Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.

Begreppet markexploatering innefattar den omfattande process som rör förändring av den fysiska miljön och markanvändningen i någon mening. Processen innefattar allt ifrån en inledande idé tills det att genomförandet är klart och den nya bebyggelsen är uppförd. Inom ramen för kommunens specialkompetens ligger plan- och bygglagstiftningen och planarbetet. I PBL:s portalparagraf framgår att lagen reglerar planläggningen av mark, vatten och bebyggelse. När kommunen beslutar om antagande av detaljplan eller beviljande av bygglov görs detta i egenskap av planmyndighet med det kommunala planmonopolet i PBL som lagstöd. I de fall kommunen äger marken som ska exploateras agerar kommunen även som fastighetsägare. Under plangenomförandeprocessens gång kan kommunen alltså på ett sätt sägas inneha dubbla roller.  Som ett komplement till PBL tecknar kommunen ofta avtal med byggherren i syfte att utreda ansvars- och kostnadsfördelning under exploateringsprocessen. Dessa går under samlingsbegreppet genomförandeavtal. Vilken typ av avtal som träffas beror på vem som äger marken när exploateringen påbörjas. När byggherren äger marken som ska exploateras sätter legalitetsprincipen en yttersta gräns för vad kommunen får reglera med exploateringsavtalet. Denna avtalstyp är även reglerad i lag sedan 2015, och rättsläget får därmed anses någorlunda klarlagt. Inslaget av myndighetsutövning i exploateringsavtalen är så pass stort att det knappast torde råda några tveksamheter till vad kommunen får och inte får reglera med dessa avtal.  I Sverige har vi ett starkt, grundlagsfäst, egendomsskydd. Vad man som fastighetsägare kan avtala om ligger inom ramen för civilrättslig reglering, där lagar som avtalslagen och jordabalken sätter de yttersta begränsningarna. När marken som ska exploateras ägs av kommunen tecknas ett markanvisningsavtal. Dessa är inte reglerade i lag på samma sätt som exploateringsavtalen är. Detta i kombination med kommunens roll som fastighetsägare har bidragit till uppfattningen att kommunen har mer långtgående möjligheter att reglera avtalsinnehållet än i exploateringsavtalen.   Under själva genomförandefasen av en detaljplan kommer kommunen med andra ord i kontakt med båda dessa rättsområden, vilket i praktiken innebär att markanvisningsavtalen befinner sig någonstans i gränslandet mellan civilrätten och den offentliga rätten. Detta arbete syftar till att utreda det rättsliga dilemmat med markanvisningsavtalen och vilken lagstiftning som är tillämplig i vilka situationer.   Bevis för att även markanvisningsavtalen har stora inslag av myndighetsutövning återfinns bland annat i propositionen till den nya lagen om förbud mot kommunala byggnadstekniska särkrav. De nya förbuden träffar endast kommunen i de avtalssituationer som syftar till genomförandet av en detaljplan, och alltså inte i de fall där kommunen kan sägas agera huvudsakligen i egenskap av fastighetsägare. I samma proposition nämns även att förbudet får anses vara en precisering av legalitetsprincipen. Även om det nu är utrett att även markanvisningsavtalen utgör myndighetsutövning och kommunen har de offentligrättsliga reglerna att ta hänsyn till så finns inga hinder för en exploatör att åberopa avtalslagens ogiltighetsgrunder i otillbörliga avtalsförhållanden med kommunen. Problemet numer ligger snarare i efterlevnaden av lagen, då exploatören sällan torde överklaga avtalsinnehållet, med risk att samarbetet med kommunen uteblir.

<p>Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket.</p><p>Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna.</p><p>Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter.</p> / <p>Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission.</p><p>The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on.</p><p>We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department.</p><p>This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree.</p><p>The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.</p>

På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha?  För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen. Jag har samtidigt fått möjligheten att använda mig av min erfarenhetsgrundade kunskap genom ett reflekterande skrivande. För att få tillfälle att studera dessa fördelar och nackdelar har jag tittat på betydelsen av förhållningssätt hos medlemmarna i en liten arbetsgrupp, hur den skiljer sig mot förhållningssättet i större organisationer. Jag har också försökt ta reda på ledarskapets roll och betydelse i en liten arbetsgrupp i dagens samhälle, men även resonerat kring ledarskapet ur en historisk synvinkel. Jag avslutar med en artikel ur tidningen Chefs nätupplaga som visserligen inte kan räknas som vetenskaplig, men som jag tycker ger bra och tydliga exempel på hur det faktiskt kan se ut för den som är en ”chef på två stolar”. Tack vare detta essäskrivande, som gett mig tillfälle till att reflektera över mina handlingar och tankar, har jag fått möjligheten att se på mitt chefskap med nya ögon. Jag inser mer och mer att en person som har dubbla roller måste vara stresstålig, beslutskraftig och ha ett genuint intresse för verksamheten och personalen. Det viktigaste av allt är att personen har förmågan att lära sig av sina praktiska erfarenheter och göra den till en kunskap som är användbar i sitt chefskap. / In recent years, a new kind of leadership has become more and more common, a leadership which includes being both manager and colleague. This kind of leadership is today common in the business world and even in the preschool where I am active. To balance these two different roles in a convincing manner is far from easy to handle. But at the same time the dual roles also have their positive sides. The purpose with writing this essay, which is based on self-experienced situations, is to try to sort out the advantages and disadvantages of being a manager “sitting on two chairs” and to try to find the answer for the question: Is it possible for a person to step in and out of different roles and which kind of personality is suited for this?   To find answers of my questions I have used the method of reflective writing and referred to and discussed different theoretical perspectives and positions. I also have the opportunity to use the knowledge I have gained through experience. I have considered the importance of the attitude in a small work group, and how it differs from a larger organization. I have tried to find out the importance of leadership in today`s society and I have also look at leadership from a historical point of view. At the end I used an article from a web magazine called Chef. The article shows good examples of the reality for a “manager who sits on two chairs”. By writing this essay, I have got the opportunity to reflect of my own thoughts and actions in the role of manager. I now realize that a person with dual roles must be stress-resistant, decisive and have a genuine interest in the business as well as in the employees.   One of the most important skills is the ability to learn from ones practical experiences, and make it useful in the future leadership.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket. Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna. Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter. / Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission. The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on. We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department. This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree. The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.