Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur det kan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vad pedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hem och fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokument menar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vad forskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är det sociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext och artefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärande som sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum för diskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger och rektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa detta område. I analysen av dessa uppgifter framkom att de flesta är nöjda med dagens samverkan men att det finns några förbättringsområden, främst rörande vilken typ av information som ges mellan respektive pedagoger och vårdnadshavare. Resultatet visar att samarbetet kring eleven till stor del beror på relationen mellan vårdnadshavaren och pedagogen och att en fungerande relation ger en fungerande samverkan, som i sin tur kan gynna elevens personliga utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är grunden till lärande och leken beskrivs som en grundpelare i förskolan. Delaktighet i barns lek påpekades som viktigt och även att ta till vara på barns intressen och idéer.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse. Studien visar att lärarna har en samstämmig syn på att utomhuspedagogik är en möjlighet att få med fler barn i lärandet. Utomhuspedagogik ger möjlighet att använda sig av flera olika arbetssätt för att befästa lärandet. Något som lyftes fram i undervisningen var elevernas motivation. Utomhusmiljön ger möjlighet till fler pedagogiska rum på skolgården, i naturen och i närmiljön. De utmaningar med att arbeta med utomhuspedagogik som lärarna tog upp är, att det kräver mer och utförligare planering.

Undersökningen växte fram i samråd med en grupp universitetslärare vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet som arbetade med utveckling av distanskurser. Under utvecklingen av dessa kurser genomförde lärarna bland annat ett portfolioprojekt med en grupp pedagogikstudenter. I diskussion med de inblandade pedagogerna väcktes flera intressanta frågeställningar, men för att avgränsa undersökningen så föll valet på tre frågeställningar. Syftet var att ta reda på hur studenten diskuterar runt det egna lärandet och den egna utvecklingen, samt att ta reda på hur studenterna resonerar kring den studiesociala situationen i sina distansstudier via sin portfoliouppgift. Undersökningen blev en kvalitativ analysstudie av studenternas portfolio material, där de studerande beskrivit hur deras inlärningssituation såg ut. För att hantera materialets omfattning avgränsades det in i olika teman. Tillvägagångssättet blev att gå igenom alla studenter som medgivit sitt deltagande i syfte att försöka hitta någon återkommande relation till de frågeställningar som fanns, där avsikten var att titta på både positiva och kritiska inlägg som studenterna valt att beskriva i deras portfoliouppgifter för att eventuellt se om något samband fanns i deras lärandemiljö. Utifrån studiens resultat så visar det att studenterna gav en positiv bild av sin individuella lärandemiljö där det egna engagemanget var av stor vikt för att portfoliometodiken skulle uppfylla sitt syfte. Även de flesta av studenterna gav positiva reflektioner i sina portfoliouppgifter över hur den sociala lärande interaktionen fungerat vid deras nätstudier. Studien visade att portfolio är ett spännande arbetsredskap för högre utbildning och att det definitivt är en metodik att utveckla och använda sig av i framtiden.

Elevers vardag består till stor del av skärmar. För många elever är datorstolen eller tv-soffan det första de sätter sig i när de kommer hem från skolan. Detta datorspelande har bekymrat en del föräldrar och även lärare. Påverkar detta våra barn och elevers prestation och förmågor som de behöver använda i skolan? Fler och fler studier och artiklar skrivs och undersökningar utförs kring den nya generationen som inte kan låta bli alla skärmar och att spela dator-och tvspel i timmar i sträck. Finns det några positiva sidor med det här fenomenet? Kan det även vara så att det går att ta in denna värld bakom skolans dörrar och med hjälp av den motivera eleverna och faktiskt lära sig från spelen och utöka sina språkliga förmågor? Att detta är möjligt har visats av flera forskare och i vår litteraturstudie sammanfattar vi olika syner och teorier inom ramarna för detta arbetsområde. Vår studie syftar till att ta reda på hur datorspel kan användas i undervisningen och hur det kan påverka det engelska ordförrådet hos våra elever. Vi har också försökt bilda oss en uppfattning om vilken typ av genrer inom datorspel som bäst gynnar elevernas engelskkunskaper och vilken inverkan det språk som används i spelvärlden kan ha på den formella engelska som lärs ut i skolan. Vi presenterar även olika sorters speltyper och resonerar kring vilka som kan motivera eleverna till att lära sig samtidigt som de har roligt och förbättrar sina engelskkunskaper. För att få svar på våra frågor har vi granskat vetenskapliga artiklar och litteratur som vi har funnit via olika sökmotorer på internet. Vi har kommit fram till att spelvärlden på flera olika sätt kan påverka elevernas språkliga förmågor, men att det krävs en involverad och kunnig lärare för att ta vara på möjligheterna som ges.

Med de nya läroplanerna som trädde i kraft år 2011 inleddes stora förändringar i den svenska skolan. Forskning tyder på att skolreformer kan ta många år att genomföra, och att läroplanen bara är en av flera viktiga faktorer som påverkar vilken undervisning som faktiskt bedrivs i skolan. Ett centralt syfte med den senaste läroplanen var att tydligare föra in entreprenörskap i den svenska skolan. Begreppet entreprenöriellt lärande blev omtalat. Den här studien har haft syftet att belysa det entreprenöriella lärandet och hur det har mottagits och förståtts av gymnasielärare. För att få reda på detta har samtalsintervjuer med fyra stycken ekonomilärare genomförts. Intervjuerna kretsade kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur lärare tolkar dessa och vilken undervisning som lärarna anse är entreprenöriell.  Ekonomilärarna ansåg att de diskuterade begreppen är svårdefinierade. Entreprenörskap kopplade ekonomilärarna ihop med att lära sig driva företag, och i mindre utsträckning att lära som entreprenörer lär. Entreprenöriellt lärande kopplades ihop med förmågor som ofta tillskrivs entreprenörer, samt att lära som entreprenörer lär. Ekonomilärarna såg goda möjligheter att bedriva en entreprenöriell undervisning och ställde sig positiva till sådan, men menar att det tar mer tid i anspråk än traditionell. Inom ramarna för ett par kurser kan elever driva egna företag, dessa kurser såg ekonomilärarna som typexempel på entreprenöriell undervisning. De flesta ekonomilärarna i studien vill dock inte att entreprenöriellt lärande begränsas till enstaka kurser.

I vår studie vill vi svara på tre problemformuleringar, dels vill vi ta reda på vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelse och vilken lärandetyp som föredras. Vi vill också undersöka sambandet mellan respondenternas anställningstid och deras upplevda arbetstillfredsställelse, arbetsmiljö samt föredragen lärandetyp. Empirism i kombination med deduktivism har varit synsättet vi utgått från, vilket innebär att man utifrån en teori formar en hypotes som sedan bekräftar eller förkastar det empiriska resultat som hittas. Empiri har i denna studie samlats in genom enkäter. Resultatet visar att det är väldigt svårt att definiera de faktorer som är viktiga för att uppnå en god arbetstillfredsställelse och en god lärmiljö, då de oftast går hand i hand. Alla de faktorer vi fann är viktiga för arbetsmiljön, men det är även arbetstagarnas personlighet, värderingar och sociala bakgrund som spelar stor roll hur de lär och trivs på arbetsplatsen.

Denna studie har utgångspunkt i att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet inom förskolan, där fokus läggs på svenska som andraspråk. Syftet med studien är att belysa påvilket sätt förskollärare berättar att de kan arbeta med flerspråkighet, med fokus på svenska som andraspråk, i den dagliga verksamheten. Forskningsfrågorna som undersöks är: På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkighet i verksamheten? Och vad anser förskollärare vara de viktigaste delarna i andraspråksutvecklingen? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av tre verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av studien visar på att ju mer intresse och kunskap de intervjuade pedagogerna har kring barns flerspråkiga utveckling, desto högre grad arbetas det med det i verksamheten. Informanterna känner en viss osäkerhet kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Intervjun visar på att osäkerhet hos de tillfrågade förskollärarna landar istället i ett kulturarbete, där fokus läggs på att stärka barnets kulturella identitet.

I den här fallstudien jämförs nybyggda förskolor och förskolor i äldre lokaler i syfte att belysa den fysiska inomhusmiljön som en förutsättning för förskolans verksamhet. Studiens syfte innefattar att synliggöra pedagogiska perspektiv och tankar som kan ligga bakom förskollärares arbete med inomhusmiljön. Datainsamling har skett genom intervjuer och observationer på fyra olika förskolor inom en kommun. Resultaten visar att förskolornas verksamheter får olika förutsättningar i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. I äldre förskolor efterfrågades ”ateljé” och bättre insyn i olika rum. Förskolorna i äldre lokaler hade tillgång till större ytor; de nybyggda förskolorna var mer estetiskt än praktiskt byggda: ej vinkelräta väggar, få rum som saknade möjlighet att stängas av samt att hög ljudvolym tenderade att uppstå i lokalerna med öppna ytor och hög takhöjd. En slutsats som dras är att den fysiska inomhusmiljön bidrar till bättre möjligheter till barns lärande och utveckling om barngruppen är åldersindelad.

Geografiämnet i skolan är ett tvärvetenskapligt ämne som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets kursplan för ämnet geografi har metoden fältstudier tillkommit 2011. Genom fältstudier får eleverna den geografiska referensram som ger möjlighet att sätta sig själva i relation till omvärlden. I denna uppsats delger fem SO-lärare som undervisar i geografi för årskurs 7-9 hur de ser på begreppet. Även vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att utföra fältstudier, så här fem år efter att det tillkommit i kursplanen. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa geografilärares erfarenheter kring fältstudier. För att undersöka detta har en intervjustudie används, där två lärare i Storstockholmsområdet samt tre lärare i Gävleborgs län intervjuats. Resultatet visar att respondenternas erfarenheter kring fältstudier skiljer sig mycket mellan varandra. Gällande fältstudiers effekt på lärandet är samtliga lärare positiva till fältstudier. Dock är det flera faktorer som påverkar deras förutsättningar att utföra fältstudier, bland annat en missuppfattning om vad fältstudier innebär, bristande ämneskunskaper, tid och ekonomi. Studiens resultat indikerar att det är skillnader mellan lärare snarare än geografisk placering som bestämmer förutsättningarna att genomföra fältstudier.