Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans inomhusmiljö kan gynna barnens motoriska utveckling. De frågeställningar vi vill undersöka är: 1.) Hur uppfattar förskollärare att inomhusmiljön på förskolan påverkar barns motorik? 2.) Vilka möjligheter respektive hinder anser förskollärarna att det finns för barns motoriska utveckling i förskolans inomhusmiljö? 3.) På vilket sätt visar barnen intresse för fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? I studien används Jagtøien m.fl (2002) stadieteori. Teorin utgår från barnens utveckling av rörelser från ca fyra månader till fjorton års ålder. Den är uppdelad i fyra faser, som i sin tur är indelad i olika huvuddrag. De olika faserna beskriver vad som sker i varje fas, hos barnen i deras rörelseutveckling. Denna studie utgår från barn i åldrarna tre-fem år och därmed finns endast dessa faserna med i denna studie.   I studien används både en kvalitativ och kvantitativ data, i form av intervjuer av förskollärare och observationer av barn. Det är tre förskolor vi har utgått ifrån. Tre förskollärare har blivit intervjuade och tre grupper med barn i åldrarna tre-fem år. Mängden barn i grupperna vi observerade, på de tre olika förskolorna kunde skilja sig från tio barn till tjugo barn. I resultatet framkommer det att förskollärarna uppfattar förskolans inomhusmiljö, i förhållande till barns motorik, som ibland för liten. Då förskolans lokaler inte är anpassade för fysiska aktiviteter som att springa, klättra och leka med bollar. De finmotoriska rörelserna tränas dagligen i förskolans inomhusmiljö. Det finns bra material och utrymmen för den finmotoriska sortens träning. Idrottshallen är en positiv faktor, som de tre olika förskollärarna önskade att de hade tillgång till. De hinder som finns i förskolans miljö är för små lokaler, dålig ekonomi och personalbrist som hindrar viss fysisk planerad aktivitet. Möjligheterna är barnens glädje och fantasi i förhållande till rörelse. Barnen visar en ständig glädje till fysiska aktiviteter, de springer, hoppar, klättrar, leker med bollar, målar och ritar även om det inte alltid är tillåtet av personal i förskolans verksamhet.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om faktorer som påverkar anställdas motivation till kompetensutveckling i en organisation. Syftet har vidare specificerats utifrån tre motivationsfaktorer —ekonomiska incitament, arbetsklimat och personlig utveckling i yrkesrollen. Studiens teoretiska grund bygger på Self-Determination Theory, en motivationsteori vilken fokuserar på inre och yttre motivation hos människan. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen bygger på studier kring motivation och kompetens i olika samhälleliga kontexter och utifrån ett organisations-och individperspektiv. Studiens empiri baseras på en fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 570 anställda inom en sektion i en organisation med totalt ca 2000 anställda i IT-branschen. Resultatet baseras på 186 respondenters enkätsvar.Resultatet i studien kan tolkas som en generellt hög drivenhethos respondenterna. Motivationen att kompetensutvecklas i organisationen ligger till stora delar i den personliga utvecklingen i yrkesrollen men även arbetsklimatet i skepnad av kollegor och chefer bidrar stort till hur respondenterna motiveras både i arbete och utveckling. Respondenternas motivation att kompetensutvecklas för lärandets skull väger således tyngre än eventuell ekonomisk kompensation. Resultatet tyder vidare på en samstämmighet mellan organisationens engagemang kring kompetensutveckling för sina anställda och hur respondenterna ser på sitt lärande och sin utveckling i organisationen.

No description available.

SammanfattningUte i arbetslivet är samarbete vid teknikutvecklingsprojekt ofta helt avgörande för framgångoch deltagarna i problemlösningen bidrar då med kunskaper på olika sätt. Ett av syftena medämnet teknik är enligt Skolverket (2011) att eleverna ska lära sig just teknisk problemlösning.I den här studien undersöks en undervisningsmetod där elever först arbetar enskilt med ettproblem i teknik för att skaffa sig förkunskaper och bilda sig egna uppfattningar, för att sedanarbeta vidare kooperativt med problemet. Syftet är att se vilka konsekvenser denarbetsmetoden, som liknar yrkeslivets arbetssätt, har för elevernas lärande och problemlösningsförmåga.Finns det läronyttor med att lägga upp undervisningen på det sättet?Undersökningen, som gjordes på två skolor och omfattade ca 90 elever, genomfördes genomatt eleverna fick svara på enkäter efter både det enskilda och det kooperativa momentet degenomfört. Studien antar framförallt en kvalitativ betraktningsvinkel varför enkäternainnehöll flera öppna frågor som syftade till att fånga konsekvenser eleverna upplevt. Detanvändes även enkätfrågor med fasta svarsalternativ för att söka övergripande tendenser.Resultatet av studien kan sammanfattas så här: Elever lär sig av varandra när de arbetar medproblemlösning i grupp, det ger dem tillfredsställelse att lyckas lösa problem tillsammans ochde har nytta av att tänka själva och att skaffa sig förkunskaper innan de påbörjar grupparbetet.Eleverna verkar ha ökat sin motivation till problemlösning genom själva samarbetet och deutvecklade en förståelse för att de själva ansvarar för att lära in förkunskaper. Elevernauttryckte och författarna observerade tydligt ett lärande eleverna emellan under grupparbetet.Många kände att de skulle velat bygga på ännu mer kunskaper innan samarbetet. De upplevdeäven att eget inflytande, struktur, planering och glädjen av att lyckas med något tillsammanslyfte problemlösningsförmågan. Däremot ger studien inte svar på huruvida det inledandesteget med att bygga upp förkunskaper fungerar bäst som enskilt arbete.

Den här studien har haft som syfte att undersöka två läromedelsserier i matematik ämnade för årskurs 1-6. Undersökningen fokuserade på hur dessa två läromedelsserier dels förhåller sig rådande läroplan samt hur ofta de främjar olika former av kommunikativt och laborativt lärande. Läromedlen har undersökts eftersom matematikundervisningen i den svenska skolan styr stora delar av undervisningen samtidigt som det inte existerar någon statlig kontroll på de läromedlen som används. Studien har haft sin teoretiska utgångspunkt i tre teorier kopplat till utveckling och lärande. Dessa är de sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs idéer, John Deweys teori “Learning by doing” samt David Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande. Underlaget i studien har utgjorts av två läromedelserier Favorit matematik och Prima matematik bestående av totalt 21 stycken böcker med utskriven koppling till rådande läroplan, Lgr11. Studiens resultat visar att majoriteten av uppgifterna i de undersökta läromedlen är uppgifter utformade för att eleven på egen hand skall arbeta med dessa. Dessa uppgifter har i denna studie kategoriserats som Icke laborativa- icke kommunikativa uppgifter. I resultatet kunde de urskiljas likheter mellan de olika läromedelsserierna som detta men också hur det skiljer sig åt. Bland annat innehöll den ena läromedelsserien en tydligt högre procent kommunikativa och laborativa uppgifter, dessa löses genom att eleverna interagerar med varandra eller andra personer i sin närhet. Det visade sig även att läromedlen inte förhåller sig till rådande läroplan i den graden att de lämpar sig att helt styra undervisningen. Trots det är läromedlen lämpliga att använda men kräver att pedagogen varierar undervisningen för att den skall tillgodose läroplanen. Med utgång i de teoretiska utgångspunkterna visade studiens resultat att läromedlen i liten utsträckning innehöll de element som framhålls av Vygotskij, Dewey och Kolb. Detta diskuteras vidare i diskussionen och tydliggörs vidare i resultatet och analysen. En pedagog har ett stort ansvar var det kommer till valet av läromedel och att dessa i sin tur inte får tillåtas att helt styra undervisningens innehåll och progression, samtidigt är det viktigt att se till läromedlens positiva delar och de möjligheter de medför.

Eftersom jag under två års tid hade förmånen att arbeta som pedagog innan jag påbörjade den här kunskapsöversikt så har jag haft möjlighet att planera otaliga lektioner i flera olika ämnen. Det har fått mig att inse att även om innehållet i mina lektioner var densamma utvecklades mitt sätt att lära ut. Det var alltså tydligt att eleverna hade betydligt svårare att ta åt sig informationen när jag som lärare inte hade fungerande sätt att lära ut. I början av min arbetserfarenhet och utbildning var fokus oftast på ​vad​ som skulle läras ut. Jag har under mina två år inom skolans värld bevittnat att frågan om ​hur​ kunskaperna ska läras ut är av minst lika stor vikt. Eftersom en stor del av vardagen består i att tackla utmaningar och lösa problem blir det därför viktigt att vi hjälper eleverna lära sig hur de kan hantera dessa problem, oberoende av dess storlek. Jag har därför funderat vad är det eleverna behöver lära sig som de kommer ha nytta av resten av livet? Det jag identifierat som ytterst viktigt är att man hittar en inre drivkraft och vilja att vilja lära sig nya saker. Även samarbetsförmågan är en viktig pusselbit för att nå bästa möjliga resultat, då det ofta är ihop med andra elever, kollegor eller vänner som ideér formas, utvecklas och finslipas. Det i sin tur gör att förmågan att samarbeta är en ytterst användbar och direkt nödvändig kunskap att ha till framtida utmaningar.

Punctuation enhances the understanding and correct reading of written text by the use of spacing and conventional signs. When learning a language, the usage of correct punctuation is vital. This is especially important when learning a second language since punctuation rules vary between languages.  In Swedish schools, the teaching of English as a second language has shifted focus from a grammatically oriented method called ‘grammar translation method (GTM) to a more communicative approach which could have affected the students’ knowledge of grammar. Despite the importance of correct punctuation, there have been few studies addressing the subject in Sweden. Therefore, this essay aims to examine the knowledge and use of punctuation among students and teachers in Swedish schools. In order to meet the purpose of the essay, the method was divided into four parts: (a) student questionnaires, (b) teachers’ questionnaires, (c) analysis of students written texts and (d) analysis of second language acquisition learning materials. In total, 23 9th grade students and two teachers participated in the study. Nine different textbooks were analysed to examine how punctuation is addressed.  The results showed that there is a general lack of knowledge on the correct use of punctuation among the students as well as the teachers. Moreover, the students’ textbooks did not, in any form, address punctuation. The results were analysed and discussed in relation to previous research on punctuation as well as the essays theoretical framework. Finally, implications for practitioners and future research were provided. Recommendations for teachers are that they follow, to a greater extent, the curriculum and teach punctuation in Swedish upper secondary schools.  However, since there seems to be a lack of knowledge among teachers regarding the use of punctuations, the results of this essay highlight the importance of including punctuation in the textbooks provided to the students. / Skiljetecken förbättrar förståelsen och korrekt läsning av skriven text genom att använda mellanrum och konventionella tecken. När man lär sig ett språk är det viktigt att använda korrekta skiljetecken. Detta är särskilt viktigt när man lär sig ett andra språk eftersom reglerna för skiljetecken varierar mellan olika språk. I svenska skolor har undervisningen i engelska som andraspråk flyttat fokus från en grammatiskt orienterad metod som kallas "grammar translation method (GTM)" till ett mer kommunikativt förhållningssätt som kan ha påverkat elevernas kunskaper i grammatik. Trots betydelsen av korrekt användande av skiljetecken har det gjorts få studier som behandlar ämnet i Sverige. Därför syftar denna uppsats till att undersöka kunskapen om, och användningen av, skiljetecken bland elever och lärare i en svensk skola. För att möta syftet med uppsatsen delades metoden upp i fyra delar: (a) elevenkäter, (b) frågeformulär till lärare, (c) analys av elevernas skrivna texter och (d) analys av andraspråksinlärningsmaterial. Totalt deltog 23 elever i årskurs 9 och två lärare i studien. Nio olika läroböcker analyserades för att undersöka hur användande av skiljetecken hanteras. Resultaten visade att det råder en generell kunskapsbrist om korrekt användning av skiljetecken bland såväl elever som lärare. Dessutom behandlade elevernas läroböcker inte i någon form av skiljetecken. Resultaten analyserades och diskuterades i relation till tidigare forskning om användning av skiljetecken samt uppsatsens teoretiska ramverk. Slutligen gavs rekommendationer för praktiker och framtida forskning. En rekommendation till lärare är att de i högre grad följer läroplanen och lär ut skiljetecken i svenska gymnasieskolor. Men eftersom det tycks råda brist på kunskap bland lärare om användningen av skiljetecken, visar resultaten av denna uppsats vikten av att inkludera användning av skiljetecken i läroböckerna som eleverna använder.

The purpose of this study is to examine when sexuality and relationship education should be implemented in early grades, to increase students’ knowledge and facilitate the inclusion of student in the classroom. For this reason, seven teachers were interviewed, focusing on their experiences and reflections of sexuality and relationship education. To be able to achieve this purpose, this study focuses on how the teachers attempt to include all students in the classrooms and the challenges that occur with the implementations. The interviews are interpreted based on the hermeneutic theory with focus on why the teachers reflect as they do and what creates this perception. Furthermore, previous research is reviewed and compared with the interviews to reach a conclusion. Based on the interviews and the compiled results, there is no exact suggestion of when the subject should be implemented but it can be concluded that implementation in early grades improves the inclusion of students. Finally, it is up to each school to decide when sexuality and relationship education should be implemented, based on their own students and what is suitable for them. According to previous research, teachers estimate that sexuality and relationship education should be implemented in early grades to acquaint students with the subject and simplify the inclusion of these students.

Under våra VFU-perioder på gymnasiet har vi observerat att olika matematiklärare arbetar på olika sätt när det kommer till problemlösning inom matematikundervisningen. Detta kan bero på lärarens eget förhållningssätt till den matematiska problemlösningen och vilken lärobok läraren använder sig av i sin undervisning.Syftet med detta arbete är att synliggöra och jämföra lärares och läroböckers synsätt på problemlösning inom matematikämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom vilken vi skickade en e-enkät till tre gymnasielärare där de uppmanades att svara på frågor gällande deras tankar och förhållningssätt till problemlösning inom matematik på gymnasiet. Vidare undersöktes även läroböckerna för att se hur dessa hanterar problemlösning. Analysresultaten visar att samtliga tre lärare väljer att undervisa enligt läroboken och när det gäller problemlösning så tar lärare upp andra källor som komplement när innehållet i läroboken inte räcker till. Själva synsättet gällande hur problemlösning ska undervisas skiljde sig mellan lärarna och läroböckernas innehåll.Efter en genomgång av läroböckernas innehåll visade det sig att läroböckerna följer en sekvens från enklare till svårare uppgifter. Uppgifterna är ofta uppdelade i två till tre svårighetsnivåer. Vi fann att en stor del av uppgifterna i läroböckerna var procedurbaserade eller berörde utveckling av andra förmågor än just problemlösning, endast 5-10% av uppgifterna var problemlösningsorienterade.Däremot så bestod de svar vi fick från lärarna av att eleverna fick strategier om hur de ska angripa problem. Lärarna anser att tiden problemlösningen tar i anspråk är det största hindret. Även språkförbistring tas upp som en hindrande faktor.I vår undersökning tillämpar lärare problemlösning och använder sig av andra kanaler exempelvis sociala medier och kollegiala diskussioner och anammar kreativare metoder. / During our VFU periods in upper secondary school, we have observed that different mathematics teachers work in different ways when it comes to problem solving. This may be due to the teacher's approach to the mathematical problem solving and which textbook the teacher chooses to use in his or her teaching.The purpose of this study is to address the various factors that make the teacher work with problem solving in a certain way, examine what teaching aids the teacher is using and why the teacher chooses to use a particular teaching material.We did a qualitative study where we sent out a digital questionnaire to three high school teachers where they had to answer questions regarding their thoughts and approaches to problem solving in mathematics in high school. Furthermore, literature (mathematical textbooks) were examined to see how these handle the issues we asked teachers: we studied the textbooks’ view of mathematical problem solving and compared it to the mathematical teachers’ perspective on problem solving.After a thorough analysis with discussion and investigation, we have in this study been able to draw the following conclusions: the majority of teachers choose to teach through a mathematical textbook, following a solution procedure.