<p>Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008</p><p>ABSTRAKT</p><p>Hanna Kroon, Sandra Sandström och Anna Svensson</p><p>Motorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärande</p><p>Motor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of view</p><p>Antal sidor: 29</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband. Det råder en enighet om att det finns ett samband mellan motoriska svårigheter och andra svårigheter i skolan. Enkätundersökningen visar att flertalet verksamma pedagoger anser sig kunna se ett samband mellan motorik och lärande, samt att rörelseträning förbättrar motoriken och därmed kan ha positiva effekter på skolarbetet. Den motoriska träningen kan ta sig olika uttryck och stor vikt läggs vid lekens betydelse. Avslutningsvis poängterar författarna motorikens betydelse för elevers lärande och fortsatta utveckling.</p><p>Sökord: motor, motor ability, motor learning, motor development, motorik, motorik och inlärning</p>

Syftet med studien är att belysa hur elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sina möjligheter att utveckla en självkännedom kring sitt eget lärande. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där totalt sex ungdomar från tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem är elever på högstadiet och tre på gymnasiet. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna upplever begränsningar i lärmiljön för att utveckla en självkännedom kring sitt lärande. Eleverna upplever ett beroende av olika former av stöd och hjälp av andra för att klara av skolan. Ett beroende som gör dem osjälvständiga. Eleverna upplever även problem kring att behöva acceptera svårigheterna som dyslexi innebär samtidigt som de försöker se fördelar med att ha diagnosen. Elevernas upplever att hur de blir bemötta av lärare är betydelsefullt för deras självkänsla i likhet med att få möjligheten att vara bra i skolan och lyckas med olika uppgifter i skolan. Att få möjlighet att utveckla en självkännedom kring sitt lärande leder till både mer självständighet och bättre självkänsla enligt de intervjuade eleverna. Elevernas utsagor kan ge oss vägledning i det specialpedagogiska arbetet med att främja utvecklandet av lärmiljöer som ger elever med dyslexi möjlighet att utveckla kunskaper om både sig själva och om dyslexi.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur högstadieelever anser att sångundervisning påverkar deras språkinlärning i engelska. Syftet var att ta del av elevernas egna uppfattningar och hur de upplever språkinlärning i samband med sång. Jag har intervjuat fem flickor i årskurs 7 till 9 från två olika kommuner som deltar i musikskolans undervisning på sin fritid. Intervjuerna har skett via telefon och samtliga intervjuer har spelats in. Informanterna berättade att de har goda engelska språkkunskaper och att de upplever att de förbättrar dessa med hjälp av sin sångträning. De använder sig av olika källor för att arbeta med engelska i samband med inövandet av en sång, framförallt via Internet. Även sångpedagoger används som informationskällor för att erhålla förståelse för textinnehållet. Eleverna deltar i viktiga beslut som att avgöra när de kan sången tillräckligt väl för att avsluta arbetet och gå vidare med en ny sång, samt att självbedömning är en stor faktor i elevernas lärande. Informanterna berättar att repetition är viktigt vid inlärandet.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fritidspedagoger ser på leken som lärandemetod. Studien har utgått från flera frågeställningar om fritidspedagogers syn på lek, lekens betydelse för utveckling och huruvida den styrda eller den fria leken ses som mer eller mindre viktig i jämförelse med varandra. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som beskriver leken som ett lärande i vilket kunskaper förmedlas mellan människor med olika erfarenheter. Den har utförts med en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att fritidspedagogerna ansåg att lek är en ibland outtalad metod för lärande på fritidshemmet. Att leken ses som en viktig del av barns lärande inom de sociala kompetenserna. Skillnaden mellan den styrda och den fria leken är väldigt liten och de går ofta in i varandra. Den styrda leken ses som en metod för att ge barn verktyg och kunskap kring sociala regler och ramverk som krävs för att kunna föra sig i ett socialt sammanhang.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen. Pedago­gerna uppfattar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper och beskriver att de tillämpar lek i sociala, praktiska och teoretiska ämnen för att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. Det samband som har påvisats i denna studie är att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.   Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.   Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.

Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan. Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen. Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten. De åtta intervjuade ungdomarna lyfter fram en kulturell tillhörighet i både den svenska och den arabiska kulturen och upplever sig ha en dubbelidentitet som kännetecknas av flexibilitet i sättet att vara och tänka. Flerspråkigheten skapar olika kanaler till lärande enligt informanterna där språk stödjer och befruktar varandra. Den är en resurs som kan utnyttjas bättre i lärandet till flerspråkiga elevers fördel för att bättre nå skolframgång. Tillgången till mer än ett språk och därmed tillgången till mer än en kultur vidgar perspektiven i sättet att tolka och se på världen. Att läsa det egna modersmålet är en rättighet i Sverige och trots de begränsningar och svårigheter som finns upplevs modersmålsundervisningen som en positiv verksamhet i skolan. Upplevelser av undervisningen som den bedrivs idag ger oss en utvidgad bild för att kunna förbättra modersmålsundervisningen. Önskemål som framförs är bland annat att arbeta tematiskt med stoff som harmoniserar med övriga skolämnen och ta in dialogen mer i inlärningsprocessen. För att nyttja den resurs som finns i flerspråkighet krävs ett perspektivbyte och ett förändrat arbetssätt i skolan. Om skolan satsar på flerspråkiga elever och ser dem som en tillgång kan deras språkkunskaper komma samhället till gagn inom en snar framtid. Flerspråkighet öppnar dörrarna till en större värld.

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt. Förskollärarna i studien har beskrivit att barnen redan i förskolan kan ges förutsättning till ett lustfyllt lärande i matematik som grund för vidare lärande. Slutsatser som kan ställas utifrån denna studie är att en medvetenhet kring arbetet med matematik i förskolan är viktigt för att främja barns lärande och utveckling i matematik.

Sammanfattning I enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande. Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling. Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om. Att barnen ska få känna sig betydelsefulla samt utveckla en känsla för samhörighet. Barn lär över hela dagen, i möten med andra och utifrån deras egna behov. Begreppen kunskap och lärande går mycket i varandra och de flesta av de intervjuade ser kunskap som ett resultat av lärandet. Det lustfyllda lärandet betonas och att det gäller att hitta arbetssätt som tilltalar barnen. Genom att använda sig av leken som en medveten process skapas naturliga lärandesituation

Konflikter mellan barn är en del av vardagen på förskolan, vilket leder till ett pågående arbete för förskolelärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare resonerar kring konfliktfyllda situationer i barngrupper på förskolan. Studien är kvalitativt uppbyggd och innefattar intervjuer med tio förskolelärare. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad intervjuguide och analysen genomfördes genom användning av meningskoncentrering. Studiens resultat visar att det finns en stor begreppsförvirring och splittring i uppfattningar av konflikter bland förskolelärare. Konflikter mellan barnen var kontinuerligt förekommande dock viktiga, eftersom de ledde till utveckling och lärande för barnen. Vi upptäckte att det var betydande att konflikter mellan barnen hanterades på ett konstruktivt sätt för att lärande skulle uppnås. Trots vikten av god konflikthantering förekom det ingen konflikthanteringsmetod för att hantera konflikter på förskolorna som medverkade i studien.