizations.

Introduktion: Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon introducerades i Sverige på 30-talet. Efterfrågan på telefonrådgivning har ökat sedan dess. Målet är att uppringaren känner sig hörd och distriktssköterskan är trygg i sin bedömning. För att uppnå detta mål krävs en god kommunikation mellan de två. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare vid telefonrådgivning. Metod: Studiens syfte utforskades med hjälp av en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat baserades på tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och en manuell sökning genom digital snowballing. Resultat: Flertalet faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare fanns. Dessa redovisas i tre huvudkategorier: Förståelse, Bemötande och Miljö. Slutsatser: Studiens resultat visar på att kommunikation är ett multifacetterat och invecklat begrepp. Då kommunikation sker mellan två människor är den levande och sensitiv för utomstående påverkan som miljö och individens känslor. Genom att sjuksköterskan känner till dessa faktorer ökar chansen för sjuksköterskan att kunna bemöta uppringaren med förståelse via telefon. Studien kan även utgöra ett underlag för vidare förbättringsarbeten inom olika organisationer. / Introduction: Health and medical advice via telephone was introduced in Sweden in the 1930s. The demand for telephone counseling has since then increased. The goal is for the caller to feel heard and the district nurse to be confident in her assessment. To achieve this goal, good communication between the two is required. Aim: The aim of this study was to describe the communication between the nurse and the caller during telephone counseling. Method: The aim of the study is explored using a systematic literature study with a qualitative content analysis. The study's results are based on ten articles from the databases CINAHL, PubMed and a manual search through digital snowballing. Results: A multitude of factors affecting communication between nurse and caller were discovered. These were summarized in three main categories: Comprehension, Nurse-patient relationship and Environment. Conclusions: The results of the study show that communication is multifaceted and complicated. As communication takes place between two people, it is vivid and sensitive to external influences such as environment and feelings. By the nurse knowing these factors, the chance for the nurse to receive the caller with understanding over the phone increases. The study can also form a basis for further improvement work within various organizations.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor. Ur analysen framkom fyra teman; Samtala och informera för att skapa ökad förståelse, Arbeta med livsstilsrådgivning, Kunna underlätta vardagen samt Kunna se hela människan i omvårdnaden. Slutsatsen är att distriktssköterskorna blir ett stöd för pati-enterna, både under den tid de har sina sår och även genom att ge patienterna kunskap för att förebygga uppkomst av nya sår. Distriktssköterskorna upplever att de kan främja hälsa genom att flytta fokus från bensåret och istället se till hela människan. Fortsatt forskning inom området behövs ur ett patientperspektiv; hur patienter med venösa bensår upplever att distriktssköterskor kan ge stöd och främja hälsa. / Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from slow healing leg ulcers, and about 50 per cent of these ulcers are caused by venous insufficiency. Patients with leg ul-cers often experience being adversely affected physically, psychologically and socially. The purpose of the study was to describe district nurses experiences of being able to pro-mote health in patients with venous leg ulcers. The chosen method was qualitative content analysis with inductive approach. Data was collected through interviews with nine district nurses. The analysis resulted in four themes; Communicate and inform to increase com-prehension, Work with lifestyle counselling, Being able to facilitate everyday life and Be-ing able to have an holistic approach in nursing care. The conclusion is that district nurses become a support to the patients during the time they are affected by ulcers, and also by providing the patients with knowledge of how to prevent the emergence of new ulcers. District nurses experience they are able to promote health by not only focus on the ulcer but also see the person behind the ulcer. Further research is needed from a patient perspec-tive; how patients with venous leg ulcers experience that district nurses can provide sup-port and promote health.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har ett stort antal väpnade konflikter ägt rum på olika platser i världen. De väpnade konflikterna har fått till följd att Sverige tagit emot många asylsökande. En asylsökande är en person som kommit till ett land för att söka skydd men som ännu inte fått besked om uppehållstillstånd. När asylsökande behöver vård ska de i första hand vända sig till primärvården där det första mötet ofta handläggs av sjuksköterskor/distriktssköterskor. Sjuksköterskan/distriktssköterskan har en viktig uppgift i att tillhandahålla rätt vård och hänvisa asylsökande till rätt hälso-och sjukvårdsinstans. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans/distriktssköterskans erfarenheter av mötet med asylsökande inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor och sju sjuksköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier. Att möta andra kulturer beskrev erfarenheten av tillfredställande möten, kulturella aspekter samt tillvägagångssätt i mötet. Förutsättningar som krävs för mötet beskrev hur sjuksköterskans/distriktssköterskans förhållningsätt och kompetens inverkade på mötena samt hur samarbeten erfors kunna underlätta mötena. Utmaningar i mötet beskrev att frustration, tidsbrist kommunikation och patientsäkerhet var utmaningar som sjuksköterskan/distriktssköterskan ställdes inför. Slutsats: Mötet med asylsökande erfors vara positivt och givande men kunde skapa frustration och samvetsstress hos sjuksköterskan/distriktssköterskan. Tydligare riktlinjer, utbildning i transkulturell omvårdnad och samarbete med andra aktörer kan underlätta mötet med asylsökande. För att säkerställa kommunikationen och patientsäkerheten bör tolk användas. / Background: In recent decades a large number of armed conflicts occurred in the world. As a consequence of the armed conflicts Sweden has received many asylum seekers. An asylum seeker is defined as a person who has arrived to a country to seek protection but have not yet received a residence permit. When asylum seekers need care they often turn to primary health care where the first meeting often is handled by nurses/district nurses. The nurses/district nurses have an important role in providing the right care and refer asylum seekers to the appropriate health care facility. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the nurses/district nurses experiences of meeting asylum seekers in primary health care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with semi-structured interviews. Three district nurses and seven nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the analytical method. Result: The study resulted in three categories. Meeting other culture described the experience of satisfactory meetings, cultural aspects and approaches in the meeting. Conditions required in the meeting described how the nurses/district nurses attitudes and skills affected the meeting and how cooperation was perceived to facilitate the meeting. Challenges in the meeting described that frustration, lack of time, communication and patient safety were challenges that the nurses/district nurses faced. Conclusion: The meetings with the asylum seekers were experienced as positive and rewarding but could create frustration and stress of conscience of the nurses/district nurses. Clearer guidelines, training in transcultural nursing and cooperation with other actors can facilitate the meeting with asylum seekers. To ensure communication and patient safety, interpreters should be used.

Bakgrund: Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna. Samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare. Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta. Då distriktssköterskan i hemsjukvården är ansvarig för samordning och att stödja vårdtagaren i kontakt med vård och omsorg kan detta kan innebära att hennes arbete påverkas.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans uppfattning om framtida utmaningar i arbetet inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där 15 personliga intervjuer genomfördes med personer med anställning som distriktssköterskor i hemsjukvården. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Följande tre kategorier framkom: Förändrade vårdbehov, Förändrade samordningsbehov och Förändrade kunskapsbehov. Resultatet visar att distriktssköterskorna uppfattar att det finns behov av utveckling och förändring både inom hemsjukvården och mellan vårdinstanser för att tillmötesgå den framtida vårdtagarens förändrade vårdbehov.  Slutsats: Distriktssköterskorna uppfattar stora förändringar i arbetet inom hemsjukvården framöver, de ses både som positiva men i vissa fall som mindre lätthanterliga utmaningar. Det är av vikt att distriktssköterskorna medverkar och bidrar med sin kunskap och sina idéer i utformningen av framtidens hemsjukvård. / Background: The number of beds in nursing homes and in the inpatient care have continued to decline during the latter decades. In addition, the stay in inpatient care has become shorter. These changes have resulted in that an increased number of patients are getting care at home and in that the care provided at home is getting increasingly advanced. This scenario is likely to prevail. The work of the district nurse may change due to the fact that the district nurse working with patients getting care at home is responsible for coordination and support of the interaction between the patient and health care organizations. Aim: To describe, from the view of the district nurse, future challenges in home care related work. Method: A qualitative study was performed. Fifteen interviews were conducted with persons hired as district nurses for home care. The outcome of the interviews where analyzed using a qualitative content analysis. Result: The following three categories were discovered: Changes in care requirement, Changes in cooperation requirement and Changes in knowledge requirement. The result show that the district nurse believes that developments and changes are required in home care as well as between care institutes in order to meet changing needs in care from future patients. Conclusion: The district nurses see great changes in the future work related to home care. These changes are mainly viewed as positive changes, but to some extent more difficult challenges are also recognized. It is important that the district nurses contribute with knowledge and ideas in the forming of the future home care.

Introduktion: Den döende människan behöver bli sedd, hjälpt och känna sig bekräftad. För distriktssköterskor är palliativ vård vid livets slut en arbetsuppgift som innebär att genom omtanke och engagemang åstadkomma bästa möjliga förebyggande och lindrande behandling för den enskilde patienten. Syfte är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård av patienter i livets slutskede i hemsjukvård. Metoden är en kvalitativ studie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier enligt följande: Ett välfungerande teamarbete i kommunen är värdefull med underkategorierna Samverkan med andra yrkesgrupper inom kommunen är vital och Kompetent personal och tid saknas. Den andra huvudkategorin var Samverkan med landstinget är viktig med underkategorierna Palliativa teamet skapar trygghet för patienten och Omvårdnaden är beroende av samarbetet med distriktsläkare. Den tredje huvudkategorin var Anhöriga är en betydelsefull del av vården med underkategorierna Viktigt att etablera relation att stödja anhöriga och Anhöriga kan svikta. Resultatets fjärde huvudkategori blev Viktig uppdrag att vårda vid livets slut med tre underkategorier enligt följande: Uppdraget kräver specifikt kompetens, Kan ge känsla av otillräcklighet och Att sätta den sjukes behov i centrum. Konklusion: I studien visades att distriktssköterskor i hemsjukvården efterstävar ett välfungerande samarbete med kommunens och landstingens yrkesgrupper för att etablera en god vård vid livet slut för patienter som dör i hemmet / Introduction: The dying human needs to be seen, helped and feel confirmed. For district nurses, palliative care at the end of life is a task that involves the care and commitment to achieve the best possible preventive and palliative treatment for the individual patient.  Objective: To highlight the district nurses ' experiences of palliative care of patient’s end-oflife at home nursing. Method: Qualitative study with content analysis. Semi-structured interviews were conducted by the ten district nurses working in the municipal home care in three different municipalities. Results: The study resulted in four major categories and nine subcategories as follows: A well-functioning team work in the municipality is valuable with its subcategories Collaboration with other professionals within the community is vital and Skilled staff time missing. The other main category was: Collaboration with the County Council is important in subcategories Palliative team provides security for patient and nursing care is dependent on cooperation with the local doctor. The third category was Family members are important part of treatment with subcategories Important to establish relationship to support relatives and Relatives can falter. The fourth main category became Important mission to care at life's end with three subcategories as follows The mission requires special expertise, Can give the feeling of inadequacy and putting the patient's needs in focus. Conclusion The study showed that district nurses in home care is to establish a wellfunctioning team work with municipal and County Council professionals to establish a good care at the end-of-life for patients dying at home