Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter. I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer. Även begreppet delaktighet i förskolan är något som föräldrar och förskollärare ser olika på. Förskollärarna önskar en större delaktighet från föräldrarnas sida och vill att de ska vara insatta i hela verksamheten. Föräldrarna anser att så länge de får information om barnet och kan säga ifrån om de är något så är de nöjda med sin delaktighet. För ett bra utvecklingssamtal anser både förskollärarna och föräldrarna att det ska finns en dialog men föräldrarna vill gärna att förskolläraren ska styra samtalet utifrån sin profession. Trots olika uppfattningar syns ändå en samverkan och en öppenhet mellan förskola och hem.

De ursprungliga frågorna inför denna uppsats var ’Hur förstår förskollärare samtalets plats i förskolan och hur ser förutsättningarna ut för samtal mellan barn och pedagoger i förskolan?’. Ganska snart kom en stor del av fokus dock att hamna kring problematiken runt att samtalet hotas av de stora barngrupperna som pressat pedagoger och barn mot en situation där frånvaron av det bra samtalet bara är en del av förskollärarnas oro. Bakgrunden till arbetet är ett projekt om ’social kommunikation och språk’ i samarbete mellan Högskolan i Gävle och Gävle kommun med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppsatsen är en del i projektet och har skrivits parallellt med arbetet som förskollärare.  Syftet har varit att ta reda på mer om vilken plats samtalet har i förskoleverksamheten. Genom att intervjua sju erfarna förskollärare från sju olika förskoleområden, som också är representanter för elevhälsoteamet på sitt område ville jag få en bild av deras syn på samtalen mellan barnen och dem. Intervjuerna har gjorts via telefon, spelats in och transkriberats ordagrant. Intervjuerna har varit halvstrukturerade med både fasta och öppna frågor. Materialet har analyserats induktivt genom att det i fragment och omgångar kategoriserats. De kategorier som slutligen hittades samlar förskollärarnas uppfattning om vad det bra samtalet är, vilka organisatoriska tillgångar och hinder som de beskriver och sist några lösningar för hur samtalet kan få utrymme. Det empiriska materialet har också kompletterats med studier av tidigare forskning på området.  I resultatet beskrivs först förskollärarnas syn på de förutsättningar de anser krävs för att bra samtal ska uppstå, kunskaper om samtalet som kan spåras hos informanterna och de upplevelser som de menar uppstår runt samtalet. Tyngdpunkten ligger på de organisatoriska tillgångar och hinder som de tar upp. Framför allt kommer det då att handla om konsekvenserna av de stora barngrupper informanterna upplever är ett stort hinder för inte bara samtal utan verksamheten i stort. Miljön är också en viktig faktor för samtalet liksom det faktiska antalet pedagoger utspridda över dagen. Ett intressant resultat som framkom handlade om att samtalet gärna uppstår när både barn och pedagoger upplever en frihet i tid och rum, från krav och stress. Sist är samlat förskollärarnas lösningar på bristen av tid till samtal. Då handlar det om gruppens betydelse för individens språkutveckling, lässtunderna, stödtecken, och organisationen av miljön och rutinerna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare samverkar i förskolans verksamhet. Studien har fokuserat kring i vilken utsträckning vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien var kvalitativ och omfattade nio intervjuer med fyra pedagoger och fem vårdnadshavare. Resultatet visade att kommunikation är en grundsten i samverkan mellan hem och förskola och anses vara en viktig del när det gäller barnets behov, utveckling och lärande. Slutsatsen är att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger är god, men den behöver hela tiden utvecklas för att bibehålla en hög kvalitet.

No description available.

Denna uppsats studerar ett drivmedelsföretags konceptförändring och hur den interna kommunikationen fungerat under förändringen. Studien fokuserar på hur medarbetarna på 105 stationer i Sverige har upplevt kommunikationen under processen. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen fungerat och uppfattats under organisationsförändringen. De tre frågeställningar uppsatsen har som avsikt att besvara är: Hur har Drivmedelsföretaget kommunicerat internt vid förändringen till det nya konceptet? Hur har kommunikationen tagits emot av de stationsanställda vid förändringsprocessen? På vilket sätt önskar de stationsanställda att den interna kommunikationen ska fungera vid framtida förändringsprocesser? Den huvudsakliga metoden är en kvantitativ enkätundersökning med stationsanställda som arbetat innan, under och efter konceptförändringen. Dessutom har en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp med fyra anställda på huvudkontoret genomförts för att få deras perspektiv på den interna kommunikationen, bakgrundsinformation om konceptförändringen samt för att utforma enkätfrågor. Resultaten som framkommit genom undersökningen har analyserats utifrån Shannon och Weavers kommunikationsmodell i kombination med teorier om organsationsmedlemmars upplevelser kring förändring, intern kommunikation, förändringskommunikation och organisationskommunikation. Ett resultat som framkommit av undersökningen är att huvudkontoret främst kommunicerat till stationens säljchef och där har möjligtvis ett stopp uppstått. Trots det upplever majoriteten av de anställda att de är nöjda med hur kommunikationen fungerat, vilket är möjligt att se i och med att majoriteten av respondenterna är positiva till de nya arbetsuppgifterna. En minoritet har en mer negativ bild och har upplevt att möjligheten att vara delaktig i processen inte funnits. Huvudkontoret behöver, i större mån, ha en tvåvägskommunikation med stationernas anställda vid framtida förändringsprocesser. / This study is about a fuel company’s concept change and how the communication operated during the change. This by focusing on how the employees of 105 stations in Sweden experienced the communication during the process. The aim with this bachelor thesis is to examine how the internal communication operated and was perceived within the organization during the change. The research questions this study aims to answer are: How has the fuel company communicated internally during the change process to the new concept? How has the communication been received by the employees during the change process? In which way does the employees want the internal communication to operate during future change processes? The main method is quantitative in form of a survey with station employees who have been working before, during and after the concept change. As a complement, a qualitative focus group with four employees at the main office was used to get their perspective on the internal communication, to receive background information and to design survey questions. The results in the survey has been analyzed by using Shannon and Weaver’s communication model in combination with theories about organization members experiences during change, internal communication, change communication and organizational communication. A result that emerged through the research is that the main office communicates to the sales manager at the station where there seem to have occurred a stop. Despite that, the majority of the employees that responded to the survey experienced that the communication was good. But a minority did not. In the future, the main office need to have a greater two-way communication with the station employees so everyone has the possibility to be involved during the change process.

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare från en förskola i en mellansvensk kommun har för uppfattning om samspel med barn i förskolan. Metoder som har använts är intervjuer och observationer. Tre intervjuer och fyra observationer har genomförts. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har samma synsätt gällande samspel med barnet/barnen. Förskollärarna betonade hur viktig kommunikationen är för samspelet men även att både förskolläraren och barnet är delaktiga i det som görs eller sägs. Det som framkom i intervjuerna syntes vid observationstillfällena, vilket innebär att förskollärna i denna studie arbetar som de berättar i intervjuerna. Slutsatsen av det här arbetet är att förskollärarna är medvetna om vad ett samspel är och vilka faktorer som påverkar samspelet mellan barn och förskollärarna.

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsättningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen på den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och några medarbetares syn på en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstå det styrsystem de agerade i. Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar från år 2002 till och med år 2008. Studien föregicks också av en dokumentanalys av frågeformulär till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lärare ansåg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling. Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehåller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvärdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhållande till nationella mål sattes också i centrum på ett tydligare sätt i slutet av den undersökta perioden. Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehåll inte användes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men även att det är upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet på skolan ska utföras. Studien visade tydligt att rektorn hade ringa stöd från huvudmannen när det gällde arbetet med kvalitetsfrågor. Rektorns ledarskap hade avgörande betydelse för på vilket sätt skolutvecklingen skedde. I detta visade sig kommunikationen runt kvalitetsarbetet vara central. Dialogen där det kända möter det okända behöver rektorn fortsättningsvis utveckla. Studien visade också att strukturen och förutsättningarna för dessa möten var viktiga i form av kontinuitet och alla lärares delaktighet. För att processen runt kvalitetsarbetet ska utvecklas behöver förutsättningar, struktur och innehåll för dessa möten ses över.

Denna studies syfte var att undersöka hur aktiva pedagoger i förskoleverksamheten beskriver att de arbetar med och uppfattar konflikthantering mellan barn och barn samt mellan barn och pedagoger. Vi undersökte detta genom en kvalitativ intervjustudie där fyra pedagoger från ett mindre samhälle intervjuades. I våra frågeställningar utgick vi ifrån fyra nyckelord. Det vill säga hur konflikter uppstår, dess påverkan på verksamheten, hur de kan förebyggas samt hur de kan hanteras. Det var viktigt för oss att utgå ifrån alla dessa frågor eftersom vi ansåg att dessa gav en sammanfattad bild av konflikternas betydelse. Resultaten av intervjuerna tydde på att trots att det finns många metoder för konflikthantering är det många gånger mer givande att arbeta förebyggande. Trots detta påvisades genom studiens gång att det även fanns positiva aspekter av konflikter för den sociala kompetensen. Den viktigaste av dessa var kommunikationens betydelse samt betydelsen av närvarande, engagerade och empatiska pedagoger.

Den här studien handlar om upplevelsen av ansvar inom heteronormativa par där ansvaret handlar om skyldigheten att vårda relationen. Studien rör sig kring könsmaktsordning i relation till den upplevda relationen och under vilka premisser som mannen och kvinnan kan ta ansvar. Studien är hermeneutisk och bygger på fem berättelser från fem informanter som befinner sig i heteronormativa relationer. Dessa redogör för hur de upplever sin relation och hur de upprätthåller den. Detta inkluderar bland annat idéer om den upplevda identiteten i relation till den andre. Vidare diskuterar studien idén om den upplevda identiteten i relation till könskategorierna man och kvinna. Studien stödjer sig på både socialkonstruktionistisk teori men även Butlers performativitetsteori. Resultatet visar på svårigheten av att peka på specifika tendenser av könsmaktsordning i de olika upplevelserna men att denna befinner sig inom grunden för heteronormativa relationer som koncept. Vidare diskuterar studien en eventuell slitning mellan beaktandet av strukturella tendenser i samband med individens upplevda verklighet, alltså hur den samhälleliga strukturen och den upplevda verkligheten inte nödvändigtvis verkar inom samma koncept.