Bakgrund: Världens befolkning ökar och blir allt äldre. Med stigande ålder ökar risken att drabbas av sår, och följaktligen förväntas också en global ökning av antalet människor som lever med sår. Samtidigt förväntas mängden vårdpersonal minska. För att lösa hälso- och sjukvårdens utmaning att med minskande resurser ta hand en ökande och åldrande befolkning föreslås patienters egenvård ta större plats. Positiva effekter av egenvård har påvisats vid flera långvariga sjukdomstillstånd. Egenvård av sår är dock ett relativt outforskat ämne, och lite är känt om hur patienter uppfattar fenomenet. Patienters uppfattningar är värdefulla att undersöka eftersom de kan fungera vägledande vid framtida planering av egenvård av sår. Syfte: Syftet var att beskriva patienters uppfattningar om egenvård av sår. Metod: En litteraturöversikt i vilken artiklar analyserades med tematisk syntes enligt Thomas och Harden (2008). Resultat: Studiens resultat baserades på tolv artiklar med kvalitativ design. Patienter såg egenvård som en positiv möjlighet som gjorde det möjligt för dem att leva ett mer självständigt liv. Anhörigas stöd lyftes fram som särskilt viktigt för att egenvård ska vara möjligt. Vårdpersonalens kompetens uppfattades i vissa fall som bristfällig, vilket ansågs försvåra utförandet av egenvård. Patienterna efterfrågade bättre information och utbildning om sårbehandling. Slutsats: Patienter såg egenvård av sår som en tilltalande möjlighet som kan realiseras genom stöd från anhöriga, bättre information och utbildning, god kompetens hos vårdpersonalen, samt genom en tillitsfull relation mellan patienter och vårdpersonal. / Background: The world’s population is growing and getting older. At the same time, the number of healthcare workers is expected to decrease. To solve the healthcare challenge of taking care of a growing and aging population with diminishing resources, patients’ self-care is suggested to take a bigger place. Positive effects of self-care have been shown in several long-term medical conditions. However, self-care of wounds is a relatively unexplored topic, and little is known about how patients perceive the phenomenon. Patients’ perceptions are interesting to investigate because they can serve as a guide in future planning of self-care of wounds. Aim: The aim was to describe patients’ perceptions of self-care of wounds. Method: A literature review that analyzed articles using thematic synthesis according to Thomas and Harden (2008). Result: The study’s results were based on twelve articles with qualitative design. Patients saw self-care as a positive opportunity that enabled them to live a more independent life. The support of relatives was highlighted as important for self-care to be possible. The healthcare staff's competence was perceived as flawed, which was considered to make it difficult to perform self-care. Patients requested better information and wound care education. Conclusion: The patients saw self-care of wounds as a positive opportunity that can be realized through support from relatives, better information and education, good competence of the healthcare staff, and through a trusting relationship between patients and healthcare staff.

Background: There is an increasing flow of patients seeking care at various facilites, such as Healt Centers, Family Doctor Emergency services, and emergency departments, where the pressure is already high. Through triage and urgent assessments, patients can be prioritized to the appropriate level of care so that those requiring immediate medical attention receive it promtly.  Aim: The aim of this study was to describe district nurses´experiences and perceptions of triage and urgent assessments.  Method: This study employs a descriptive design with a qualitative approach. Data collection was conducted through semi-structured interviews guided by an interview guide developed by the authors. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. A total of nine district nurses participated.  Main results: Several participants reported that work experience, clinical acumen, education, and various triage systems facilitate the process of triage and assessments. However, some participants encountered various difficulties and challenges during assessment. With the right skills, experience, and knowledge, the duration of care and wait time can be reduced, thereby minimizing the risk of incorrect assessments. Conclusion: Several participants felt that the high patient flow and lack of time were challenges and could sometimes be experienced as stressful when performing accurate triage. The study described that district nurses with extensive experience, broad knowledge, and a clinical perspective felt confident in making assessments independently. However, the majority of participants stated that ongoing education is necessary to maintain good competence. / Bakgrund: Det förekommer ett ökat flöde av patienter som söker sig till olika delar av vården, såsom Hälsocentral, Familjeläkarjour och akutmottagning där trycket redan är högt. Genom akuta bedömningar och triage, kan patienterna prioriteras till rätt vårdnivå för att den patient som behöver snabbast vård ska få det.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av triage och akuta bedömningar.  Metod: Denna studie har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide sammanställd av författarna. Insamlade data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog nio distriktssköterskor.  Resultat: Flera av deltagarna berättade att med arbetslivserfarenhet, klinisk blick, utbildning och olika triagesystem kan triageringen och bedömningarna underlätta för den distriktsköterska som utför det. Dock upplevde några av deltagarna olika svårigheter och utmaningar vid bedömningarna. Med rätt kompetens, erfarenhet och kunskap kan vårdtider och vårdköerna kortas ner, och minska risken för felbedömningar.  Slutsats: Flera av deltagarna ansåg att det höga patientflödet samt tidsbrist var en utmaning och ibland kunde upplevas som stressigt för att utföra en korrekt triagering av patienten. Studien beskrev att distriktssköterskor med lång erfarenhet, bred kunskap samt en klinisk blick kände sig trygga i att göra bedömningar på egen hand. Flertalet av deltagarna uppgav dock att utbildning är nödvändigt för att bibehålla god kompetens.

<p><strong>Background:</strong> Type 2-diabetes is now a public health problem, which constitutes 85-90 percent of diabetes care. The district nurse´s role in treating a diabetic (/person with diabetes) does not only comprise pure medical treatment but also support, advice and training to the individual. In our profession as nurses, we have found that medical knowledge in patients with Typ 2-diabetes is not always enough to obtain changes in lifestyles.</p><p><strong>A</strong><strong>im:</strong><strong> </strong>The purpose of this study was to investigate the illness perceptions in patients with Type 2-diabetes and their impact on health behavior.</p><p><strong>Method:</strong> This qualitative study used grounded theory as a method.<strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>The informants described in the interviews, their perceptions of living with Type 2-diabetes. The analysis revealed the main category <em>periodic health</em> <em>behavior </em>built up on and related to five categories developed in data: <em>preventive health awareness, guilt, confidence in medical treatment, motivational problems and periods of insight.</em></p><p><strong>Conclusion: </strong>This study contributes to understanding of patients with Type 2 - diabetes their beliefs about illness and how it affects everyday lives.<strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>Believes, District nurses, Groundey Theory, Illness perception, Type 2-diabetes</p>

Background: Type 2-diabetes is now a public health problem, which constitutes 85-90 percent of diabetes care. The district nurse´s role in treating a diabetic (/person with diabetes) does not only comprise pure medical treatment but also support, advice and training to the individual. In our profession as nurses, we have found that medical knowledge in patients with Typ 2-diabetes is not always enough to obtain changes in lifestyles. Aim: The purpose of this study was to investigate the illness perceptions in patients with Type 2-diabetes and their impact on health behavior. Method: This qualitative study used grounded theory as a method. Results: The informants described in the interviews, their perceptions of living with Type 2-diabetes. The analysis revealed the main category periodic health behavior built up on and related to five categories developed in data: preventive health awareness, guilt, confidence in medical treatment, motivational problems and periods of insight. Conclusion: This study contributes to understanding of patients with Type 2 - diabetes their beliefs about illness and how it affects everyday lives. Keywords: Believes, District nurses, Groundey Theory, Illness perception, Type 2-diabetes

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället.   Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress.   Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra.   Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister. Distriktssköterskorna står inför dilemman på grund av att regler och rutiner i organisationen hindrar dem att utföra den vård de önskar vilket visar på att de erfar moralisk stress. / Background: Nurses think themselves to be stressed by time constraints and lack of resources. Moral distress arise out of dilemmas and these dilemmas emerge when there are limitations in the organization and conflicts between previous assessments and, contradicting thoughts about what can be done instead arise.   Purpose: To examine the district nurse's experience of stress in their work on health center, focusing on moral distress.   Method: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and to analyze, manifest content analysis was used.   Results: The district nurse´s experience stress in many different situations, lack of time and struggles with telephone counseling was the most prominent. The need for care is greater than there are doctor’s appointments and the district nurses cannot provide the care they desire. When meeting with patients, rules and procedures can be more obstructive than helpful, this often led to feelings of frustration and second guessing the right thing to do.   Conclusion: District nurses experience stress, concern and frustration when there is too much workload, staff shortages, when times for doctors’ appointments are few and the communication between colleagues and patients is insufficient. The district nurses are facing these dilemmas because the rules and procedures in the organization prevent them from performing the care they desire. In other words, they are experiencing moral distress.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar i västvärlden och orsakar folksjukdomar så som hjärtkärlsjukdom, cancer, sjukdomar i andningsorganen och diabetes. Hälso- och sjukvården uppmanas att arbeta med förebyggande metoder mot användandet av alkohol och tobak, inaktivitet och ohälsosam kost. Det saknas aktuell forskning som rör distriktssköterskors hälsofrämjande arbete på livsstilsmottagning, därför behövs erfarenheterna undersökas för att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orens teori om egenvård belyser vikten av sjuksköterskans roll att stärka patientens kapacitet till att själv ta makten över sin hälsa. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande på livsstilsmottagning. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där fem intervjuer gjordes med distriktssköterskor som arbetade på livsstilsmottagning förlagd på vårdcentral. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade två övergripande kategorier med fem underkategorier. Kategorin ”Barriärer i det hälsofrämjande arbetet” med underkategorierna ”Patientens nivå av hälsolitteracitet" och ”Patientens motstånd till egenvård” Den andra kategorin var ”Möjligheter med ett hälsofrämjande arbete” med underkategorierna ”Individanpassa arbetet”, ”följa upp patientens levnadsvanor” och ”Samverkan med andra hälsoyrken”. Slutsats: Dorothea Orems teori går att applicera i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete, men den visar samtidigt att hälsolitteraciteten har betydelse för att individanpassa arbetet.  Studiens resultat kan stödja liknande forskning för att skapa evidens.  Vidare forskning krävs för att undersöka om några verktyg används och i så fall, vilka verktyg och dess funktion för att utveckla strukturen i det hälsofrämjande arbetet på Livsstilsmottagning inom primärvården. / Background: Unhealthy lifestyles are increasing in the Western world, causing widespread diseases such as cardiovascular disease, cancer, respiratory diseases and diabetes. The health services are encouraged to work with preventive methods against the use of alcohol and tobacco, inactivity and unhealthy diet. There is no current research related to nurses' health promotion in lifestyle clinics, hence it’s necessary to explore the experience to enable development in the area of health promotion in primary care. Nursing theorist Dorothea Orem's theory of self-care highlights the importance of the nurse's role to strengthen the patient's capacity to self take control of their health. The purpose of this study was to investigate the nurses' experience of working in health promotion lifestyle clinic. The method was qualitative inductive approach where five interviews were conducted with district nurses who worked on lifestyle clinics located at the medical center. Interviews were analyzed according Graneheim and Lundman's content analysis. The results showed two main categories with five subcategories. Category "Barriers in health practice" with subcategories "The patient's level of health literacy" and "The patient's resistance to self-care" The other category was "Possibilities with a health promotion" with the categories “Adapt practice", "Monitor the patient's living habits" and "Collaboration with other health professions.” Conclusion: Dorothea Orem's theory can be applied in the district nurses' health practice work, but it also shows that of health literacy is important to individualize the work. The study results could support similar research to create evidence. Further research is needed to investigate if some tools are used and if so, which and its function in the structure of health promotion at lifestyle clinic in primary care.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett världsomspännande problem. Tidigare forskning omhur mödrars möjligheter till fysisk aktivitet förändras efter en graviditet visar att de ärbegränsade på flera plan. Distriktssköterskor har till uppgift att arbeta hälsofrämjandeutifrån individens möjligheter och resurser.Syfte: Att undersöka mödrars erfarenheter av möjligheter till fysisk aktivitet före ochefter graviditet, samt vilka informationskanaler mödrarna använder och vilkeninformation de fått från mödrahälsovården.Metod: 50 mödrar från de två största ”mammagrupperna” på Facebook svarade på denwebbaserade enkäten. Mixad metod användes, kvantitativa data analyserades numerisktoch kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Mödrar som är fysiskt aktiva i 30 minuter 5-7 dagar i veckan minskar till närahälften efter graviditet. Underlättande omständigheter till fysisk aktivitet efter graviditetvar: fysisk aktivitet med barn, träning hemma, stöttande anhörig samt att bli förälder.Försvårande omständigheter till fysisk aktivitet var tidsbrist, bristande ekonomiskaförutsättningar och förändrade prioriteringar. Information och stöd frånmödrahälsovården varierade från ingen information till information om knipövningareller annat stöd såsom fysioterapi. Mödrar söker information exempelvis via personligatränare, certifierade ”mammamage tränare”, ”mammaträningsprofiler” och 1177vårdguiden.Slutsats: Mödrarskapet påverkar negativt den fysiska aktivitetsnivån hos mödrar samtderas möjligheter till fysisk aktivitet. Information om vikten av fysisk aktivitet frånmödra- och barnhälsovården skulle kunna bidra till ökad kunskap hos mödrarna. Entydligare information om hur fysisk aktivitet kan tillämpas och var information kaninhämtas skulle kunna underlätta för mödrar att bli mer fysiskt aktiva. Vetskap omproblem och möjlighet kan mödrahälsovård, barnhälsovård och hälsocentral använda imötet med mödrar som utgångspunkt i arbetet för att öka fysisk aktivitet. / Background: Physical inactivity is a worldwide phenomenon. Former research showsthat mother´s possibilities for physical activity change after childbirth on differentlevels. District Nurses shall work on health promotion based on the possibilities andresources of the individual.Aim: To investigate mothers´ experiences of opportunities for physical activity beforeand after pregnancy, which information channels they use and which information theyreceive from maternity care.Method: 50 mothers from the two biggest ”mother groups” on Facebook answered tothe internet survey. Mixed method approach was used, quantitative data was analyzednumerical and qualitative data through qualitative content text analyses.Results: Mothers who perform physical activity 30 minutes 5-7 days a week decreaseafter pregnancy. The facilitating circumstances of physical activity after pregnancywere: physical activity with children, exercise at home, supportive family and parenting.Aggravating circumstances for physical activity were shortage of time, lack of financialconditions and changed priorities. Information from maternity care variated from noinformation to information about pelvic floor exercise and other types of informationand support such as physical therapy. Mothers seek information and support related tophysical activity for example through gym personal trainers, certified ”maternitystomachtrainer”, ”maternity training profiles” and 1177 care guide.Conclusion: Motherhood negatively affects the physical activity level of mothers andtheir possibilities to physical activity. If information regarding physical activity frommaternity care enhances the mothers views of their possibilities might change. Mothersknowledge about physical activity can give new motivation and advice surrounding howphysical activity can be fitted in to the everyday life. The knowledge about problemsand possibilities can be used by maternity care, child care centers and healthcare centersas a starting point in the work to enhance physical activity.

Abstract Background: Today, higher demands are placed on primary care to investigate, treat and follow up patients. Sweden has for a long time been hospital heavy and the government wants to control resources for primary care. The lack of district nurses causes that more registered nurses are employed in primary care. When staff with different levels of competence are employed in a workplace with the same tasks, can there be a difference in the psychosocial work environment. The purpose of the study was to describe and compare differences in the psychosocial work environment at and between district nurses and registered nurses. The method was a quantitative descriptive comparative cross-sectional study. Data were collected by the survey QPSNordic34 +. The survey was administered to 118 district nurses and registered nurses and answered by 57. The result showed significant differences in seven out of 37 questions about the psychosocial work environment between registered nurses and district nurses. The differences were in "workload", "influence decision", "encouragement", "working climate" and "management". The conclusion of this study showed that nurses and district nurses in primary care almost estimated their psychosocial work environment similar. The psychosocial work environment was assessed as good. However, nurses described lower support and encouragement from the management.

Background: Most patients with leg-ulcers are managed within primary- and community care and a main part of district nurses' duties is to provide leg-ulcer care. Leg-ulcers have an impact on patients' quality of life, health services and society. Previous studies have shown that district nurses have a poor knowledge and fail to work evidence-based within this field. It is therefore of great interest to explore the district nurses' experiences of this matter, as an evidence-based approach is essential to optimize wound-healing and prevent re-occurrence. Aim/ objective: The aim of this study was to explore district nurses' experiences of working evidence-based whilst caring for patients with venous leg-ulcers. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Data has been collected from members in a closed web-site group on social media, containing nurses countrywide, with experience of leg-ulcer care. A questionnaire with open and closed questions was used. Data from the 55 responses received were analysed using qualitative content analysis, which resulted in two main areas related to Competence and Working environment. Results: The main findings concerned the lack of co-operation with other professional groups, shortage of continuous training, unavailability of time, continuity and other resources, inability of patients to comply, and a need for improved management support. Discussions with more experienced nursing colleagues for advice was regarded as highly important and useful. Conclusions: The result shows that organizational structures hindered the district nurses to work evidence-based. This study can contribute to inspiration and increase the awareness in the different levels within the working organization regarding the importance of working evidence-based on this topic.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.