<p>Validerat; 20110405 (anonymous)</p>

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Utflykter är tillfällen då elever kan få uppleva olika miljöer och sammanhang. Denna studie vill undersöka vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan påverka när fritidshem väljer att göra olika utflykter. Syftet är även att undersöka om där finns utflyktskategorier som är mer eller mindre vanliga än andra och ifall det finns faktorer som kan förklara varför dessa utflykter i så fall inte förekommer lika ofta. De utflyktskategorier som berörs i studien är natur- och friluftsmiljöer, närmiljöer, idrottsaktiviteter utöver vanliga skolan, museibesök, föreningsliv, kulturliv, samarbeten med olika föreningar och organisationer, samt samhällsfunktioner. För undersökningen används dels en kvantitativ metod med en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod genom intervjuer med olika fritidshemslärare. Som teori avhänds det erfarenhetsbaserade- och upplevelsebaserade lärandet, samt teorier om formellt-, informellt- och ickeformellt lärande.Resultatet visar att där finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet av utflykt: ekonomi, tid, avstånd, fritidshemmets placering, antal elever, antal personal, utbud, transport och olika anpassningar till eleverna. Studien visar också att där är stor skillnad mellan hur ofta de olika utflyktskategorierna besöks. Natur- och friluftsmiljöer och närmiljön är oftast förekommande, medan samhällsfunktioner är minst besökta. Däremot är det inte enkelt att säga vilka specifika faktorer som påverkar de enskilda utflyktskategorierna. Detta eftersom varje fritidhem har sin unika situation och att de avgörande faktorerna för de mest tillgängliga utflyktskategorierna kommer att variera från fall till fall.

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två verksamheter som valt att använda ett icke-formellt verktyg för att synliggöra, erkänna och dokumentera lärande. Utgångspunkten i undersökningen har varit en önskan att pröva om kunskaper om arbetsliv och erfarenheter från arbetsliv är möjliga att synliggöra, erkänna och dokumentera med liknande status och kvalitetssäkring som inom det formella utbildningssystemet. Studien bygger på intervjuer med elever, deltagare och handledare på ett introduktionsprogram med handelsinriktning på gymnasiet samt på ett program i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Gemensamt för målgruppen av ungdomar och unga vuxna i undersökningen var att de hade låg eller bristfällig utbildningsnivå samt att de riskerade att etableras i ett utanförskap. Undersökningen visar att det verktyg som använts visar bygger på en systematik som bidrar till att skapa en tydlig och pedagogisk lärandesituation samt ett arbetssätt som bidrar till en kvalitetssäkrad dokumentation. Den kompetens som deltagarna tillgodogjort sig visade sig även öka matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden. Verktygets etablering i samhället visade sig i undersökningen vara den svagaste länken i användandet. Verktyget upplevdes inte som tillräckligt kommunicerat och känt vilket var till elevernas nackdel. Kvalitetssäkringen visade brister inte minst vad gäller hanteringen av deltagarnas intyg över erhållet lärande. Trots goda resultat visade det sig också vara svårt för ansvariga tjänstemän att motivera kostnaden för användandet. Resultatet bör vara intressant för verksamheter som har tankegångar runt en integrativ syn på lärande samt om formella, icke-formella och informella verktyg för att synliggöra och erkänna lärande kan verka i symbios för att öka tillgången till det livslånga lärandet.

Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar av utomhuspedagogik.Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på hälsa?och Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på lärande? För att få svar påfrågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. För att få svar påfrågeställningarna intervjuades fem förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att de femförskollärarna upplever att de arbetar med utomhuspedagogik. Utifrån intervjufrågorna var det främsthälsan och barnens välbefinnande som lyftes fram. Även lärandet sågs som en viktig del, men ingen avförskollärarna upplevde att barnen lär sig bättre eller sämre utomhus. Istället handlar det om hurpedagogerna förmedlar lärandeobjektet.

Det finns många olika profiler på förskolor, något som gör att läroplanen realiseras på olika sätt. I denna studie har förskollärare från mer traditionella förskolor undersökts, detta med utgångspunkt i hur de realiserar målen och riktlinjerna från läroplanen i de naturorienterande ämnena. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med bildstöd. Detta gjordes genom intervjuer med sex förskollärare, intervjuerna genomfördes med informanter från 6 olika förskolor som alla ligger i samma kommun. Analysen har genomförts genom att kategorisera informanternas svar. Resultatet visar att förskollärarna vill arbeta mycket utomhus i skogen och att de har krav på sig att arbeta där. Den tolkning som har gjorts är att för att realisera de mål och riktlinjer som finns i läroplanen måste förskollärarna ut i skogen, det har även visat sig att förskollärarna har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärandet, något som setts vara avgörande för hur läroplanens mål och riktlinjer sedan realiseras. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en bild av vilken påverkan utomhuspedagogik har på undervisningen. Studier visar att lärare och pedagoger upplever utomhuspedagogik som främmande och obekvämt, och irrelevanta argument hör till vanligheten. Detta trots att forskning visar på att elever utvecklas positivt både socialt och kunskapsmässigt ute i naturen. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ litteraturstudie där forskning från främst Sverige har analyserats. Vi valde framförallt svensk forskning då vårt intresse varit den svenska skolan och dess läroplan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individs behov och erfarenheter. Utomhuspedagogik kan vara en sådan anpassning och resultatet vi fått fram pekar på att arbetssättet till störst del gynnar elevernas utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Både det sociokulturella- och det konstruktivistiska perspektivet av lärande talar för att utomhuspedagogik kan vara till stor fördel när det gäller kunskapsinhämtning för elever. Samhället blir allt mer mångkulturellt och detta syns även i klassrummet där det talas mer än bara ett språk. Vår studie prövar därför även hur utomhuspedagogik kan vara stöd vid integrering av nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket. Slutsatsen är att lärare måste bli medvetna om utomhuspedagogikens fördelar. Att använda sig av naturen som redskap gynnar såväl den enskilda eleven som hela gruppen. Studien avslutas med en diskussion där resultatet jämförs med de tidigare erfarenheter och kunskaper vi har. Resultatet vi erhållit har gjort att vi båda funnit ett intresse för utomhuspedagogik och vi hoppas kunna applicera detta på vår framtida roll som lärare i årskurs 4–6.

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte. / Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar gällande användning av kooperativt lärande i matematikundervisningen vid problemlösning. Genom databassökning valdes forskningsartiklar ut som sedan granskades och analyserades. Resultatet talar för att kooperativt lärande kan främja elevers problemlösningsförmåga inom matematik. Genom att arbeta med kooperativ lärande får både lärare och elever chansen att gå djupare in på ämnet och lära av varandra. Det krävs en del ansträngning både av läraren men även av eleverna.