Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att jämföra öppna och stängda e-handelsplattformar för att bättre förstå när respektive plattform är lämplig att använda. För att jämföra plattformarna har fördelar och nackdelar identifierats för de två plattformstyperna. Totalt har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts hos olika svenska företag med koppling till e-handel. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt från en intervjuguide med en låg grad av standardisering och strukturering. En kvalitativ databehandling har gjorts för att analysera resultatet. Uppsatsen resulterade i ett antal fördelar och nackdelar med öppna och stängda plattformar. Öppna plattformar tillhandahåller öppna API:er som möjliggör integration av externa system och snabbt införande av ny funktionalitet. Stängda plattformar erbjuder istället färre och enklare val vilket ger en lättare anskaffningsprocess.

På senare tid har fysiska butiker hamnat alltmer i skuggan av stora digitala handelsplattformar som CDON eller Amazon och tomma butikslokaler är en allt vanligare syn runtom i Sverige. Som en motreaktion på detta har näringslivsföreningen i Torsby kommun startat ett samarbete där fysiska butiker i kommunen erbjuds möjligheten att ansluta sig till en lokal digital handelsplattform. En av anledningarna till detta är att göra Torsbys butiker mera tillgängliga och på så vis fånga upp kunder som önskar handla lokalt på ett digitalt och bekvämt sätt.  Syftet med studien är att beskriva hur en fysisk butiks affärsmodell kan utvecklas för att möta kundernas alltmer digitala köpbeteende. Projektet som beskrivs ovan går under namnet handla.itorsby.se och är hela studiens nav. En relevant frågeställning är förstås om denna digitala handelsplattform kan hjälpa butikerna i Torsby från att tyna bort? Det finns naturligtvis otaliga sätt att angripa frågor som denna på men vi har valt att titta närmare på butikernas affärsmodeller. Att kontinuerligt arbeta med affärsmodellsutveckling är viktigt men åsidosätts ofta bland företag (Chesbrough, 2007). En av anledningarna kan vara att medveten affärsmodellsutveckling är ett relativt outforskat område (Fjeldstad & Snow, 2018) och tillvägagångsätten för denna process är abstrakta och svårförståeliga.  Studien finner att den digitala handelsplattformen har potentialen att utveckla och förändra de anslutna butikernas affärsmodeller och således motverka eroderingen av dessa. Vägen dit är dock i skrivande stund lång, detta på grund av två anledningar. Nummer ett: den digitaliseringsgrad som krävs för att butiken ska vara en fungerande del av handelsplattformen är, för de flesta, långt ifrån verklighet. Nummer två: det råder en viss tvetydighet om vad syftet med handelsplattformen verkligen är. Näringslivsföreningen menar att projektet går ut på att utbilda samt digitalisera butikerna i Torsby. Kunderna ser handelsplattformen som vilken digital handelsplats som helst och förväntar sig således att den ska fungera som en sådan. Butikerna pendlar mellan dessa två ytterligheter, vissa ser projektet som en chans att utbilda och digitalisera sin verksamhet andra ser det som ytterligare en säljkanal. Plattformen har, som tidigare nämnts, potentialen att utveckla och förändra butikernas affärsmodeller, men för att detta ska bli verklighet så måste syftet vara mer förankrat hos butikerna själva. Många är helt enkelt inte redo för en sådan förändring. / During recent times physical stores have found it hard to survive, which is made noticeable by all the empty shop premises around the country. The reasons are many, but the increasing competition from internet commerce is one of the more severe ones. Many of our respondents experience this competition when the pressure from digital platforms such as Amazon becomes more palpable.  Digital business model development regarding physical stores has been neglected in business model research. Therefore, the purpose of this study is to describe how a physical stores business model can develop to meet the customers' increasingly digital buying behavior. In this study, we have looked closer at the digital business platform: handla.itorsby.se trying to understand if this digital tool can help physical stores to regain some competitiveness. We look at this problem from a business model perspective. To work continuously with business model development is significant but often disregarded. It is crucial since business models lose their relevance as time goes by. The study concludes that the platform is not particularly helpful in developing and changing the physical stores’ business models. There are two main reasons for this. Number one: The degree to which the organizations are up to date digitally. Many of the companies are too far behind digitally to be an active part of the platform. The change needed in their business model is far too radical. These companies' business models have been static for a long time and focused on developing and changing the internal operational processes that are a part of the business. The dynamics of the business model have not changed or developed at all. Therefore, their business models are considered outdated.  The second reason is that there is an ambiguity regarding what role the business platform has. From the project management perspective, the goal is to educate and digitalize the stores in Torsby. From a customer perspective, the platform is a commerce platform. Therefore, they want to be able to see the offers and buy their products. The company perspective is somewhere in between. Some want to be educated and helped to digitalize their business, while others see it more as a tool for selling more products and services. The platform has the potential to help companies develop and change their business models. However, for that to happen, the idea must be more established within the companies. Many of the stores are not ready for such a radical change.

Företag har idag enklare att införskaffa nya system och applikationer. De nya applikationerna och systemen måste integreras med befintliga system, vilket många företag har problem med. När företagen växer blir problemen större. För att hantera problemen med integrationen av system, i samband med tillväxten, gör 43% av företag investeringar i detta område. Företag med få nuvarande tekniska lösningar har svårare att hantera hård- och mjukvara vilket skapar problem i införandet av informationssystem. Införandeprocessen involverar oftast systemkonsulter med expertis inom IT. Denna IT-expertis är svårare för företag med få nuvarande tekniska lösningar att förstå och använda. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer under en införandeprocess av systemintegration mellan en e-handelsplattform och ett affärssystem, ur ett kund−IT-konsultperspektiv. Studien har genomförts med en abduktiv ansats där fallstudiemetoden, litteraturstudie, litteraturbaserad analysmodell och semi-strukturerade intervjuer använts. Litteraturstudien är baserad på det upplevda problemet Klubbhuset har, med andra ord det specifika fallet som undersöks. Baserat på litteraturstudien har en litteraturbaserad analysmodell framställts som avser att illustrera de i högre grad viktiga och faktorer och sambanden från den verkliga världen. Baserat på den litteraturbaserade analysmodellen har semi-strukturerade intervjuguider formulerats för att samla in empiri. Totalt har fem intervjuer genomförts, fyra med rollinnehavare på Klubbhuset och en med inhyrd IT-konsult. Till sist presenteras en modifierad analysmodell för att påvisa kunskapsbidraget. Studiens slutsatser är: betydelsen av den mänskliga faktorn är hög vid en införandeprocess av systemintegration, korrekt kravställning minskar risker för felaktigheter i beställning av systemintegration och betydelsen av IT-konsultens engagemang är hög i kund–IT-konsultsamarbete.

We chose to write this essay about mobile commerce and what influences a consumer's buying habits within mobile commerce. We also look at how a company can implement mobile commerce. We could not find any studies that directly addressed factors that affected consumers of mobile commerce prior to this essay. This was one of the reasons that we chose to write about it. In the introductory chapter, we will discuss important issues relating to ecommerce and the use of smartphones as a tool for marketing and trade. In the methodology chapter, we explain our choice of methods for this essay. We reported on the techniques and methods to collect data that were relevant to this work and then we had a discussion about the methodological choices made. The methodology chapter ended with a presentation of our criticism about the choice of methods. In the theory chapter we describe the relevant theories on our subject. We describe some factors that could influence a consumer's purchasing behaviour, and other theories about how companies can implement mobile commerce. We then describe the material collected through surveys and interviews we conducted. This data formed the basis for the synthesis, analysis and conclusions, which we reported in the essay. In the analysis we combine theory and empirical data and then interpret the data we have collected. In the conclusion we responded to the questions we asked and gave advice to companies that are interested in introducing mobile commerce.

E-handelns framväxt har till stor del inneburit en positiv utveckling för företag eftersom företaget kan nå ut till en större marknad. Men i takt med e-handelns utveckling har även försäljning av förfalskade produkter ökat. Försäljningen av förfalskningar av ett företags varor påverkar företaget på flera sätt. För det första kan företaget inte garantera att varan håller den kvalitetsstandard originalet har. För det andra påverkas företagets goodwill om varan inte når upp till den standard som kunden förväntar sig. En kund som fortfarande tror att varan är äkta tappar förtroende för företagets varor och avråder andra att anskaffa dessa. Som en direkt följd av de två första punkterna kan företagets vinst påverkas negativt. För den rättighetsinnehavare som vill stoppa försäljningen av förfalskningar vore det mest effektivt om e-handelsplattformen ålades ett direkt ansvar istället för att rättighetsinnehavaren ska leta upp och väcka åtal mot respektive säljare. I dagsläget riskerar e-handelsplattformen dock endast ett medverkansansvar. I TPB-målet från EU- domstolen framgår dock att den mellanman som, mot bakgrund av den verksamhet de bedriver, borde ha ett direkt ansvar trots att aktuella lagregler inte medger det kan åläggas ett direkt ansvar om kännedom om intrång föreligger. Detta kan bli aktuellt för vissa e- handelsplattformar. Dessa e-handelsplattformar omfattas inte av e-handelsdirektivets ansvarsundantag eftersom de är aktiva aktörer. För att en e-handelsplattform ska bli direkt ansvarig krävs dock att plattformen har kännedom om ett specifikt intrång och sedan ställer sig passiv till det specifika intrånget. Detta innebär att kännedom måste skapas. Det åligger rättighetsinnehavaren att anmäla specifika intrång till e-handelsplattformen och på så sätt skapa kännedom. E-handelsplattformen kan inte åläggas en övervakningsplikt. Även om så vore fallet skulle rättighetsinnehavaren behöva kontrollera att e-handelsplattformen uppfyllde denna plikt. En e-handelsplattform skulle således kunna åläggas ett direkt ansvar men det är starkt beroende av aktivitet från rättighetsinnehavaren vilket gör ansvaret relativt snävt och ineffektivt. Rättighetsinnehavaren måste ta ett lika stort ansvar som tidigare om denne vill stoppa förfalskningar. Det kan tyckas att den som bedriver en e-handelsplattform ska ha koll på sin verksamhet men i praktiken vore det både omöjligt och orimligt för en e- handelsplattform att kontrollera allt som sker på plattformen. / The rise of e-commerce has led to a positive development for businesses since they can reach a bigger market. But it has also led to an increase in the sale of counterfeited goods. The sale of counterfeited goods affects a company in several ways. Firstly, the company cannot guarantee that the counterfeited good fulfils the company’s quality standards. Secondly, the company’s goodwill is damaged if the counterfeited good does not hold the quality the customer expects. A customer, who is convinced the counterfeited good is the original, loses trust for the company and will discourage others to buy goods from the company. Consequently, the company’s profit could be badly affected. For the rights owner/company, wishing to stop the sale of counterfeited goods, it would be more efficient if an e-commerce platform would be directly liable for the sale of counterfeited goods sold on its platform. Instead, the rights owner must find the actual seller and press chargers. The e-commerce platform only risks contributory liability. However, the TPB-case from the EU-court suggests that a middleman who, depending on the characteristics of their business, can be directly liable if they are aware of the infringement. This could be applied on certain e-commerce platforms. These platforms cannot avoid liability through the e-commerce directive since they are active. For an e- commerce platform to be directly liable it is required the platform knows about a specific infringement. Furthermore, that the platform is passive after knowledge has been established. It is the rights owner’s responsibility to make the e-commerce platform aware of specific infringements. The e-commerce platform cannot be obliged to perform a general monitoring duty. Even if it was possible, the rights owner would still have to control the e-commerce platform fulfilled its duty. Hence, an e-commerce platform could be directly liable for infringements taking place on the platform, but such a liability is dependent on the rights owner’s activity which makes the liability limited and inefficient. One could argue an e-commerce platform should supervise its business but it would be both impossible and unreasonably for an e-commerce platform to screen all offers made available on the platform.