Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur. / Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur.

No description available.

This thesis examines the development of vivisection as a method of physiological research between 1875 and 1901 in Great Britain, by examining some of the arguments, discussions, and ideas put forth by physiologists for the utilisation of vivisection in their research. Because this study operates within the context of medical history, questions of legitimacy, scientific development, and professional image are lifted. The development of vivisection during this period took place with a larger shift in scientific practice playing out in the background, where experimentalism began overtaking the previously more analytical approach to medicine and the sciences. The First Royal Commission on Vivisection in 1875 marks the beginning of this study, and the discussions within allow for a more nuanced picture of the professional debates on the practice, where both proponents and sceptics at times found common ground. Technological and societal aspects were central to much of the argumentation for the further development of vivisection, with technology easing the practical aspects of the method, and the concept of the "gentleman" allowing British "vivisectors" to argue against charges of cruelty, pointing rather to continental schools of physiology as the culprits, whilst lifting the "humanity" behind animal experimentation in Great Britain. In conjunction with pointing out the importance of the method for the development of medical science, the Cruelty to Animals Act and the lobbying on behalf of the professional journals British Medical Journal and The Lancet helped legitimise the practice in Great Britain. The Act allowed vivisection under set circumstances, and the two journals served as megaphones for scientific development on behalf of vivisection, at times even openly criticising sceptical opinions. At the same time, some saw experimental research through vivisection as merely one aspect of medical practice. One which needed to gain foothold in order to help advance medical science for the larger benefit of all humanity.

Den här uppsatsen är baserad på en enkätundersökning samt intervjuer med gymnasielever angående deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter från två olika naturbruksgymnasier. Båda har inriktningen djurvård men det är endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur. Min frågeställning är att undersöka om elever som läser kursen i försöksdjurskunskap har en annan inställning än de elever som endast läser djursjukvård. Som resultaten visar så är de eleverna som läser specialiseringskursen mer positiva till både djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har också en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren. Detta beror till stor del på att de har lärare som är utbildade försöksdjurstekniker och har arbetat länge med försöksdjur inom forskningsvärlden. De elever på gymnasiet där specialiseringskursen inte finns är negativt inställda till djurförsök och anser att djuren torteras och lever under hemska förhållanden. Då de inte ges någon undervisning om forskningsdjur så har deras uppfattning formats genom media, vilket har framgått i enkäterna, till exempel tidningen Djurens rätt. Andra elever ”bara vet” hur verkligheten ser ut för försöksdjuren. De har heller inga kunskaper om regelverket kring forskning och den etiska nämndens uppgift. I uppsatsen ingår även en stor del historia om djurförsök förr i tiden. Det är viktigt att ha kunskap om historien eftersom det ger en bild av hur människans förhållningssätt till djuren har formats och förändrats över tid. / This essay is based on a survey and interviews with high school students regarding their thoughts about animal testing. I have interviewed students from two different high schools inSweden; both are agricultural high schools but only one have got laboratory animal science as a special orientation in the education. The issue on which this essay is based on is whether or not the students who are studying laboratory animal science have a different view on lab animals than students only reading animal healthcare have. As the results show, the students who are studying laboratory animal science are more positive towards both animal testing and also working with lab animals. They also have a more correct view and understanding of the reality of lab animals since they are given an up-to-date education from teachers who has been working in labs and with lab animals. Students not given this special orientation in the subject has a view of animal testing as a very negative thing where animals are tortured and held under cruel circumstances. There negative view of laboratory animal and animal testing is an understanding mostly caused by media, but some of the students “just know” how the reality is for the lab animals. Moreover, the students lack knowledge about the strict regulation that surrounds scientific studies on animals and they do not know about the ethic counsel and its purpose. A large part of history about animal testing in the early days is also included in this essay. I think it is important to have knowledge about our history in order to understand how our relationship towards animals have changed over time.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier.  Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp. Det ena är att tillskriva begreppen en delvis ny mening som är förenlig med syftet att förändra djurens status eller minska utnyttjandet av djur. Det andra är att peka ut olika begrepp som bärare av antropocentriska maktstrukturer, och därav ta avstånd från dem. Begreppen hanteras på olika sätt hos olika skribenter i tidskrifterna och i huvudsak kan vi finna två större omfattande ideologier. Den första kommer främst ur äldre djurskyddsrörelse. För denna linje är medlidande, empati, det andliga och subjektiva bärande begrepp. Den andra linjen som utvecklas och blir allt mer utpräglad under 1970-talet bemöter djurförtrycket med begrepp som generellt är i ett dualistiskt förhållande till den första linjen, däribland rationalitet, rättighet, vetenskaplighet och objektivitet. Begreppen frihet och frigörelse får också en viktig funktion för att förändra djurens status, vilket kopplar samman såväl den äldre linjen med den senare, då dem kopplas samman med begreppen rättighet och medlidande.

This thesis is a contribution to feminist laboratory studies and a critical engagement with the natural sciences, or more precisely research on the biochemical workings and deadly relations of Alzheimer’s disease emanating from a year of field work in a Drosophila fly lab. The natural sciences have been a point of fascination within the field of gender studies for decades. Such sciences produce knowledge on what gets to count as nature and natural, healthy or sick, normal or not, and they have done it with great societal authority and impact throughout European modernity. However, feminist technoscience scholars argue that science and knowledge is socially produced, and political too. Concepts such as nature, animal, human, body, sex, and life itself are not simply given natural realities but phenomena processed through the naturecultures of the laboratory. Situated within such theoretical and methodological approaches, this thesis wonders how scientific facts about Alzheimer’s disease are made in the lab today. What kinds of realities, bodies and ethico-political concerns are enacted? Who gets to live and who gets to die in everyday laboratory practices? Theoretically, the thesis is grounded, particularly, within Karen Barad’s agential realism and posthumanist performativity, and as such it accounts for human and nonhuman entanglements through which AD is performed in the lab in relational ways. In other words, the thesis explores how AD is enacted in the bodies of transgenic fruit flies (Drosophila melanogaster), as these flies embody the disease, live and die with it. Last but not least, the thesis explores the materialities of death, dying, embodiment and biological waste in a biochemistry lab as constitutive parts of the produced knowledge about AD. / Denna avhandling utgör ett bidrag till feministiska laboratoriestudier och är en kritisk analys av naturvetenskaperna. Närmare bestämt är det en feministisk studie av forskning om Alzheimers sjukdom, dess biokemiska verkningar och dödliga relationer utifrån ett års fältarbete som labbtekniker i ett fluglabb. Naturvetenskaperna har under decennier fascinerat genusforskare. Dessa discipliner formar kunskapen om vad som räknas som natur och naturligt, hälsa och sjukdom, normalt eller inte, och de har gjort så med stor samhällelig auktoritet genom Europeisk modernitet. Forskare inom feministiska teknovetenskapliga studier har länge hävdat att vetenskap också är social praktik med politiska implikationer. Begrepp som natur, djur, mänskligt eller kropp, kön och livet självt kan inte tas för givna utan formas också i laboratoriets naturkultur. Med utgångspunkt i sådana feministiska teknovetenskaplig teoribildningar och metodologiska utgångspunkter bearbetar denna avhandling frågor om hur vetenskapliga fakta om Alzheimers sjukdom skapas i laboratoriet idag. Vilka kroppar, verkligheter och etisk-politiska förhållningssätt aktualiseras? Vem får leva och vem får dö i vardagliga laboratoriepraktiker? Teoretiskt bygger avhandlingen framför allt på Karen Barads agentiella realism när den diskuterar sammanvävningen mellan mänskligt och icke-mänskligt, samt det som kallas posthumanistisk performativitet, i relation till Alzheimers sjukdom som den förkroppsligas i transgena fruktflugor (Drosophila melanogaster) i laboratoriet. I särskilt fokus står relationerna som skapas inom den biokemiska forskningen kring död, biologiskt avfall och kroppslighet.