No description available.

No description available.

<p>The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics “values” contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality.</p><p>D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important. The informants are more or less involved in the D.I.Y-networks in which record labels, bands, fanzines and other things are a part.</p><p>This and other things being discussed shows an image of punks that is different from the traditional image. The informants are of the opinion that the general image of punks is wrong.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utröna vad det innebär att vara punkare i Linköping, Sverige idag. Detta har gjorts med utgångspunkt i intervjuer med informanter om ett antal ämnen. De ämnen som behandlas är utseende och värderingar. Ämnet ”värderingar” är omfattande, men är främst inriktat på D.I.Y-ideal och tankar om jämställdhet.</p><p>D.I.Y-idealen (dvs. gör det själv-idealen) är viktiga. Informanterna är mer eller mindre involverade i de nätverk i vilka skivbolag, band, publikationer i form av fanzines och annat ingår.</p><p>Detta och annat som tas upp visar på en bild av punkare som inte överensstämmer med den traditionella bilden. Informanterna anser inte själva att de är och ser ut som de tror att andra anser att punkare ska vara och se ut. Den vanliga bilden av punkare är felaktig.</p>

The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics “values” contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality. D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important. The informants are more or less involved in the D.I.Y-networks in which record labels, bands, fanzines and other things are a part. This and other things being discussed shows an image of punks that is different from the traditional image. The informants are of the opinion that the general image of punks is wrong. / Syftet med denna uppsats är att utröna vad det innebär att vara punkare i Linköping, Sverige idag. Detta har gjorts med utgångspunkt i intervjuer med informanter om ett antal ämnen. De ämnen som behandlas är utseende och värderingar. Ämnet ”värderingar” är omfattande, men är främst inriktat på D.I.Y-ideal och tankar om jämställdhet. D.I.Y-idealen (dvs. gör det själv-idealen) är viktiga. Informanterna är mer eller mindre involverade i de nätverk i vilka skivbolag, band, publikationer i form av fanzines och annat ingår. Detta och annat som tas upp visar på en bild av punkare som inte överensstämmer med den traditionella bilden. Informanterna anser inte själva att de är och ser ut som de tror att andra anser att punkare ska vara och se ut. Den vanliga bilden av punkare är felaktig.

Punk-musiken har fått kritik för att låta smutsig eller skräpig. Men enligt många punkfantaster är det så det ska låta, annars är det inte punk. Vad är det som gör att punken låter skräpigt, och varför? Vissa punkband som växer i popularitet får kritik om att inte längre vara punk när de byter sound, de blir mainstream enligt en del av fantasterna. Vad har soundet för betydelse för vad som är punk och inte? Syftet med undersökningen är att få en djupare förståelse för punkens sound. Dessutom undersöks vad soundet har för betydelse för skillnaden mellan vad som är "riktig punk" och vad som är mainstream. Tidigare forskning tar upp kulturella och tekniska aspekter som påverkar och formar punkens sound, såsom; DIY-kulturen, inspelningsmetod i studio, tekniska begränsningar, och producentrollens påverkan på soundet. Även skillnaden mellan riktig punk och mainstreampunk beskrivs. Teoriavsnittet tar upp teorier om begreppet "noise" och hur det används för att förklara hur individer uppfattar ljudideal. Gullös (2010) tredimensionella modell för musikproduktion används för att förklara producenters beteenden och ageranden under produktion. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att studera respondenternas resonemang och tankar kring punkens sound på ett djupare och friare sätt. Resultatet av intervjuerna genomgår sedan en analytisk fas där teori tillämpas för att uppnå svar på forskningsfrågorna. Analysen visar att punkens rötter är det som formar punkens sound, dvs; tekniska begränsningar och enkla inspelningsmetoder, vilket tillhör en äldre tid som många fantaster gärna förhåller sig till. Hur man förhåller sig till rötterna beror på hur viktiga de är för individen. Punken utvecklas likt all annan musik, och det gör även människans uppfattning av musik som därav skapar nya sorters sound hos punken. Bandet själva styr vilket sound de vill ha. Punkband som ändrar sound kan ibland ses som mainstream då fansen inte längre känner igen soundet eller genren. Det finns ingredienser som behövs för att punk ska vara punk, dock är det individuellt om vad man relaterar till och ser som punk, alltså finns det mer än bara punkens sound som avgör om vad som är riktig punk eller mainstream.

I staden finns olika slags rum varav vissa benämns som mellanrum. En av orsakerna till mellanrummens uppkomst är planering som skriver in oanvändbarhet i dessa platser. Somliga mellanrum lämnas åt naturen och förfallet och kan te sig osynliga för många. Medan andra mellanrum tas i besittning av människor i marginalen som värdesätter rummets karaktär. Fokus för denna uppsats är hur olika grupper hävdar mellanrum genom appropriation och domination. För att undersöka detta har fallet Container By i Köpenhamn studerats genom intervju, innehållsanalys och observation.  Container By är ett mellanrum beläget invid högbanan i Nørrebro som har approprierats med tillåtelse av Köpenhamns kommun. Appropriationen i Container By är både social och fysisk, samtidigt som Köpenhamns kommun delvis dominerar rummet. Det finns dock önskningar från både Köpenhamns kommun och brukarna om att Container By skall frigöras från kommunens ramar.  Brukarnas val av det studerade mellanrummet är påverkat av Lefebvres levda rum genom det uttänkta rummet. Det uttänkta rummet fungerar som en produkt av planeringen, där rummets existens utgörs av att det är en buffertzon till högbanan. Samtidigt är det just rummets karaktär som gör att brukarna känner ett stort mått av frihet där. Det finns dock tecken på att brukarna inte valt rummet själva utan snarare förpassats dit. Det finns skilda framtidsföreställningar hos brukarna och tjänstemännen, men alla informanter har en samstämmig bild av att projektet på något sätt kan fortlöpa. Den godkända visionen från arkitektfirman Cobe beskriver dock en annan bild av platsens framtid. Om Cobes vision förverkligas fungerar istället Container By endast som platsmarknadsföring med följd att appropriationen och dess brukare förr eller senare tvingas bort, samtidigt som dominationen av rummet förstärks. Om dock brukarna lyckas inkludera de boende i området skulle projektet i sin form kunna fortsätta.

To teach effectively, teachers rely on feedback from their students. But students often dislike conventional forms of feedback such as taking tests or answering questions in front of their peers. For my MFA thesis project, I have designed tools that k-12 educators can use to elicit formative feedback, even from quiet and reserved students and those who do not feel their feedback is of value. My overarching intent with these lowstakes, low-tech, inexpensive tools is to improve teaching and learning. By giving teachers tools that generate useful feedback in a way that is low-stakes for the students, all students are given a voice. Through this design process, I also developed some generalizable principles about the way in which good formative feedback can be elicited in learning environments. / text

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas. Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön. Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter. Motståndet har främst riktats mot patriarkala maktstrukturer. De tre bandens motståndsartikulationer går att särskilja genom de olika motståndsstrategier de använder sig av för att adressera patriarkatet. Matriarkatet använder sig av humor, Korp av symboliskt våldsamma artikulationer och Flocken av både det symbolisk våldsamma och artikulationer som kritiserar begränsande normer och ideal.

This paper thoroughly examines the thesis film, Blood in the Grass. Each area of the film's production is carefully analyzed, including writing, directing, production design, cinematography, editing, sound, and technology and workflow. In addition to these areas, the background and ideology of the filmmaker provides a context for the choices made in production. This overall analysis discusses the effectiveness of the goals set by the filmmaker for the film to be an emotionally effective commentary on capital punishment, and to be conducive to the short film medium.

No description available.