Syftet med den här studien är att undersöka vad det är som motiverar elever att lära samt undersöka om det föreligger någon skillnad i motivationsfaktorer mellan olika kurser. Parallellt med huvudsyftet har studien också ett delsyfte. Delsyftet är att undersöka om det finns ett mönster mellan en eventuell skillnad i elevers motivation i olika kurser samt vilka slutbetyg som eleverna erhåller i kurserna. Undersökningens fokus riktas mot de båda kurserna Entreprenörskap och företagande samt Företagsekonomi 2 vid Ekonomiprogrammet på ett sydsvenskt gymnasium. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever från årskurs två som vid tidpunkten för studiens genomförande undervisades parallellt i de båda kurserna. En kvantitativ granskning av slutbetyg i de båda kurserna utfördes också för läsåren 12/13-14/15. Analysen och bearbetningen av resultatet genomfördes utifrån teoretiska perspektiv med fokus på i huvudsak motivation, situerat och praktiskt lärande samt arbete i grupp. Studiens slutsats är att eleverna främst drivs av inre motivationsfaktorer i sin önskan att lära inom kursen Entreprenörskap och företagande. I kursen Företagsekonomi 2 är det snarare de yttre motivationsfaktorerna som dominerar hos eleverna. I viss mån visar också resultatet en liten koppling mellan högre inre motivation och ett högre utfall i betyg vid den undersökta skolan.

I vårt arbete belyser vi hur två kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara på leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som står i den italienska läroplanen om lek och hur de lärarstuderande upplever att lärarutbildningen i Perugia ställer sig till lek som en del av barns lärande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. Vår huvudfråga lyder; Vilken syn har några aktörer inom det italienska skolväsendet ifråga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att använda oss av enkäter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vårt empiriska material. Vi delade ut enkäter till 15 stycken lärarstuderande, intervjuade två personer som har gått i skola i Perugia och som sett skolans utveckling. Under tiden vi befann oss ute på skola ett, lät vi 18 elever få uttrycka sina tankar om tre olika frågor gällande lek genom att rita teckningar. Genomgående i vårt resultat av denna studie, kan vi se en positiv syn på lekens betydelse för barn både när det gäller inlärning och utveckling samt när det gäller leken som pedagogiskt redskap/metod i skolan.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv. / The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling.Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven. Återkoppling har en stor påverkan på elevers lärande. Detta bland annat då eleverna involveras i sin egen kunskapsutveckling. Elevernas arbete och utveckling synliggörs genom återkoppling. Vårt resultat visar att både lärare och elever har ett positivt förhållningssätt gentemot återkoppling. I vårt empiriska material framkommer det att eleverna tar till sig den muntliga återkopplingen och använder den på ett sätt som främjar deras lärande. Även lärarna har användning av återkoppling i syfte att utveckla och förbättra sin undervisning.En av de slutsatser som dras i arbetet är att den muntliga återkopplingen framställs som mer formativ än den skriftliga återkopplingen. Genom att använda sig av muntlig återkoppling skapas en dialog mellan lärare och elev vilket innebär att eleverna får kunskap om var de befinner sig i sitt lärande.

De senaste åren drabbades världen av en pandemi, nämligen Covid-19. Detta har påverkat organisationer och företag i negativ bemärkelse. Pandemin har skapat utmaningar för chefer att arbeta hälsofrämjande inom organisationer under denna tid. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om hur de arbetat hälsofrämjande i sitt ledarskap med att främja hälsa och lärande under Covid19-pandemin. I denna studie har den teoretiska referensramen varit känsla av sammanhang (KASAM) som har sin utgångspunkt ur ett salutogent perspektiv samt teorin om det kollektiva lärandet. Författarna utgick i studien från en hermeneutisk forskningsinriktning med en abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier skapades. Resultatet i studien indikerar på att chefer arbetade med fysisk aktivitet, digitala mötesformer och kommunikation i ledarskapet för att främja medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin. Slutsatser i studien var att cheferna har uppfattat att de främjade medarbetarnas hälsa genom fysisk aktivitet då det stärkte medarbetarnas KASAM, även lärandet främjades genom digitala mötesformer samt att kommunikation i ledarskapet främjade medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin.

Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning.  Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande.  Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärprocesser som leder till att tydlighet uppstår hos individer i arbetslivet och vilka faktorer som främjar dessa processer. Tydlighet lyfts ofta fram som en viktig faktor för välbefinnande och prestation i arbetslivet, samtidigt som en ökande komplexitet inom och utanför organisationer gör att individen befinner sig i ett mer mångfacetterat sammanhang. Tidigare forskning har mestadels fokuserat på mål- och rolltydlighet, och visat på ett antal positiva följder för både organisation och individ om detta finns, samtidigt som otydlighet i mål och roller har en tydligt negativ påverkan på både organisations- och individnivå. Empirin i uppsatsen består av data som samlats in genom en kombination av semistrukturerad intervju och enkät. Intervjuerna har analyserats genom innehållsanalys med hermeneutisk ansats, medan en statistisk analys har gjorts av enkätsvaren. Resultaten visar på att tydlighet i arbetslivet är ett sammansatt begrepp med ett antal olika aspekter, som alla är viktiga för att individen ska uppleva en tydlighet. Skapandet av tydlighet i arbetslivet är en aktiv lärprocess där det egna utforskandet, relationer med andra, egen reflektion, dialog och eget prövande är viktiga komponenter. En upplevd tydlighet och förståelse för den egna rollen, hur den ska utföras och det organisatoriska sammanhanget ger en trygghet i att kunna hantera situationer som uppkommer. Tydligheten är dock inte statisk, utan förändringar påverkar den så att den hela tiden behöver justeras, och större förändringar i arbetslivet sätter i gång en mer omfattande lärprocess.

Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av ett skolförbättringsarbete genom ett kollegialt lärande. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie för att ge en detaljerad beskrivning av hur lärare upplever och tolkar skolförbättringsinsatser i praktiken genom ett kollegialt lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt är praktikens olika praktikarkitekturer för ett kollegialt lärande och är en beskrivning för hur alla praktiker ingår i ett samspel med varandra i skolans inre- och yttre värld.  Resultatet visar att respondenterna anser tiden till att arbeta med förbättringsarbetet som en bristvara och att tiden inte räcker till att avsluta de kollegiala diskussionerna. Här anges de organisatoriska skillnaderna mellan skolorna gällande avsättning av tid och hur det påverkar förbättringsarbetets fortskridande. Utmaningar i förbättringsarbetet är att hitta gemensamma beröringspunkter genom kollegialt lärande som blir för läraren betydelsefullt att omsätta i praktiken. Respondenterna betonar att förbättringsarbetet Effektiv undervisning har inneburit att det har det skapats ett samförstånd och samordning genom det kollegiala lärandet. / The purpose of the study is to examine teachers´ experience of working with school  improvement through collegial learning. The study is based on a qualitative interview study to give a detailed description of how teachers experience and interpret school improvement stakes in practice through collegial learning. The study´s theoretical framework starting point is connected to different architectures in practice through collegial learning and is a description for how each practice is interplay with the others in the inner and outer world of the school.  The result shows that the respondents lack time to work with the school improvement and that there is not enough time to finish the discussion in collegial learning. It is stated that there is a difference between the school units according to how much time is set aside in the different schools and it affects how the work with school improvement is progressing. The challenges in working with school improvement are to find common touch points through collegial learning which is meaningful to the teachers to convert into practice. The respondents stress that the school improvement Effective teaching is a foundation for creating consensus through collegial learning.

I ett flippat klassrum ersätter förberedande aktiviteter i hemmet den traditionella lärargenomgången lektionstid. Bearbetningsfasen av nyvunna kunskaper sker istället i klassrummet. Undervisningsmodellen har fått mycket uppmärksamhet i litteraturen och tycks populär bland de som praktiserar modellen. Ambitionen med detta examensarbete är att öka kunskapen om, och förståelsen för, lärares åsikter gällande det flippade klassrummets pedagogik, för att svara på frågan varför inte fler lärare flippar sitt klassrum. För ändamålet har gymnasielärare från Lund intervjuats. Analysen av lärarnas identifierade erfarenheter, attityder och uppfattningar av det flippade klassrummets pedogogik bekräftar en positiv inställning till flippat klassrum hos lärare som undervisar flippat, men avslöjar samtidigt en generellt skeptisk inställning till undervisningsmodellen. Arbetet identifierar troliga orsaker därtill, lyfter hinder, utmaningar, vinster och drivkrafter med att påbörja flippad undervisning samt för- och nackdelar med metoden, sett ur ett lärandeperspektiv. Dessutom presenteras en modell för hur svårigheterna att lyckas med ett flippat klassrum kan övervinnas. / The aim of this thesis is to highlight teachers’ opinions about flipped classroom-teaching. First, a literature review was carried out, focusing on the advantages and disadvantages with the method. This lead up to a working definition of “flipped classroom.” Briefly, the flipped classroom teaching model inverts traditional teacher-led lessons by having standard classroom activities as homework before lesson, and traditional homeworks as classroom activities. In parallel with the development of modern digital techniques, the model has received much attention. The literature reveals enthusiasm about the model among students and teachers engaged in flipped classrooms. Yet, most teachers still use a traditional teaching approach. Second, teachers at an upper secondary school level were interviewed. In summary, this report identifies a general critical view of the flipped classroom teaching model. Still, the teachers were able to identify both advantages and drawbacks, thresholds and challenges for adopting the model. Finally, this report suggests how difficulties with implementing the model can be overcome.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller. / <p>Bild</p>