No description available.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ använder sig av sin unika lärstil för att lära sig nya saker. Syftet med denna undersökning som är att ta reda på hur elever uppfattar att de lär sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning.   För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med två elever som nyss börjat i årskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis använde sig av olika tillvägagångssätt för att lära sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var däremot relativt lika, det framkom att det var något större variation av vilka sinnen som användes vid undervisning i förskoleklassen jämfört med i skolan.   Slutsatser som jag dragit av denna undersökning är att dessa elever främst upplever att det är de auditiva och visuella förmågorna som utnyttjas i undervisningen. Jag har även kommit fram till att genom att fråga efter elevernas tankar, kring hur de lär sig, så kan lärare få en större förståelse för hur de kan lägga upp undervisningen. Jag har även sett att elevers tidigare kunskaper inte alltid tas tillvara i undervisningen.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet. I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem. Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar. Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet. Som exempel på lärandesituationer nämnde de styrda aktiviteter, typiska för det formella lärandet. Det som de genomgående lyfte fram som betydelsefullt i verksamheten är gruppen. Det sociala lärandet och den sociala kompetensen är andra beteckningar på det som man ansåg vara det viktigaste i fritidshemmens verksamhet. Fritidspedagogerna hade olika syn på sin roll i skolans utvecklingssamtal. Flera av dem uttryckte hur svårt det är att mäta det sociala lärandet och fritidslärandet.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka kunskapen om utomhuspedagogik för lärare så att metoden ska kunna utveckla barns lärande i förskola och skola.

No description available.

Abstract Problem-based learning (PBL) was from the beginning developed in medical school, but is today used in education in other programmes as well. Investigations about PBL have been conducted in different disciplines and there is also metastudies. In this paper, a metastudy of 8 bachelor degree papers have been conducted. The questions answered were: which methods were used to investigate PBL in primary, lower secondary and upper secondary school,which advantages were found in working according to the PBL method, which disadvantages were found in working according to the PBL method and did teachers and students views about advantages and disadvantages about PBL as a method differ and if they did, how? The results showed that mostly qualitative methods were used to investigate the PBL as a method, mostly abilities of social qualities and independence were trained in working according to PBL, a disadvantage was that working according to the PBL method was considered more resourse consuming than traditional teaching methods and teachers and students views about PBL did not differ considerably. Further research is needed to reveal relevant measuring methods to investigate PBL and to determine the effectiveness of the method.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek? I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen. Resultatet visade att pedagogernas delaktighet i leken skiljde sig åt, beroende på om den fria leken ägde rum i en inomhus eller utomhusmiljö. Inomhus var deltagandet mer aktivt än utomhus. Lärandesituationer skapas för barnen av pedagogerna först och främst när de själva bjuder in sig till barnens lek och är aktiva inom den. Dessutom visar studien att ett pedagogiskt deltagande i leken kan se ut på många olika sätt.

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen. Pedagogerna anser att lek och lärande hör ihop i förskoleklass då man i de yngre åldrarna lär och utvecklas genom lek. Vår slutsats är att leken finns i stor grad i den här förskoleklassen där vi gjort vår undersökning. Vi anser att det är en balans mellan lek och lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt. Studien visar att leken mestadels ses som god och befrämjande men också att leken har en baksida som enligt pedagogerna kan innehålla inslag av maktutövande och förtryck.