• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 62
  • 3
  • Tagged with
  • 67
  • 67
  • 36
  • 35
  • 34
  • 32
  • 26
  • 17
  • 17
  • 16
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Hälsofrämjande arbete inom primärvård - distriktssköterskors upplevelser

Nordlund, Johanna, Stenvall, Johanna January 2016 (has links)
Bakgrund Distriktssköterskors ansvarsområde innefattar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande både på individ- och gruppnivå. För att åstadkomma ett effektivt hälsofrämjande arbete behöver distriktssköterskan kunskap och kompetens inom ett flertal områden. Få studier visar den kompetens distriktssköterskor besitter efter avslutad specialistutbildning och hur kompetensen kommer till användning inom primärvård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av hälsofrämjande arbete i primärvård. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med tio distriktssköterskor som arbetade inom primärvård och hade avslutat sin specialistutbildning inom de senaste fem åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett tema; En utmaning i det dagliga arbetet och fem kategorier framkom. Dessa kategorier var; Att hälsofrämjande arbete är centralt, Att se fram emot att arbeta hälsofrämjande, Att tillämpa sina kunskaper och använda lämpliga metoder, Att hinder finns i hälsofrämjande arbete och Att hälsofrämjande arbete genomsyrar arbetsplatsen. Slutsats Distriktssköterskor är motiverade till att arbeta hälsofrämjande, men det ses som en utmaning. En diskrepans finns mellan utbildningen och det dagliga arbetet. Distriktssköterskor önskar organisatoriska förändringar för det fortsatta hälsofrämjande arbetet.
12

Distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal

Babic, Zeljka, Andersson, Camilla January 2016 (has links)
I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården. Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden.
13

Distriktssköterskors uppfattning om professionellt samarbete avseende vården av patienter med bensår / District nurses perception of professional collaboration regarding the care of patients with leg ulcers

Helander, Susanna, Kjellsdotter, Åsa January 2016 (has links)
Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen kommer att öka och som en konsekvens av detta ökar också antalet patienter med bensår. Inom vården av dessa patienter är specialistsjukvårdens roll att sätta in riktade behandlingar för en ökad sårläkning och minska lidandet för patienten. Inom den kommunala hemsjukvården är det distriktssköterskan som har huvudansvaret för patienter med bensår. Samarbete runt dessa patienter är nödvändigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva uppfattningar hos distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård om deras samarbete med specialistsjukvård avseende patienter med bensår. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med elva distriktssköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre beskrivningskategorier; möjligheter att konsultera ger trygghet, bristande förståelse för unika förutsättningar och utveckla ökad samsyn; med åtta uppfattningar. Konklusion: Det som framkommer i studien är hur viktig trygghet, förståelse och samsyn är för att ett samarbete ska uppfattas som positivt. Denna studie visar att det finns potential för förbättring av samarbetet och därmed en ökad förståelse för distriktssköterskornas perspektiv inom omvårdanden av patienter med bensår. / Background: The population of elderly will increase and as a consequence patients with leg ulcers will also increase. In caring for patients with leg ulcers the specialist healthcare uses targeted therapies with the purpose of enhanced wound healing and reduce the suffering for the patient. The district nurse has the main responsibility for patients with leg ulcers in the municipal home care and collaboration around these patients is nessecary. Aim: The aim of this study was to describe the perception of district nurses in the municipal home care of their collaboration with specialist healthcare, regarding patients with leg ulcers. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used.  The data was collected through interviews with eleven district nurses in municipal home care. Results: Three major description categories emerged; opportunities to consult offers assurance lack of understanding for the unique conditions and procuring a greater consensus; with eight perceptions. Conclusion: This study showed how important assurance, understanding and consensus is for the collaboration to be perceived as positive and that there is potential to improve the collaboration. The study contributes to a better understanding for the district nurses perspective concerning the care for patients with leg ulcers.
14

Att vårda palliativa hjärtsviktspatienter inom kommunal hemsjukvård - Distriktsköterskors upplevelser : - En kvalitativ studie / Treatment of palliative chronic heart failure patients in community healthcare -District nurses experiences : - A Qualitive study

Von Baltzer, Camilla January 2018 (has links)
Bakgrund: Distriktsköterskan inom kommunal hemsjukvård är en central person inom den palliativa vården. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt och är under palliativ vård riskerar att inte få samma behandling eller vård under den sista tiden som andra palliativa patienter. Brist på erfarenhet och utbildning av vårdpersonal samt att ledarskapet i organisationen är en av flera faktorer som påverkar att palliativa hjärtsviktspatienter inte får en skräddarsydd vård. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter med hjärtsvikt inom den kommunala hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Organisationens påverkan på distriktsköterskornas yrkesutövning med subkategorierna Distriktsköterskornas kompetens, utveckling och teamarbete samt Palliativa vårdens huvudmän och ledarskap. Den andra kategorin; Distriktsköterskornas professionella förhållningssätt med subkategorierna Distriktsköterskans bemötande av patienter och anhöriga samt Distriktsköterskans upplevelse av vårdplaner. Slutsats : Distriktsköterskorna behöver fortbildning för att känna säkerhet och tillfredsställelse i vården av hjärtsviktspatienter och bemötandet av anhöriga. Det är viktigt att stärka och stimulera distriktsköterskornas teamarbete vilket skapar en positiv arbetsmiljö. Dokumentationssystemet för vårdplanerna behöver bli mer lättanvänt och tydligt för att förbättra den palliativa vården för hjärtsviktspatienterna. / Background: District nurses in the community health service are one of the main providers of palliative care. Chronic heart failure patients could suffer from lack of treatment or correct care in comparison to other groups of palliative care patients. Lack of experience, education in health professionals and the leadership within the organisation are one of several factors for palliative chronic heart failure patients to not receive tailor dressed care Aim: To explore district nurses view of caring for palliative chronic heart failure patients in community health service Method : Quality design and interviews were analyzed by a quality content analysis. Result: The results resulted in two categories; The organizations influence public health nurses daily work with two subcategories, The competence, development and team work of the public health nurses and the palliative care organisations and leadership. The second category was, Public health care nurses’ professional approach with subcategories Public health care nurse’s treatment of patients and relatives and Public health care nurse’s experiences of care plans. Conclusion: District nurses need continuously education enabling to feel secure and satisfaction in the care and reception of palliative heart failure patients and relatives. It´s important to enhance the teamwork to create a positive work environment for the District nurses. Care plan systems must be suitable and user friendly to improve the palliative care for chronic heart failure patients.
15

Carrying out Electronic Nursing Documentation : Use and Development in Primary Health Care

Törnvall, Eva January 2008 (has links)
Communication of care is essential in the multidisciplinary health care system and the patient record is an important tool for communication. The electronic patient record was introduced to facilitate the documentation of care, as well as the communication and evaluation of care. District nurses met the patient independently of other caregivers at the surgery or in the patient’s home. Documentation by district nurses is assumed to contribute to the view of the patient so that safe care can be carried out in primary health care. This thesis investigates and analyses the electronic nursing documentation in primary health care with emphasis on the content, district nurses’ experiences of documentation and how the information in the documentation was used. A further aim was to implement and evaluate the effect on standardised nursing documentation, using patients with leg ulcer as an example. A sample of 239 district nurses, 430 general practitioners and 74 care unit managers answered questionnaires about the nursing documentation and the use of it. One hundred and nine nursing records were audited. Quantitative and qualitative methods were used for data analysis. Documentation by district nurses lacked clear nursing status, judgment (nursing diagnosis) and nursing goals. Legal requirements were not fulfilled. Medical facts were carefully documented while relevant issues to nursing occurred only seldom. District nurses stated that they were satisfied with their documentation but were in need of education. The focus of the in-service training for documentation was technical rather than involving nursing issues. Fifty-eight per cent of the general practitioners read the nursing documentation always or often and found it valuable. They had problems, however, finding the information because of the unclear nursing status, the lack of district nurses’ judgement and the large quantity of notes regarding routine activities in district nurses’ documentation. The nursing documentation was used by 75 % of the care unit managers for evaluating resources and by 51 % for evaluating care. The categories ’prioritisation’, ’inadequate nursing records’, and ’lack of interest’, illustrate for what reasons the care unit mangers did not use the documentation for evaluation of care. In order to advance district nurses documentation, a standardised nursing wound care record was designed and implemented in nine primary health care centers, with a total of 83 district nurses. Eight primary health care centers were used as a control group, including 56 district nurses. A questionnaire was sent to the district nurses and 102 nursing records were audited before and after implementation. The standardised nursing record improves the descriptions of patient’s health history and status. Nursing diagnoses were more frequently used but were of low quality. Using the standardised nursing wound care record was experienced by the district nurses as being more timeconsuming but also more informative about the patient. Furthermore the knowledge in documentation increased among the district nurses in the intervention group. Improvement of nursing documentation is necessary in order to obtain documentation that fulfills legal requirements. The managers had a great responsibility to upgrade the documentation, which can be effected by continuing support. Documentation must be seen as a means of transferring information about the patient and of determining whether the best care has been given. A standardised documentation could increase the possibility to compare and determine the value of care. Strengthening the awareness of nursing among district nurses should involve strengthening the documentation, which ought to lead to safer care for the patient.
16

Distriktssköterskornas erfarenheter av att arbeta med urininkontinens bland äldre i hemsjukvården : – en intervjustudie

Johansson, Ulrika, Olandersson, Evelina January 2013 (has links)
Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem bland äldre och upplevs som genant. Då många äldre har hemsjukvård är detta ett vanligt problem som distriktssköterskan kommer i kontakt med. Distriktssköterskorna upplever att tyngdpunkten i hemsjukvården ligger på att skriva ut inkontinensskydd och inte på att göra grundliga utredningar. Syfte: Var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med urininkontinens bland äldre i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes. Via ett bekvämlighetsurval valdes åtta distriktsköterskor ut att delta. Analysen genomfördes enligt Graneheim's och Lundman's manifesta innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; att hitta och förstå problemet, att ge rätt inkontinenshjälpmedel, ekonomi och förbrukning samt samarbetet med hemtjänsten. Distriktssköterskorna berörde urininkontinens med ödmjukhet och uttryckte att ämnet inte var svårt då de oftast hade en långvarig kontakt med patienten. Ingen grundlig utredning gjordes gällande orsaken till inkontinensen. Oftast anpassades hjälpmedlen genom att patienten fick prova olika storlekar och sedan berätta vilket som passade bäst. Tidbristen gjorde att de som stod patienten närmast, vanligtvis hemtjänsten, fick bistå med hjälp att bedöma behovet av inkontinenshjälpmedel. Detta kunde resultera i problem då distriktsköterskan upplevde att hemtjänsten ibland använde hjälpmedlen felaktigt. Slutsats: Inkontinensvården bredrivs inte alltid enligt de riktlinjer som finns, vilket kan medföra att den inte alltid är evidensbaserad. Det finns ett behov av bättre utbildning inom inkontinensvård samt en inkontinensansvarig inom varje hemsjukvårdsgrupp. / Background: Urinary incontinence is a major public health problem and cause of embarrassment among the elderly. Since a great many elderly have home health care this is a common problem for the district nurses to encounter. The district nurse experience that the focus within the home health care is on prescribing incontinence aids and not on performing thorough investigations. Aim: Was to illuminating the district nurses’ experiences of working with urinary incontinence among the elderly within home health care. Method: A qualitative interview study was performed using semi-structured questions. Eight district nurses were chosen to participate through a convenience sampling. The analysis was carried out in accordance with the manifest content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Four categories emerged; to find and understand the problem, to give the right incontinence aids, economy and consumption, and the collaboration with home care services. The district nurses approached urinary incontinence with humility and claimed that it was not a difficult topic since they usually had a prolonged contact with the patient. No thorough investigation of the reason behind the incontinence was performed. The suitable incontinence aid were determined by letting the patient try out different sizes and give feedback on which aid the patient preferred. Due to lack of time people closest to the patient, usually the home care services, had to provide help with assessing the need for incontinence aids. This could lead to problems since the district nurse felt that the home care services sometimes used the aids erroneously. Conclusion: The incontinence care is not always carried out in accordance with the defined guidelines, which can result in the care not always being evidence-based. There exists a need for better education in incontinence care as well as a person with special competence in this area within each home health care unit.
17

Distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil / District nurses' experiences of supporting families with an overweight child to a healthier lifestyle

Gustavsson Ramström, Carina, Hultqvist, Linda January 2012 (has links)
Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ”Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar”, ”Betydelsen av föräldrarnas insikt och vilja att förändra” samt ”Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion” . I studien framkom att föräldrarnas insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt. Att försöka stödja en familj när föräldrarna saknade insikt var en svår balansgång som krävde ett professionellt bemötande. Distriktssköterskornas förförståelse, erfarenheter, fördomar och attityder påverkade säkert medvetet eller omedvetet deras bemötande och familjernas reaktioner. De kunde ibland känna frustration när familjerna var ointresserade av det stöd de hade att erbjuda. Tvärprofessionellt samarbete förekom sällan.                       Slutsats: Det är betydelsefullt att som distriktssköterska vara medveten om att inte alla uppfattar övervikt som ett problem. Egna förutfattade meningar och värderingar kan påverka samspelet med familjerna. Föräldrarnas insikt och motivation är helt avgörande för att distriktssköterskor ska kunna stödja familjerna till en mer hälsosam livsstil. / Background: Obesity is an international health problem. Early intervention of child care is important and can avoid and prevent future complications. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experiences of supporting families with an overweight child to a healthier lifestyle. Methodology: Qualitative interviews were conducted with eight district nurses in child health care in southern Sweden. The analyses of the interviews were done by manifest qualitative content analysis. Results: Study findings are reported in three categories:”Relationships between district nurses and parents”, “The importance of parents' awareness and willingness to change” and “Supporting families to healthy nutrition and exercise”. The study showed that parents understanding and willingness to change and motivation was the key to change to a healthier lifestyle when a child was overweight. Trying to support a family when parents lacked insight was a difficult balancing act that required a professional approach. District nurses' pre-understanding, experiences, prejudices and attitudes may affect their treatment and family reactions consciously or unconsciously. They could sometimes feel frustration when families were not interested in the support they had to offer. Multidisciplinary collaboration was infrequent. Conclusion: It is significant that district nurses are aware of that not all perceive obesity as a problem. Own preconceived ideas and values can affect the interaction with families. Parents’ knowledge and motivation are determining factors for district nurses to support families to a healthier lifestyle.
18

Samordningens betydelse för vård av patienter i hemmet : En kvalitativ studie av distriktssköterskors erfarenheter / Importence of coordination for patient care at home : A qualitative study of district nurses´experience

Djup- Larsson, Lisbeth, Eriksson, Malin January 2010 (has links)
Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation. / With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.
19

Samordningens betydelse för vård av patienter i hemmet : En kvalitativ studie av distriktssköterskors erfarenheter / Importence of coordination for patient care at home : A qualitative study of district nurses´experience

Djup- Larsson, Lisbeth, Eriksson, Malin January 2010 (has links)
<p>Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation.</p> / <p>With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.</p>
20

Vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och analysförmåga i dagligt vårdarbete : En intervjustudie med distriktssköterskor med magisterexamen verksamma i primärvård

Lundin, Karin January 2015 (has links)
Bakgrund: Sedan år 2007 leder distriktssköterskeutbildningen till en magisterexamen som en följd av Sveriges undertecknande av Bolognadeklarationen. Distriktssköterskan ska därmed kunna tillämpa och värdera teorier, vetenskaplig kunskap och beprövad  erfarenhet samt tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sitt kritiska tänkande och sin analysförmåga i förhållande till vetenskaplig kunskap och ett evidensbaserat arbetssätt samt vilka förutsättningar och vilken efterfrågan som fanns till detta i det dagliga arbetet i primärvården. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktsköterskor verksamma inom primärvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier med ett tema som sträckte sig över tre av de fem kategorierna. Temat En avsaknad av drivkraft och strukturella förutsättningar för användandet av sina akademiska kunskaper i det dagliga vårdarbetet bildades ur kategorierna Magisterexamen gör ingen skillnad för distriktsköterskors arbetssätt eller profession samt Brist på tid hindrar användande av tillägnad vetenskaplig kunskap och vetenskapligt förhållningssätt. De kategorier som inte gick under temat benämndes  Distriktsköterskors upplevda förväntningar och farhågor inför den vetenskapliga metoddelen av utbildningen och Stolthet över ökad förmåga att granska och söka kunskap. Slutsats: Distriktsköterskor i primärvården upplever att deras fördjupade kunskaper inom vetenskaplig metod höjer statusen på distriktsköterskeyrket men kommer inte till nytta i det kliniska arbetet inom primärvården. De upplever att arbetsgivaren varken efterfrågar eller ger dem förutsättningar för att tillämpa dessa kunskaper. Lärosäten och arbetsplatser bör tydliggöra hur distriktsköterskorna inom primärvården ska kunna använda sin kompetens fullt ut. / Background: Since the year 2007, the education for district nurses leads to a master's degree as a result of Sweden's signing of the Bologna Declaration. After finishing the studies the district nurse should be able to apply theories, scientific knowledge and proven experience in working with patients and apply evidence-based practice. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' perception of their critical thinking and analytical skills in relation to scientific knowledge and evidence-based practice and what conditions and demands there were for this in their daily work in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in primary care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in five categories with an overall theme that stretched across three of the five categories. The theme A lack of motivation and structural conditions regarding the use of their academic knowledge in their daily work was formed from the categories were A masters’ degree makes no difference to district nurses' work or profession and Lack of time prevents the use of scientific knowledge and a scientific approach. The categories which was not covered by the theme was named District nurses’ perceived expectations and fears about the scientific method part of the training and Pride over increased ability to review and to seek knowledge. Conclusion: The district nurses in primary care experience that their advanced knowledge in scientific method raise the status of their profession but is of no use in clinical practice in primary care. They feel that the employer does not ask for or give them opportunities to apply these skills. Universities and workplaces should make clear how the district nurses in primary care should be able to fully use their skills.

Page generated in 0.0704 seconds