No description available.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först på en bred grund för att sedan fokusera mer på kommunikationskanalernas användande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att många av de studier som genomförts har fokuserat på större företag. Syfte: Syftet är att kartlägga hur väl vedertagen teori stämmer överens på ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn på den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förståelse av den interna dagliga kommunikationens förutsättningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framställt följande frågeställning; Är vedertagen teori tillräcklig för att framhäva det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna på ett mindre svenskt företag? Metod: För att svara på studiens syfte har vi valt att använda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus på ett fallföretag. Vi redovisar för den information som framgick genom en observation och intervjuer på fallföretaget angående den teorin vi ville testa. Resultat och slutsatser: Analysen visar på hur vedertagen teori stämmer överens med det dagliga samtalet på fallföretaget. Analysen belyser hur ledaren som kommunikatör, kommunikationskanaler samt för kanalernas användande. Utifrån analyserna hävdar vi att den vedertagna teorin till stor del stämmer överens med hur det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna artade sig på fallföretaget!

Title:              Not just words, classroom communication about subtraction in year 2 Language:      Swedish with summary in English. Keywords:     Communication, mathematics, subtraction, teaching   The purpose of this study is to analyze the mathematical communication in a classroom during a lesson in the field subtraction, and to find out how students describe their perception of mathematics that is communicated in the classroom. The study consists of the observations through the videotaping of two lessons in primary school grades 2 and student and teacher interviews related to these lecture occasions. Research indicates that Swedish pupils' mathematical skill continuously deteriorates in a national and international perspective, and that student experiences of mathematics in general are negative. The literature emphasizes the importance of communicating mathematics in various forms to deepen and develop understanding of concepts and mathematical operations. Communication must be generated between teachers and students but also between student and student to have a beneficial impact for the student. Our result demonstrate the different types of communication in the classroom but that communication does not always have a clear mathematical content in spite of teachers' mathematical intentions with teaching. The result also indicates that the mathematical communication that takes place, in essence, is a one-way communication where the teacher has a great opportunity to speak. The teachers perceived as oblivious to their own ways of communicating, but stressed in the interviews with an understanding of the importance of communication learning. The majority of the interviewed students expressed that teachers' briefings are easy but in the filmed sequence the students show with body language and facial expressions to the contrary.

Abstract Härdelin, J. & Lindberg, S. (2011). Återkommande gester hos tre idrotts- och tre religionslärare. Examensarbete avancerad nivå. Högskolan i Gävle: akademin för utbildning och ekonomi. Kroppsspråket är en icke verbal kommunikation och gester är en del av kroppsspråket. Studiens syfte är studera återkommande gester så kontextoberoende som möjligt för att sedan utifrån aktuell forskning kring gesters betydelse, försöka få en förståelse för varför sex lärare använder sig av lika eller olika återkommande gester. Metoden är en observationsstudie där de återkommande gesterna hos tre religionslärare och tre idrottslärare studerats. Vi har kommit fram till att de återkommande gesterna mellan idrottslärarna och religionslärarna både varit lika och olika. Exempel på en återkommande gest som varit lika mellan ämneslärarna är att de rättat till kläderna. Exempel på återkommande gester som varit olika mellan ämneslärarna är att alla idrottslärare, men ingen religionslärare, berört eleverna på axeln eller armen och att merparten av religionslärarna, men ingen idrottslärare, fingrat på fingertopparna. Vi har dock inte med hjälp av forskares teorier kring gesternas betydelse fått en förståelse för hur det kan komma sig, då vi inte är medvetna om kontexten bakom gesten.

<p>Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola <em>uppfattar</em> demokrati och elevinflytande samt deras <em>upplevelser</em> av detsamma.</p><p> </p><p>I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.</p><p> </p><p>I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.</p>

Essen, Universiẗat, Diplomarbeit, --Zugl.: Duisburg, 2004.

Techn. Univ., Habil.-Schr.--Braunschweig, 2005.

Zugl.: Erfurt, Univ., Diss., 2008

Thesis (doctoral)--Universität, Tübingen, 2000.

Zugl.: Hannover, Hochsch. für Musik und Theater, Diss., 2009