Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet? Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet? Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två. I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem.

This thesis examines the implications of a shorter  intensive action research  project on  the formative assessments  key  strategies  four  and  five  that  are  activating  learners  as  learning  resources  for  one another and activating learners as owners of their own learning.  The research questions were “How do the pupils experience the formative approach?” “What didactic consequences does the formative approach  mean  for  the  role  of  the  teacher?”  and  “How  does  the  formative  approach  affects  the pupils’  results  on a  short term?”. The results were that the  majority of the pupils liked the approach and that they felt like their efficiency increased. The didactic consequences were that the teacher had to spend more time on evaluation but had more time during the lesson to listen to and discuss with the pupils. The pupils’ results were not changed in comparison with the control group.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande – legitimt perifert lärande. Reslutatet visade att deltagarna upplevde att rollen som enhetschef var komplex och att det fanns stora behov av att utbyta erfarenheter och kunskap med andra, framförallt på kollegial nivå. Handledning som formell och informell sammankomst hade betydelse för upplevelsen av känna trygghet i ledarrollen, att lära sig, utvecklas och kunna bolla tankar och idéer. Slutsatsen blev att arbetsgivare bör ta större ansvar för att tillgodose chefers behov av handledning.

No description available.

Studien ska ge läsaren en inblick i hur föräldrarnas uppfattning är kring den fria leken och lärande. Nyfikenheten kring lek och lärande väcktes då kunskapsmålen i den nya reviderade läroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gånger än begreppet lek. Stämmer synen att den fria leken är ett tidsfördriv eller finns det någon koppling mellan lek och lärande? Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar till barn på förskolan ser på den fria lekens betydelse för lärande.   Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att föräldrarna får svara på ett frågeformulär. Formuläret består av nio öppna frågor som analyseras utifrån relevant litteratur. Då föräldrarnas inflytande och åsikter har stor betydelse för samarbetet med förskolan, valdes därmed dessa ut som respondenter till studien. Resultatet visar att föräldrarna har en tydlig uppfattning kring den fria lekens betydelse för lärande. Möjligheter som kom upp med den fria leken är att fantasi och kreativitet skapas och att läraren aktivt skall finnas med. Föräldrarna ser även hinder i den fria lekens betydelse för lärande, då barn kan bli utsatta för våld och kränkningar om inte läraren är observant. Det framkom att den fria leken och den styrda leken skall vara väl balanserad.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet. Studien visade att lärarna som arbetar med utomhuspedagogik ser flera fördelar med utomhusundervisning som till exempel att det leder till ett mer varierat lärande, ökad fysiskt aktivitet, bättre gruppdynamik och mindre konflikter i barngruppen. De nackdelar som nämndes är få och går oftast att göra något åt genom olika åtgärder. Ett problem som nämns är till exempel att barnen ibland har dåligt anpassad utrustning vilket ofta går att rätta till genom föräldrasamverkan eller att barnen får låna kläder.

Syftet med studien är att undersöka om och hur sjukvården arbetar med lärande i vårdarbetet. Studien behandlar lärandet utifrån vårdens patientsäkerhetsarbete. Uppsatsen utgörs utav en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi utformade en forskningsfråga som var relevant för vår studie. Därefter genomfördes sju intervjuer med vårdenhetschefer inom NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen. Empirin behandlas och tolkas utifrån tidigare forskning, teori, egna erfarenheter och med hjälp av vår tolkningsmodell. Tidigare forskning visar att patientsäkerhet uppmärksammas allt mer idag, såväl nationellt som internationellt. Avvikelserapportering är en stor del av patientsäkerhetsarbetet och utgör grunden för identifiering av risker som kan leda till vårdskador. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659 ) infördes i januari år 2011 och har inneburit ett ökat systematiskt säkerhetsarbete inom vården. Motivet för lagkravet var att sjukvårdspersonalen skulle ges möjligheter att lära av misstag så att de inte återupprepades. I teoridelen används olika teorier om lärande, såväl individuellt som organisatoriskt. Vi redogör även för hinder och möjligheter i samband med lärande. Dessutom används en lärandecykel som påvisar att organisatoriskt lärande kan ses som en kontinuerlig process. Resultatet från studien bekräftar till stor del det som den tidigare forskningen identifierat inom patientsäkerheten och dess utveckling. Vidare visar resultatet att patientsäkerhetsarbetet och avvikelserapporteringen bedrivs på samtliga informanters vårdavdelningar. Arbetets omfattning skiftade dock, det är mer eller mindre intensivt vid de olika avdelningarna. Alla medarbetare ska rapportera, men resultatet visade att så inte alltid är fallet. De är främst avvikelser av hög allvarlighetsgrad som rapporteras. Att rapportering uteblir menar informanterna kan bero på att all personal inte har vetskap om hur de skall använda sig av rapporteringssystemet. Informanterna ser avvikelserapporteringen som en viktig och betydelsefull del utav lärandet i vårdarbetet. Vår slutsats mynnade ut i att svaret på vår forskningsfråga: Lär sjukvården av misstag, går att besvara med både ett ja och ett nej. Detta för att resultatet från studien visar att sjukvården drar lärdomar ifrån många misstag men att det återfanns förbättringspotentialer i arbetet med lärandet utifrån patientsäkerhetsarbetet / The purpose of this study is to examine whether and how health care worked with learning in health work. The study deals with learning based on patient safety work. The essay is made out of a qualitative approach with a hermeneutic approach. We designed a research question that was relevant to our study. This was followed by seven interviews with heads of clinics within the NU health care in the Västra Götaland region. The empirical data were processed and interpreted based on previous research, our theoretical framework and with the help of our interpretation model. Previous research showed that the patient safety increased more and more attention today, both nationally and internationally. Deviation was a big part of the patient safety process and formed the basis for the identification of risks that could lead to health damage. Patient Safety Act (SFS 2010:659 ) was introduced in January 2011 and has resulted in increased systematic safety in healthcare. The motive for the legal requirement was that the medical staff would be given opportunities to learn from mistakes so they do not return repeated. In the theoretical part, different theories of learning are highlight, both individually and organizationally. We also report on the obstacles and opportunities in the context of learning. Additionally, a learning cycle which demonstrated that organizational learning can be seen as a continuous process. Results from the study confirmed largely what the previous research identified in patient safety and its development. Furthermore, the results showed that patient safety and divergences were conducted on all informant wards. Scope of work shifted; however, it was more or less intensively at the different departments. All employees would report, but the result showed that this was not always the case. They were primarily departures of high severity reported. The reports came meant informants could be due to all the staff had no knowledge of how to use the reporting system. The informants saw divergences as an important and significant part of total learning in nursing work. Our conclusion resulted in the answer to our research question: Learn healthcare by mistake, went to answer with both a yes and a no. This will result from the study showed that health care drew lessons from the many mistakes but it was found potential for improvement in the process of learning based on patient safety

Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse. Det fritidspedagogerna inte var överens om var att det inte bör erbjudas lika mycket digitala verktyg på fritidshemmet då de anser att barnen får sitta vid datorer och Ipads hemma.

Genom historien har myndigheter och samhället haft intresse av att människor lever ett hälsosamt liv. Hälsoprojekt har kommit att få en allt större betydelse i samhället och målet är ofta att öka deltagarnas medvetenhet så att de har möjlighet att leva ett mer hälsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till träning. Vi är även intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lärande om träning i hälsoprojektet. De teoretiska utgångspunkterna är motivation och lärande. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultaten visade att gruppens betydelse inte var så stor för deltagarnas motivation till att träna. Hälsoprojektet ökade till viss del den inre motivationen till träning och den yttre motivationen skedde i form av peppande från lagmedlemmar. Vidare kan vi utifrån våra enkätsvar dra slutsatsen att det inte har skett ett kollektivt lärande och hur stor betydelse gruppen haft på deltagarnas lärande är diffus på grund av de motsägelsefulla svaren samt låg svarsfrekvens på enkäterna.

Denna studie behandlar lärande av yrkesidentitet, vilket betraktas som något som både skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Syftet är att, ur den nyutexaminerade sjuksköterskans perspektiv, undersöka lärande av yrkesidentitet. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande, där allt mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala sammanhang. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio nyutexaminerade sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån fyra teman som var centrala för de intervjuades utsagor, således En god sjuksköterska, Att formas i samspel med andra, Mellanposition samt Varje patient är en ny erfarenhet. Resultatet visar att det är i interaktion med omgivningen som sjuksköterskans lärande av yrkesidentitet sker. Det sker delvis under utbildningen, medan den praktiska erfarenheten och samspelet med andra individer på arbetsplatsen är det som främst formar och upprätthåller yrkesidentiteten. När olika yrkesidentiteter ställs i kontrast mot varandra synliggörs yrkesidentitetens föreställningar. I vår studie har vi således tolkat det som att identitetsbildning är en process av identifikation och differentiering, vilken sker i ständiga förhandlingar och rekonstruktioner i olika sociala sammanhang. Studiens slutsatser kan användas för att förstå yrkesidentiteters betydelse för såväl aktörers lärande som yrkens utveckling.