Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom? I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson? By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to “jump in” to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time. Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO. Education and social climate. It´s guidance for directors (Grosin 1998) he presents the importance of the teacher and the principal and how they have a consistent structure of how one should start and end a theory lessons. Even though the scientist Kivy written that it is not the music that provokes emotions, but the person listening to the music who provides feelings! I observe in a study of a class group, that students were stimulated by the music at the start of the lesson but that the majority did not reflect on the experience or recognise the impact of it afterwards.

Purpose/Aim: To identify which channels of communication are most effective in conveying consumer brands to students. The main areas of research are social media, brochures , employees, and face-to-face interaction as with job fairs, study visits and lectures. Material/Method: Group interviews, literature, electronic sources, Internet sources. Main results: The results of the study show that employees are seen as the most trustworthy source since they are thought of as the most honest. Social media are seen as the communication channel with the broadest range of information but with the possibility of appearing unproffesional. Brochures were considered to be the least effective communication channel as these are rarely read and when they are, often seem contrived and give an overly rigid impression of the company. Face-to-face communication was considered to be the most effective way to gain a professional connection but was as viewed upon with certain skepsis due to the companies tendencies to at times present a false projection of themselves at events such as job fairs. The desire to aquire trustworthy and authentic information was constant throughout the results, something which the different channels of communication could offer to varying extents

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet på förskolan.All kommunikation mellan såväl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika åldrar och barn som kommit olika långt i sin språkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade språket är den vanligaste kommunikationsformen både vid fri lek och styrd aktivitet på förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna på förskolan använder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppspråk som förstärkning och förtydligande av det talade språket särskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men också vid andra kommunikationstillfällen i fri lek.

The aim of this study was to examine how children in the age of 5 are communicating in play at the preschool and how their fantasy games are different from each other. In this study, I have gained a greater insight on how to control children's imagination games. My approach has been the observation of three fun times where I also used me out of a voice recorder to record children's voices when their children are communicating with each other during the time of play at the preschool.The results of my study showed that children's fantasy games based on children's past experiences in which children use different themes and characters. The children's communication activities are different from each other. Children have different themes but the deck is based on imagination and communication.Fantasy games that children perform is rooted in the experiences that children get through to experience and see the reality

SAMMANFATTNING: Bakgrund: I Sverige råder det bristpå organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvården kan fångas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bättre arbetsfördelning. Det är enutmaning för sjuksköterskor att närma sig den sörjande familjen och fråga omsamtycke. Detta kräver kunskap i kommunikation vid mellanmänskliga möten. Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. Metod: En systematisklitteraturstudie där 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har använts för artikelsökning. Artiklarna äretiskt godkända. Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim. Fem kategorier framkom; attityd, känslor tilldonatorn och familjen, kunskap och erfarenhet, dödsbegreppet samtcopingstrategier. Resultatet visar att organdonationsprocessen är en utmaningför involverade sjuksköterskor. Både positiva och negativa attityder samtupplevelser har beskrivits. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskor har god kommunikationsförmåga och god kunskap för att kunnautveckla en trygg omvårdnadssituation. Positiva och negativa attityder spelarroll i hur sjuksköterskor vågar närma sig familjer om samtycke till donation.Ju mer kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har ju lättare är det att delta idonationsprocessen. Nyckelord: Organdonation, attityd,upplevelse, kommunikation.

Var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Cancer är ofta förknippat med döden vilket orsakar mycket oro och lidande hos denna patientgrupp. För att undvika ytterligare lidande i vården är bemötandet i omvårdnaden av cancerpatienter högst väsentligt. Ett bemötande av en patient är en del i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och anses vara en viktig aspekt i sjuksköterskors arbete. Trots det brister ofta kommunikationen med cancerpatienter eftersom många sjuksköterskor upplever svårigheter i att samtala med sina patienter då samtalen tenderar till att bli ingående och känslomässiga. Om sådana svårigheter inte uppmärksammas finns risk för ökad oro och ett vårdlidande hos denna patientgrupp. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som inverkar på kommunikationen mellan sjuksköterska och cancerpatient. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi fann tio artiklar. Fem teman bildades och identifierades som faktorer. Vårt resultat visar att de faktorer som inverkar på kommunikationen är; Sjuksköterskans rädsla för döden, sjuksköterskans grad av genomgången kommunikationsträning och utbildning, avdelningsrelaterade faktorer, sjuksköterskans person samt hennes kommunikationsbeteende. En ökad kunskap och förståelse för vilka faktorer som inverkar på kommunikationen kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att kommunicera med sina patienter.

Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.

Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola uppfattar demokrati och elevinflytande samt deras upplevelser av detsamma.   I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.   I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.   Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.