Bakgrund Det står i läroplanen att eleverna ska få bildning utifrån bland annat estetiska och sinnliga aspekter. Trots detta visar forskning att detta sker med begräsning i dagens skolor. Lärare tycker att det är svårt att använda sig av estetiska uttrycksformer på grund av bristande kunskaper inom de estetiska ämnena, liksom att tidsbristen är en bidragande orsak. De estetiska inslagen blir således mestadels trevliga avbrott i den ordinarie undervisningen där mönstret med en genomgång och sedan mestadels enskilt arbete genomsyrar lektionerna. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever som inte mött estetik tidigare i sin undervisning kan reagera när de får kombinera sång, drama och matematik för att ta till sig nya begrepp, syftet är också att undersöka på vilket sätt estetiken kan bidra till elevers förståelse för multiplikationens innebörd. Metod För att besvara våra forskningsfrågor samlade vi in data genom kvalitativa observationer under fyra lektionstillfällen. Vi agerade deltagare som observatör och observatör som deltagare med låg grad av struktur för att få en så autentisk bild som möjligt av tillfällena. Metoden valdes för att genom observation uppmärksamma om arbete med estetik bidrar till elevernas förståelse och se hur de reagerade på det för dem nya inlärningssättet. Teoretiskt perspektiv Som teoretiskt perspektiv har vi skapat ett verktyg inspirerat av de punkter som Moroye och Uhrmacher (2009) skriver är nödvändiga inslag när man ska arbeta estetiskt med eleverna. Resultat Resultatet av studien visade att elevers reaktioner på estetiska inslag var positiva i den mening att det togs emot med glädje och entusiasm av eleverna som uttryckligen sa att det var roligt. Resultatet visade vidare att estetiken möjliggjorde för eleverna i studien att utveckla förståelse för de matematiska begrepp de presenterades för och som de fick behandla med hjälp av estetiken

No description available.

I den svenska gymnasieskolan är läroboken oftast det huvudsakliga undervisningsmaterialet i matematik. Därför påverkas undervisningen direkt av hur läroböckernas teorigenomgångar, lösta exempeluppgifter och övningsuppgifter är utformade. Särskilt viktigt för elevernas förståelse för matematiken är användningen av och växlingen mellan representationsformer, men i kontexten av integralkalkyl i gymnasieläroböcker finns det en avsaknad av tidigare forskning kring detta. Syftet med detta arbete är därför att öka kunskaperna om hur representationsformer används vid introduktionen av integralkalkyl i gymnasiet, genom att utföra en innehållsanalys av fyra läroböcker. Detta möjliggörs genom att utgå från forskning om representationsformer och semiotik för att bygga ett teoretiskt ramverk som därefter används för att analysera läroböckerna. Resultaten visar att de flesta representationsformer och växlingar mellan olika representationsformer är märkbart vanligare i teorigenomgångar än i lösta exempeluppgifter och övningsuppgifter. Dessutom finns det för övningsuppgifterna en tydlig korrelation i att de flesta representationsformer mellan olika representationsformer förekommer oftare ju svårare övningsuppgifterna anses vara. Således kan lärare behöva tänka på detta i undervisningen för att få en allsidig behandling av representationsformerna, och särskilt för att säkerställa att elever med matematiksvårigheter får den träning de behöver för att behärska växlingen mellan olika representationsformer. / In the Swedish upper secondary school, textbooks are usually the main material used when teaching mathematics. Thus, the teaching is directly affected by how theory sections, solved example exercises and practice exercises are designed. Particularly important for the students’ understanding of mathematics is the usage of representation forms and the conversions between them. However, in the context of integral calculus in textbooks for upper secondary school, there is a lack of research on this matter. The purpose of this thesis is therefore to increase the knowledge of how representation forms are used in the introduction of integral calculus in upper secondary school, by performing a content analysis of four textbooks. This is enabled by using research on representation forms and semiotics as a starting point for building a theoretical framework which is then used to analyze the textbooks. The results show that most representation forms and conversions between different representation forms are noticeably more common in theory sections than in solved example exercises and in practice exercises. Furthermore, there is an evident correlation in that most representation forms and conversions between different representation forms become more common as the practice exercises get harder. Teachers may thus need to consider this when teaching to ensure a more comprehensive treatment of the representation forms, especially to ensure that students with learning difficulties in mathematics get the practice they need to master conversions between different representation forms.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka språkliga utmaningar som elever med språkstörning stöter på vid möte med skolans språkliga krav. Syftet har även varit att granska hur undervisningen kan formas för att möta elever med språkstörning och utveckla deras språkliga kompetens. Genom en kvalitativ metod har vi undersökt speciallärare, specialpedagogers och skollogopeders erfarenheter av läs- och språkutveckling i undervisning av elever med språkstörning. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes, som transkriberades och analyserades. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats vilket betyder att informanternas uppfattningar står i fokus. Däremot har vi inte använt oss av fenomenografisk analysmetod, utan tematisk analys. Resultatet visar att vari den språkliga sårbarheten bottnar är föränderligt över tid. I den inledande skolgången läggs stort fokus på undervisning av avkodning. Under mellanstadiet och högstadiet ligger undervisningens fokus istället på utveckling och stöttning av språkförståelsen. Ordförrådet är ett tydligt framträdande utvecklingsområde, där undervisningen bygger på repetition och variation av metod och arbetssätt. För att elever med språkstörning ska ges möjlighet att fokusera på inlärning ska miljön vara avskalad och förutsägbar. Läraren bör ligga steget före, och tydligt skapa en hållbar struktur för skoldagen och undervisningen. Det visuella stödet återkommer som en viktig bit i kommunikationen.

The study aims to investigate the impact of reading strategies within the EFL educational context. It emphasises their implementation within the educational context of English as a Foreign Language (EFL) in upper-secondary schools, addressing the current decline of adolescents’ reading comprehension in English. The study relies on peer-reviewed articles as the basis of the methodology, acquired through systematic searches in three databases: Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centre (ERIC), SwePUB, and Libsearch. Several research articles were found through these databases, presenting differing perspectives and theories for the study. The study results reveal a discrepancy between teachers’ tacit awareness and explicit instruction of reading strategies, leading to the infrequent teaching of these strategies. When reading strategies were employed, the most common strategy was discussing with peers. The applied strategies positively impacted reading comprehension and motivation for further reading. The study later discusses the impact of teaching and using reading strategies on students’ reading comprehension and their preparedness for higher education. While examining and comparing the results, further research is warranted to determine which reading strategies are most beneficial for reading comprehension regarding the effectiveness of implementing explicit instructions to enhance students’ reading comprehension and motivation in a rapidly changing educational environment. The project concludes by providing reflections and guidance for implementing reading strategies, highlighting the need for explicit instruction of reading strategies tailored to students' extramural and professional/academic interests.

This study aims to explore and analyze the dynamic interplay between digitalization and students' motivation within the educational context. In an era where digital tools are emphasized as means for knowledge development, the question arises regarding how these tools can guide students' learning and engagement. Motivation, identified as a key factor for success in mathematics, is the focal point of our investigation. Through the study, reading and scrutiny of existing research, we seek to comprehend how digital resources and technology can function as catalysts to unlock students' inherent potential in mathematics. Our focus is to ascertain whether digitalization can enhance mathematics education and thereby increase students' motivation and performance. In accordance with the curriculum's call for educators not only to permit but actively promote the use of digital tools, we explore how digitalization can support students' motivation in mathematics. Through a meticulous evaluation of previous research findings, we aim to determine whether digital tools have demonstrated a predominantly positive or negative effect on students' motivation toward mathematics. Our ambition is to contribute to a deeper understanding of how the integration of digital resources can optimize mathematics education, thus creating a more motivating and successful learning environment for students. The research suggests that the utilization of digital tools and digitalization holds the potential to positively impact students' motivation and engagement in mathematics education. For digitalization to be effective in instruction, it necessitates educators to enhance their skills in utilizing technology within the teaching context.

Individuals with autism spectrum disorder (ASD) often struggle with social communication. This situation further leads to adulthood depression along with other health issues if it is not diagnosed and intervened at an early age. As an early intervention play-based interventions have proven to be beneficial in promoting social communication skills in preschool-aged children. Engaging parents in the implementation of early interventions for children with ASD is currently popular. Consequently, the aim of this systematic review is to identify the play-based interventions implementedby parents to enhance social communication in children with ASD, as well as the outcomes and strategies that parents might use during the mediation process. For the final analysis, six studies were considered, and six interventions were identified. The findings demonstrate that Project Improving Parents As Communication Teachers (ImPACT), Joint Attention, Symbolic Play, Engagement & Regulation (JASPER), Focused Play Intervention (FPI), Floor Time Play (FTP), and the Program for the Education and Enrichment of Relational Skills (PEERS) can all effectively improve the social communication of preschool children with ASD. JASPER, FPI, and FTP are known to be play-based interventions, whereas Project ImPACT and PEERS use play as the main context. Various types of strategies that parents can utilize were identified. Further study will be required to investigate more play-based interventions and supportive strategies for 2–6-year-old preschool children with ASD to promote social communication that is implemented by parents.

Skolor i socioekonomiskt utsatta områden stöter på mång svårigheter gällande elevernas lärande och kunskapsutveckling. Det har länge lagt märke till att elevernas språkförmåga brister till skillnad från andra skolor som inte befinner sig i utsatta områden. Forskning har visat att skolornas placering kan erbjuda både möjligheter och motstånd till eleverna, elevernas vårdnadshavare, lärarna och till skolan. Syftet till min studie har varit att studera språkutvecklingen hos eleverna som går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden, dessutom undersöka möjligheterna samt motstånden som kan påverka elevernas skolresultat. För att få en djup bild har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fyra grundskollärare med inriktning F-3. Genom dessa enskilda intervjuer har varje lärare fått möjligheten till att dela med sig sina tankar kring ämnet men dessutom sina egna erfarenheter i dessa skolor som befinner sig i utsatta områden i Malmö. För att jag ska få svar till mitt syfte har jag valt att använda mig av teorierna, stigmatisering, habitus, socialt kapital, kulturell kapital, ekonomisk kapital och sociokulturellt perspektiv. Dessa teorier förklarar hur skolans plats och eleverna i denna skola kan ha inverkan på språkutvecklingen. Resultatet utifrån lärarnas svar har visat att språkutvecklingen är en grundläggande utmaning som lärarna aktivt arbetar med för att främja det samtidigt som de arbetar för att förebygga problem som kan uppstå. Resultatet visar att några av dessa motstånd som kan begränsa elevernas språkutveckling är utanförskap i området de bor i, deras socioekonomiska status, att föräldrarna är antingen outbildade eller lågutbildade, fattigdom och kriminalitet. Framgångsfaktorerna som eleverna har för att nå en hög språkutveckling, är elevernas initiativ, föräldrarnas engagemang och samverkan med skolan, lärarens engagemang att vidareutveckla elevernas språkutveckling samt studiehandledningen. Slutsatsen jag kan dra utifrån resultatet är att skolor i utsatta områden möter många utmaningar för att främja elevernas språkutveckling, bland annat stigmatisering från samhället, samtidigt som de också kan erbjuda dessa elever möjligheter till att urskilja sig från normerna som samhället har suttit på de.

Bakgrund: Den text vi möter i samhället har förändrats, då vuxna och barn dagligen möter texter som består av olika modaliteter så som filmer, skrift, musik och illustrationer. Att skapa texter där olika modaliteter samspelar är inte helt okomplicerat och det krävs övning för att utveckla elevernas multimodala textskapande. Läroplanen för grundskolan framhåller att eleverna ska ges möjlighet till att uttrycka sig med olika modaliteter samt skapa texter där bild och skrift samspelar. Trots detta så finns det en tradition inom skolan där skriften är högt värderad och kopplas ihop med kunskap. Läromedlen påverkas av de lärandemålen som förekommer i läroplanen samt den sociala praktik vi omges av. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra om och i sådana fall hur läroböckerna i årskurs 3 för ämnet svenska inbjuder till ett multimodalt textskapande. Detta kommer att göras genom en analys av fem läroböcker. För att konkretisera syftet har jag brutit ned det i två frågeställningar. - På vilka sätt och i vilken utsträckning stöttar läromedel i svenska elevers multimodalatextskapande? - Vilken funktion ges bilden i förhållande till elevers förväntade interaktion medläromedlet? Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod. Genom en multimodalanalys, Modellen förtextanalys, baserad på Danielsson och Selander (2014) analyserades fem läromedel. Resultat: Studien visar att beroende på vilka modaliteter som läromedlen erbjuder samt hur de interagerar med varandra har betydelse för det textskapande som eleverna erbjuds. Förutom skriften som är dominerande i läromedlen innehåller alla läromedlen bilder. Bilderna fungerar alltid ihop med andra modaliteter. Bildernas funktion är antingen informativa och ger då ett stöd i elevernas textskapande eller fyller en dekorativ funktion och finns då till för att uppmärksamma skriften. Förutom skrift och bild så förekommer i samtliga läromedel även den muntliga modaliteten där eleverna uppmuntras att interagera med varandra. I vissa av läromedlen uppmuntras även eleverna att gå utanför läromedlet och söka information i andra medier samt arbeta praktiskt med instruerande texter. Interaktionsformerna i läromedlen förekommer i olika utsträckning vilket påverkar det textskapandet som eleverna får möta.

<p>Validerat; 20120223 (anonymous)</p>