No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att studera hur fem individer, på en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt teambuilding har på relationerna i gruppen. Studien är gjord med en kvalitativ ansats, där intervjuer och observationer har utgjort det inhämtade materialet. Efter att teamet varit iväg på en ”kick-off”, som kan liknas till ett teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstärkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det är som egentligen håller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och på arbetsplats Studien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mål samt rollframträdande. Teamet grundar sig i ett beroende av varandra som gör att varje medlem i teamet måste kunna förlita sig på att samtliga i teamet framträder på ett sätt som inte sätter deras trovärdighet i risk. Teamet håller en fasad mot sin publik (omgivningen) som gör att publiken inte har tillgång till teamets hemligheter, såsom exempelvis eventuella svårigheter. Studien visar att teambuilding har en positiv effekt på teamet då ett evenemang, där deltagarna får dela en rolig upplevelse tillsammans, bidrar till att samtliga teammedlemmar får en chans att lära känna varandra bättre och på så sätt förstärks gemenskapen i teamet. Eventet förstärkte även avgörande företroendemekanismer såsom tillit och förväntningar etcetera, som är nödvändiga för att få ett fungerande team.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1968. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Inaug. Diss. rer. polit. Bern, 1970.

Magíster en Ciencias Sociales mención Sociología de la Modernización / La presente investigación se basó en estudiar y comprender cómo trabajan el sí mismo los jóvenes usuarios de Facebook en sus presentaciones cotidianas mediante las proposiciones teóricas de Erving Goffman (1959), quien inaugurando la perspectiva microsociológica de la acción, adopta las metáforas teatratales para el entendimiento de las interacciones sociales como aquellas actuaciones que despliegan los sujetos para producir una determinada visión de sí mismos que dote de certeza y verosimilitud su presentación. La metodología utilizada fue la articulación entre etnografía virtual y entrevistas en profundidad, con el fin de contraponer la producción de información y a su vez, contribuir a un módulo integrado que concilie diferentes perspectivas epistemológicas para mejorar las miradas anteriores sobre el objeto de estudio. Se concluye que la presentación de sí mismo en Facebook guarda similitudes con la presentación en la “vida real”, en la que del mismo modo se desempeñan actuaciones que responden a prácticas ritualizadas vinculadas a los valores circunscritos de la sociedad. No obstante, en el entorno online hay mayor grado de control de las impresiones frente a los demás, aunque el trabajo de sí mismo se torna complejo debido a los límites entre lo qué es público y qué es privado / The present research was based on studying and understanding how the young users work on Facebook their daily presentations through the theoretical propositions of Erving Goffman (1959), who inaugurating the microsociological perspective of the action, adopts theatrical metaphors for the understanding of social interactions as those actions that the subjects display to produce a certain vision of themselves that gives certainty and verisimilitude their presentation. The methodology used was an articulation between virtual ethnography and in-depth interviews, in order to contrast the production of information and also contribute to an integrated module that reconciles different epistemological perspectives to improve the previous views on the object of study. It is concluded that the presentation of itself in Facebook keeps similarities with the presentation in the "real life", in which also perform actions that respond to ritualized practices linked to the circumscribed values of society. However, in the online environment there is a greater degree of control of the impressions in front of the others, although the work of itself becomes complex due to the limits between what is public and what is private

<p>Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt då</p><p>ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.</p><p>I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligt</p><p>kallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärdering</p><p>med Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ’skyddstillsyn med samhällstjänst’</p><p>och ’villkorlig dom med samhällstjänst’. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vad</p><p>som har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ”samhällstjänst”. Samtidigt</p><p>ville jag med hjälp av mina frågeställningar och kvalitativa intervjuer belysa hur frivården</p><p>arbetar med denna verkställighet samt hur klienter och frivårdspersonal upplever genomförandet</p><p>av samhällstjänst – som återanpassande eller avskräckande? Slutsatsen kan sägas</p><p>vara att klienterna upplevde verkställigheten mer som återanpassande snarare än avskräckande.</p><p>Vad gäller verkställigheten som sådan finns det tecken som tyder att ju mer beroende vi</p><p>blir av varandra desto större krav på återanpassning snarare än bestraffning och förvaring. I</p><p>analysen har jag applicerat teorier från Norbert Elias, Goffman samt Durkheim.</p>

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt då ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser. I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligt kallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärdering med Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ’skyddstillsyn med samhällstjänst’ och ’villkorlig dom med samhällstjänst’. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vad som har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ”samhällstjänst”. Samtidigt ville jag med hjälp av mina frågeställningar och kvalitativa intervjuer belysa hur frivården arbetar med denna verkställighet samt hur klienter och frivårdspersonal upplever genomförandet av samhällstjänst – som återanpassande eller avskräckande? Slutsatsen kan sägas vara att klienterna upplevde verkställigheten mer som återanpassande snarare än avskräckande. Vad gäller verkställigheten som sådan finns det tecken som tyder att ju mer beroende vi blir av varandra desto större krav på återanpassning snarare än bestraffning och förvaring. I analysen har jag applicerat teorier från Norbert Elias, Goffman samt Durkheim.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakta konstrueras i situationer där det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjälp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillämpas i studien. Den metod som används är Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion. Det studerade materialet är tre autentiska videoklipp från olika TV-program; två debatter och en audition. I samtliga sekvenser finns det stor risk för en eller flera aktörer att tappa ansiktet. Konversationerna transkriberas och de potterska begreppen för faktakonstruktion används som koder i analysarbetet. Undersökningens resultat visar att olika metoder för konstruktion av fakta kan användas för att bevara ansiktet i ansiktshotande situationer. En strategi är att med hjälp av faktakonstruktion bemöta och integrera den ansiktshotande informationen i sin linje. En annan strategi är att använda faktakonstruktion för att undvika det som hotar ansiktet. En person som misslyckas med den ansiktsbevarande faktakonstruktionen kan tappa ansiktet. / The purpose of the essay is to study how fact is being constructed in situations where there is a big risk to lose face. The theories of Erving Goffman concerning face as well as the dramaturgical perspective are being used, combined with the discourse analytic theory of Jonathan Potter concerning the construction of fact. The latter is also the research method of the study, with the perspective of social constructivism. The research material is three video clips from different TV-shows – two debates and one audition – where there is a marked risk to lose face. The concepts of Potter are being used as codes in the analysis of the transcribed sequences. The result shows that different methods of fact construction can be used in order to save face in face threatening situations. One strategy is to use fact construction in order to integrate the face threatening information in the line. Another strategy is to avoid that which is threatening to ones face. A failure in the construction of fact can lead to face loss.