<p>Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga</p><p>variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption</p><p>Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer</p><p>på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner</p><p>som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande</p><p>World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell</p><p>polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi</p><p>emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk</p><p>bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används</p><p>denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index</p><p>nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.</p><p>Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring</p><p>till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet</p><p>på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”</p><p>som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell</p><p>förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning</p><p>inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang</p><p>i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer</p><p>har någon effekt på korruptionsnivån.</p><p>Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende</p><p>inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa</p><p>frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda</p><p>att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för</p><p>kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt</p><p>arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära</p><p>värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande</p><p>faktorer.</p>

<p>Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007</p><p>”The practice of deliberative democracy</p><p>- limitations or enhancements of representative democracy?”</p><p>Supervisor: Erik Amnå</p><p>The purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering.</p><p>The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study.</p><p>The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy. We can though, from the facts that are available, suppose that deliberative democracy can function as a complement to representative democracy by securing a representative interface of the population.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.</p>

No description available.

<p>Essay in political science, C-level by Lisa Kringsberg, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton. “Democracy by force – A case study of Iraq”</p><p>The purpose of this essay is to examine how the new Iraq strategy, formed by the United States, is going to effect Iraqs possibilities to become a democracy. To come to any conslusions about this I ask two questions: 1) Did the United States take in considiration what researchers think should improve the possibilities for a country to develop democracy? and 2) Did the United states take in consideration researchers presumptions in relation to Iraqs possibilities to become a democracy?</p><p>My examination is a case study of the Iraq strategy from 2007. By using theories about possibilitys for democarcy I will be able come to a conslusion and thereby fulfill the purpose of my essay.</p><p>The result of my study, and the answer to my questions is that the government of the United States in many cases did take what researchers think should improve the possibilites for a country to develop a democracy in considiration making the Iraq strategy. They did not, in most cases, take the Iraqs possibilites in considiration. It is very hard to come to any conslusion about the effects of the Iraq strategy on Iraqs possibilitys to become a democarcy, but I think that the lack of considiration of the possibilites in Iraq will make the nation building process more difficult.</p>

This work is designed to monitor developments in the relationship between teacher and student in the school environment, but also outside, from the 1950s until today. The survey was based on four interviews with teachers in the same age, and based on their life stories. Their experiences range from student to novice teachers and a long working life until retirement. In addition, all four children has a parent perspective. The following issues have been focused:                       1.What factors have been crucial in teaching elevrelationens development from the 1950s up     to today?                      2. What positive and negative aspects of this development can be shown? According to the four teachers interviewed were the main external factors during the period the law against physical violence, refurbishment of the classrooms where the teacher's desk is no longer standing on a podium, the reform known as the “you-reform” which  in itself gave a more democratic relationship, and the new research that continuously passed out in schools . These positive aspects of a more open school environment creates better relationships. The downside is  the main focus of increased documentation and the time that the work can claim. They feel that this has meant less focus on pedagogy and teaching and more time for administrative tasks, thus put obstacles in the way of better contact with the student.   Keywords: Democracy, the teacher-student relationships, school environment, development

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen. Detta gav  tillfälle att utvärdera metodens  funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna  metodens  tre  olika  talhandlingar  (handlingsövervägande  satser, handlingsbeskrivande  satser  och  handlingsvärderande  satser)  genom  ett  syftes-  och kontextorienterat perspektiv. Metodens  tillämpning påvisade  att handlingsbeskrivande  satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel  där  ett  resonemang  förs  kring  orsaker  till  resultatet  utifrån  begreppen  logos, enthymem,  topos,  doxa  och  distinktionen  mellan  samtycke/samförstånd.  Resonemanget  har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak.   För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det  tredje  utifrån  topikens  roll  för  skapandet  av  slutsatser.  För  det  fjärde  problematiseras begreppet  doxa  samt  de  effekter  det  får  på  klassrådsdiskussionen.  För  det  femte problematiseras  avslutningsvis  perspektivet  på  målet  med  det  elevdemokratiska  samtalet utifrån  begreppen  samtycke  eller  samförstånd. Avslutningsvis  redovisas  sammanfattande  de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.

Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.