<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.</p><p> </p><p>Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.</p>

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation.</p><p>Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt.</p> / <p>This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year.</p><p>The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion.</p><p>The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.</p>

<p>En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge’s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.</p><p>Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare. Kline och Saunders förklarar att en lärande organisation har bra sammanhållning och en förenande kraft. Det leder sedan i sin tur till att grupparbetet, kreativiteten och problemlösningarna effektiviseras, och att tankeverksamheten gynnas.</p><p>Syftet med uppsatsen blev därför att undersöka vilka av Kline och Saunders tio steg Markant Reklambyrå använder sig av för att ses som en lärande organisation. För att besvara syftet i uppsatsen valdes att undersöka hur kunskaper och erfarenheter används och förmedlas mellan medarbetarna i det valda fallföretaget.</p><p>Undersökningen resulterade i att Markant Reklambyrå omedvetet använder sig av alla de steg som Kline och Saunders beskriver, dock finns det områden där lärandet kan förbättras. Med hjälp av utökad struktur vid dokumentering och möten kan Markant Reklambyrå bli en ännu effektivare organisation där medarbetarna förmedlar sina kunskaper och erfarenheter till varandra.</p>

In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.

Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.

Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.