Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes. Begreppet kunskap uppfattade lärarna som ganska svårgripbart och komplext. De flesta framhöll att de tyckte att man kunde dela in kunskap i olika typer och nivåer precis som Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn gör. De tyckte dock att det inte alltid var så lätt att göra dessa indelningar i olika nivåer i praktiken.Från resultatet i denna undersökning går det att se att det finns många likheter mellan lärarnas tankar kring lärande och kunskap och Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Det finns även vissa skillnader som har att göra med att lärarna använder andra begrepp och nämner andra områden än grundsynen.

Matematik brukar anses av många elever vara ett svårt ämne som är kopplat med det formella lärandet. Att använda utomhuspedagogik i fritidshemmet för att utveckla barnens matematiska förmågor är ett sätt att uppnå fritidshemmets kompletterande uppdrag med matematik. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med tre fritidspedagoger och en fritidslärare, som vi kallar för fritidshemslärare i vår studie, undersöka deras uppfattningar kring användningen av utomhusmatematik i fritidshemmet. Vi använder oss av utomhuspedagogikens centrala syn på lärande och John Deweys pragmatiska lärandeteori. Båda betonar vikten av det platsbaserade lärandet genom kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Resultatet visar att alla fritidshemslärarna delar samma positiv syn på utomhuspedagogik där närmiljön används som lärmiljön, men bara de som har längre erfarenhet av yrket som ser fler lärandemöjligheter för utomhusmatematik. Ett platsrelaterat perspektiv för utomhusmatematik saknas hos den fritidsläraren som inte har intresse för matematik och den fritidspedagogen som är utbildad med tidigare utbildning då utomhuspedagogik var ett obekant begrepp.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda på en folkhögskola upplever att distansarbete påverkar arbetsplatslärandet. Med utgångspunkt i att människan är relationell och att lärande sker i samspel med andra frågar vi hur upplever anställda på en folkhögskola att arbetsplatslärandet har påverkats av distansarbete? Studien är av kvalitativ och hermeneutisk ansats med ett fenomenologiskt perspektiv för att få en förståelse för informanternas upplevelser av fenomenet. Det utformade instrumentet bestod av semistrukturerade intervjuer och genomfördes på sex anställda. Resultatet visade att de anställda upplever att relationen till sin närmaste kollega har förstärkts under de nya förutsättningarna medan gemenskapen på arbetsplatsen i helhet har försämrats. De spontana träffarna mellan kollegor upplevs ha uteblivit och möjligheterna till lärande har därmed förändrats. Informanterna upplever att lärandet främst sker i samspel med sina närmaste kollegor.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan. LS-projektet har bidragit till lärande bland både pedagoger och barn, menresultatet visar även att många barn inte ökade sitt resultat. Med ett lekpedagogiskt arbetssättkan pedagoger väva in ett naturvetenskapligt innehåll i en berättelse för att väcka intresseoch engagemang. Så länge pedagogen har tydligt fokus på lärandeobjektet kan innehålletgärna ha en lekfull inramning. Genom att regelbundet analyserar lärandesituationer ochkvalitativa förändringar i barns sätt att beskriva innehållet kan diskussionen i förskolan skiftafokus från att göra till att synliggöra.

Detta examensarbete gjordes i syfte att undersöka hur lågstadielärare ser på begreppen läsförmåga och läsförståelse samt hur de undervisar för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Syftet var också att undersöka vilka metoder och strategier lärarna använder för att utveckla lågstadieelevers läsförståelse samt i densamma undersöka huruvida lärarens kunskaper och uppfattning om läsförståelse påverkar elevers utveckling. Vi har genom en enkätundersökning samt intervjuer samlat in det material som ligger till grund för detta arbete. I enkätundersökningen deltog 41 respondenter och i intervjuerna deltog tre informanter. Utifrån de svar som framkommit i enkäten och intervjuerna har vi sammanställt hur de deltagande lärarna arbetar för att främja elevers läsförståelseutveckling, vilka metoder och strategier de använder sig av i sin undervisning samt hur de uppfattar begreppen läsförståelse och läsförmåga. Av våra resultat framgår att lärarna över lag har en samstämmig uppfattning om begreppen läsförmåga och läsförståelse. Deras uppfattning om begreppen stämmer dock inte överens med hur de forskare som studien lutar mot definierar begreppen. I vår analys redogör vi för hur de deltagande lärarna säger sig arbeta för att främja elevers läsförståelseutveckling. Flera av lärarna säger sig använda de metoder och strategier som forskningen framhåller som framgångsrika. Vår teoretiska utgångspunkt blir synlig i många av lärarnas svar om hur de säger sig arbeta. I resultatet blir det dock även tydligt att flera av lärarna inte har tillräckliga kunskaper om vad som påverkar elevers läsförståelseutveckling.

Sammanfattning/Abstract   Syftet med studien är att öka kunskapen om och förståelsen för grupparbete som arbetsmetod i matematikundervisningen i årskurserna 7–9. Vårt intresse är riktat mot hur matematiklärare upplever grupparbete som arbetsmetod och hur de ser på grupparbetets potential för vad gäller kunskapsutveckling. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metodansats, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys för att kunna få svar på våra frågeställningar och belysa matematiklärarnas egna erfarenheter, synsätt och uppfattningar kring grupparbete som undervisningsmetod. Resultatet understryker vikten av lärarens roll och ledarskap vid grupparbete. Resultatet betonar även grupparbetets betydelse för elevernas lärande, kunskapsutveckling och sociala förmågor såsom samarbetsförmåga och kommunikationsförmåga. I studiens resultat framkommer att lärarna tycks ha en negativ inställning gentemot grupparbete som undervisningsmetod i ämnet matematik. Lärarna i studien anser vidare att denna arbetsform som kan ge upphov till obekanta processer bland eleverna fordrar lärarens engagemang från början till slut och även utgör utmaning för både lärare och elever.

Syftet med denna forskning är att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkighet där språk och lärande står i fokus. De övergripande frågeställningarna inriktar sig mot förskollärares upplevelser inom deras didaktiska val av att skapa förutsättningar för språkutveckling. Empirin insamlas utifrån en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två förskolor i Stockholm. Denna metod har valts i relation till studiens syfte som avser att få en djupare kunskap förståelse för förskollärares arbetssätt inom den flerspråkiga barngruppen. Det empiriska materialet visar en positiv inställning där både möjligheter och utmaningar förekommer i deras vardag. Utifrån denna undersökning kan det tolkas att det pedagogiska arbetet ger möjligheter i form av att pedagogerna själva utvecklas i mötet med flerspråkiga barn vilka talar andra språk, samt att det pågår en allmän utvecklingsprocess för alla parter som medverkar inom vardagliga interaktioner. Utmaningarna som förskollärarna stöter på handlar om frågan kring deras pedagogiska kunskaper att stödja varje barns modersmål, samt i vilket mån de har utrymme för att synliggöra flerspråkighet och främja språkinlärning under vardagen. Flerspråkighet och språkutveckling förklaras vara en grundläggande del i vardagen där barn och vuxna samspelar och tillsammans bildas en språkutveckling. För att skapa språkliga utvecklingsprocesser framkommer det att förskolorna erbjuder goda förutsättningar genom användningen av olika resurser vilka är i form av digitala verktyg, musik, böcker och bildstöd. Dessa artefakter förklaras ingå i skapandet av den pedagogiska språkmiljön som i sin tur främjar lärande med fokus på flerspråkiga barns språkutveckling, vilka får möjligheten att utveckla deras svenska ordspråk, men förskollärarna har goda inställningar för att inkludera barns olika modersmål i vardagen. Resultatet visar vidare att förskollärarna arbetar med flerspråkighet i samband med läroplanen och dess riktlinjer, och de tydliggör att de tar vara på barns modersmål genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn ska uppleva tillhörighet. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet tydliggörs dessutom samspelets betydelse vilket är en grundläggande aspekt vad gäller förskolebarns språkutveckling, eftersom det kan tolkas att de utbyter kunskap och socialiserar med varandra i den språk kultur som skapas inom förskolans verksamhet.

Syftet är att få en bättre förståelse för metoden kooperativt lärande och dess användbarhet inom läs- och skrivutvecklingen genom att ta del av lärares erfarenheter av att använda sig av metoden i sin undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma lärare i årskurs F-3 intervjuades för att ta del av erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att kooperativt lärande kan vara ett arbetssätt som kan lämpa sig bra för att främja elevernas läs- och skrivutveckling. I både resultatet och tidigare forskning framkommer det att det stora urvalet av aktiviteter resulterar i att kooperativt lärande är användbart inom många olika arbetsområden. Erfarenheten är att kooperativt lärande är ett inkluderande och anpassningsbart arbetssätt som kräver tid, engagemang och mycket träning för att det ska bli en naturlig del av undervisningen. Kooperativt lärande bygger på kommunikation. I studien framkom det att en elev med selektiv mutism inte var helt bekväm med arbetssättet, där läraren behöver göra anpassningar. På grund av rika möjligheter till kommunikation och samarbete kan flerspråkiga gynnas av arbetssättet eftersom eleverna blir resurser för varandra. Känslan hos två av informanterna var att kooperativt lärande kanske inte var helt lämpligt i årskurs 1 i starten av elevernas läs- och skrivutveckling. Forskning visar dock på motsatsen.

Denna studies syfte har varit att utforska vilka effekter kooperativt lärande har på elevens studieresultat och hur det är möjligt att använda sig utav det i matematikundervisningen. Resultatet av studien grundar sig på vad tidigare forskning har kommit fram till inom området. Efter en informationssökning hittades många forskningsartiklar som alla var internationella, sakkunniggranskade och relevanta för min frågeställning. Åtta av dessa forskningsartiklar ligger till grund för resultatet av denna kunskapsöversikt. Resultatet av forskningen visar att kooperativt lärande påverkar elevens lärande i matematiken positivt ifall metoden implementeras på rätt sätt. Positiva effekter av kooperativt lärande är att eleven får högre motivation, blir bättre på att samarbeta, eleven blir bättre på att resonera och kunna tänka kritiskt. Dessa effekter har visat sig leda till att eleven får ett bättre studieresultat.Det visar sig även att läraren har ett stort ansvar jämtemot elevernas inlärning och på vilket sättdet kooperativa lärandet ska användas i undervisningen. Strukturen måste vara tydlig och eleverna behöver ha rätt förkunskaper i form av sociala förmågor för att ett kooperativt lärande i undervisningen ska fungera. Ifall metoden inte struktureras på rätt sätt har det visat sig ha en negativ effekt på elevens inlärning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till högläsning i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och med en kvalitativ ansats har fokus riktats mot två frågeställningar: "Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning för att främja barns lärande och omsorg?" och "Hur uttrycks förutsättningar för högläsning av förskollärare?". Resultatet visar att förskollärarna gör medvetna val utifrån de förutsättningarna som finns för att främja barns lärande och omsorg vid högläsning. Vidare framkommer det i resultatet att förskollärarnas förhållningssätt vid val av böcker och miljö är av stor vikt gällande högläsning i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare uppfattar att de har förståelse för högläsningens betydelse och hur det kan bidra till ett lärande hos barnen. Det framkommer även att förskollärarna har kunskap om hur högläsning har en bidragande faktor till barns omsorg där de under högläsning får möjlighet till vila och återhämtning. Förskollärarnas förhållningssätt kring val av böcker har en inverkan på barnen som sker utifrån barnens behov. Det anses vara av stor vikt att samverkan mellan vårdnadshavare och förskola fungerar.