No description available.

No description available.

No description available.

<p>Demenssjukdomar är ett växande samhällsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslängd. Vårdpersonal upplever en känsla av otillräcklighet och ställs inför svårigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehållslöst. Det finns behov av att implementera en ändamålsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvårdnaden av demensdiagnostiserade personer. Litteraturstudiens syfte var att belysa reminiscensmetoden i omvårdnadsarbetet med demenssjuka personer. I reminiscensarbetet används olika former av sinnesstimulering för att väcka en persons associationer till minnen och erfarenheter från livet. En kontinuerlig användning av reminiscensmetoden i demensomvårdnaden ger majoriteten av vårdtagarna en förhöjd livskvalitet. I den ökade livskvaliteten ingår en förbättrad kognitiv funktion, stärkt integritet och en bevarad identitet, där patienten får ett större utrymme och ökad trygghet i sociala interaktioner. Vidare forskningsinsatser som belyser reminiscensmetoden ur ett närstående- och globalt perspektiv samt utifrån ett farmakologiskt jämförelseperspektiv är angelägna.</p>

Titel bloggens trovärdighet som kommunikationskanal Så kan man också göra men det är inte rätt – OmFörfattare Ulrika Lång &amp; Emelie ÖverdahlHandledare Pia Arborelius Nivå Kandidatuppsats, marknadsföring (15 hp), VT 2010Nyckelord kommunikationskanal, blogg. Bloggar som kommunikationskanal, marknadsföring,Problemformulering konsumenten? Under vilka förutsättningar är bloggen en trovärdig kommunikationskanal? Kan företag strategiskt använda sig av bloggar för att nåSyfte trovärdig kommunikationskanal respektive inte blir det, ur ett företagsperspektiv. Syftet är att förklara under vilka förutsättningar bloggen blir enMetod bloggare samt fyra läsare av bloggar har intervjuats inom ämnet, under vilka förutsättningar bloggen är en trovärdig kommunikationskanal. Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. TreTeoretiskt perspektiv som ligger till grund för uppsatsen. Teorin inleds med en grundläggande beskrivning av kommunikation samt Internet som kommunikationskanal, för att sedan smalna av mot ämnet blogg och bloggen som kommunikationskanal. I den teoretiska referensramen presenteras de teorier och modellerEmpiriskt perspektiv djupintervjuer med bloggare samt läsare av bloggar. I det empiriska kapitlet presenterar vi insamlad fakta frånSlutsats Studien visar att företag kan använda bloggen för att strategiskt nå konsumenten. Utifrån studien kan konstateras att bloggen blir en trovärdig kommunikationskanal under vissa specifika förutsättningar. Det framkommer av studien att företag bör vara selektiva i sitt val av blogg som kommunikationskanal.

Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna. Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket. Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer. Fokus har legat på hur man utformar bilder som är lättförståeliga trots kulturella olikheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med elever på SFI. Detta för att lära känna målgruppen och sätta mig in i invandrarnas syn på den svenska naturen och även ta reda på vilka bildtyper som passar målgruppen bäst. Utifrån detta har jag tagit fram förslag på bildtyp som jag tror klarar av att kommunicera väl till den tänkta målgruppen. Resultatet blev ett informationsmaterial som presenterar allemansrätten, några vanliga matsvampar och bär samt ett recept på blåbärspaj.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svårbegripliga ord som används i skrivna domskäl och domslut. Fem personer intervjuades; två fiskaler, två ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna även formulera om svårbegripliga meningar från autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svåra orden på ett objektivt sätt, men också av hermeneutiken då viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som används är svårbegripliga för allmänheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att använda ålderdomliga ord. Andra svårbegripliga ord så som juridiska fackord tagna från lagboken har en hög grad av precision och kan ofta inte bytas ut. Ytterligare faktorer som enligt deltagarna påverkar begripligheten negativt är tidspressen och den traditionella bilden av domare som självständiga individualister som får skriva som de vill. Intervjupersonerna skriver i första hand för parterna och anpassar sig något extra vid ungdomsmål. När juridiska ombud finns närvarande, uppger tre av fem att det då är ombudens uppgift att förklara domen.Samtliga deltagare tror att den yngre generationens domare kommer bidra till ett mer begripligt språk i framtiden. De problematiserar dock notariers användning av äldre domar som mall då det uppfattas ge en återupprepning av svårbegripliga skrivsätt. Även det intensiva effektiviseringsarbetet på domstolarna befaras kunna påverka språket negativt då det tar längre tid att skriva begripligt.Resultatet från omformuleringarna av meningarna visar på en stor variation hos deltagarna om vad som anses vara begripligt. Intervjupersonernas uppfattningar om språket i helhet diskuteras ur ett maktperspektiv.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och de faktorer som påverkar kommunikationen med uppringare. Artikelsökningen utfördes via Cinahl och PubMed samt med hjälp av valda källors referenslista. Tretton artiklar som överensstämde med syftet granskades. Resultatet visade att telefonsjuksköterskorna upplevde stress på grund av tidsbrist och sjukvårdens bristande resurser. Samtal med en tredje person upplevdes som problematiskt eftersom informationen kunde missuppfattas och telefonsjuksköterskan saknade visualisering av patienten vilket försvårade bedömningen av vårdbehovet. Telefonsjuksköterskorna upplevde att datoriserade beslutstödssystem sparade tid och kompletterade deras erfarenheter och kunskaper. När telefonsjuksköterskorna använde sig av dessa beslutstödssystem så tyckte de ibland att det var svårt att söka i systemet och att systemet inte alltid var tillräckligt utvecklat för deras bedömning av patienten.  För att få en så god kommunikation med patienten som möjligt så var det avgörande hur ett samtal inleddes och det var viktigt att telefonsjuksköterskan inte avbröt patientens beskrivning av sitt problem. Resultatet visade faktorer som försvårade kommunikationen och bedömningen av vårdbehovet hos uppringare. Telefonsjuksköterskan bör kunna läsa mellan raderna, ha känsliga öron och vara lyhörd i kommunikationen med uppringaren. Författarnas slutsats av föreliggande studie är att det är mycket stressigt att arbeta som telefonsjuksköterska. Telefonsjuksköterskorna upplever ett flertal problem med sitt arbete inom telefonrådgivning och de tycker att det är en stor utmaning att kunna läsa mellan raderna och ha känsliga öron när de inte ser den personen de talar med.

I denna C-uppsats undersöks ett företags marknadskommunikation genom en hermeneutisk och teoretisk ansats. Genom intervjuer undersöks hur marknadskommunikationen uppfattas av företaget och deras kunder. Uppsatsen ämnar även undersöka hur möjliga glapp i kommunikationen mellan företag och kund kan överbyggas med hjälp av informationsdesign. Kommunikationsprocessens viktigaste del är att förmedla budskap från sändare till mottagare. Det är viktigt att samtliga inom ett företag sänder ut samma signal i alla informationskanaler. Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion kring ett företags informationsmaterial med koppling till kommunikationsprocessen, detta för att säkerställa att företagets information och budskap når fram. Genom de intervjuer som har gjorts med företagets anställda, dess marknadskonsult samt kunder har vissa glapp i kommunikationen framkommit. Glappen föranledde de förbättringsförslag av informationsmaterialet som denna uppsats har lett fram till. Det största glappet var svårigheter att kommunicera företagets delar till en helhet.

Arbetet är en kvalitativ undersökning om uppfattningarna kring orsakerna till felrekryteringar. Totalt sex intervjuer har genomförts med tre rekryterare från bemannings- rekryteringsföretag samt med tre organisationer som har erfarenhet av felrekrytering då de anlitat externt rekryteringsföretag. Genom att jämföra rekryterarnas och organisationernas erfarenheter har vi velat ta reda på och belysa vilka problem som kan uppstå i rekryteringsprocessen. Som vi ser det, och som framhålls i teoriavsnittet, är arbetsanalysen, kravprofilen, kommunikationen, organisationskulturen samt matchningsmodellen faktorer som inverkar på denna process. Bemannings- och rekryteringsföretagens uppgift är att hitta rätt man till rätt plats och vad vi erfarit utifrån intervjuerna är att detta ibland kan gå snett. Utifrån de intervjuer som genomförts samt teorierna nämnda ovan har vi kommit fram till olika slutsatser, så som att begreppet felrekrytering är svårdefinierat och att rekryterarna och organisationerna har olika uppfattningar om vad orsakerna till felrekryteringar är samt att bristande kommunikation kring organisationskulturen kan leda till felrekrytering.