I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ”verkligheten” och ett på Instagram. Det visar sig att jaget på Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ”verkligheten”. Detta medför både positiva och negativa konsekvenser men trots de negativa konsekvenserna, så som näthat och mobbing, väljer ändå deltagarna att vara aktiva på Instagram.

Denna C-uppsats behandlar hipsterkultur ur ett dramaturgiskt perspektiv. Hipsterkultur som fenomen är paradoxalt med flera oeniga åsikter om kulturens innebörd och med ett begränsat forskningsfält med få vetenskapliga studier gjorda i Sverige. Genom deltagande observationer inom fyra olika institutioner i SoFo på Södermalm, Stockholm syftar vår studie till att öka förståelsen för hur hipsterkultur iscensätts i dagens svenska samhälle. Vidare appliceras teoretiska begrepp från sociologen Erving Goffman såsom ‘framträdande’, ‘scenmiljö’ och ‘centrala aktörer’ vid analys av empiriskt material från dessa deltagande observationer. Våra upptäckter visar att hipsterkultur inte längre stilmässigt innefattar samma yttre attribut som beskrivs i tidigare forskning, utan har utvecklats till en ny, modern version med nya trender att följa.

I denna studie valde vi att studera hur nyktra alkoholister upplever sin situation och hur mötet med samhället ser ut. Debuten av alkoholmissbruk är vanligen osynlig och smygande, först långt tid efteråt brukar man kunna rekonstruera förloppet.  Alkoholism påverkar människans alla organ, psykiska funktioner och inte minst individens sociala relationer.  Studier som berör alkoholkonsumtion är  och har alltid varit av stort sociologiskt intresse. I vår studie har vi valt att utgå från Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt hans stigma teori eftersom dessa teorier behandlar hur individer agerar i det sociala samspelet och den ställer frågan om avvikande i fokus.  Vi vill med denna studie bidra till en ökad förståelse för hur nyktra alkoholister upplever sin situation i vårt samhälle idag. Vi undersöker om det uppstår en problematik i interaktionen mellan individ och samhälle och hur individen hanterar detta.  Samt hur detta påverkar den nyktra alkoholistens självuppfattning och samhällssyn. Informanterna i denna studie lever i två olika medelstora svenska storstäder. I vår studie definierar vi begreppet nykter alkoholist som en person som sökt hjälp och stöd för sitt problem hos någon instans, inom vård eller förening, och tack vare denna hjälp varit nykter i minst sex månader.  Vår slutsats är att alla våra informanter beskriver en känsla av att vara avvikande från det som ses som norm i vårt samhälle idag. De utkämpar en daglig kamp, inte bara mot sitt begär att dricka, utan även gentemot det omgivande samhället. Hos alla informanter ser vi en tydlig stigmatisering. Stigmatiseringen finns inte bara mellan samhället och gruppen alkoholister utan vi ser att man även inom sin ”grupp” gör stora distinktioner på nykter alkoholist och alkoholist, olika typer av missbruk, samt även mellan män och kvinnor.  Vi fann även i vår studie att män delar åsikten att kvinnor straffas hårdare för sitt missbruk.

Syftet med denna studie är att ur ett aktörsperspektiv få en djupare förståelse för hur gymnasielärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i klassrummet. Studien använder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lärare väljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielärare som arbetar på samma skola med olika ämnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielärarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna. Gymnasielärarnas agerande i lärarrollen grundar sig i deras erfarenheter och reaktioner när situationer uppstår i interaktionen med elever i klassrummet. / The aim with this study is to get a better understanding through an actor’s perspective on how high school teachers create, act and maintain their role as teachers in the classroom. This study is conducted with the use of interaction theories to be able to explain how teachers choose to act in their interactions with students. The study was performed by using a qualitative method with semi structured interviews and with the help of an interview guide. Five high school teachers that work in the same school but teaching in different subjects were interviewed. The empiricism that we collected has been analyzes by using Herbert Blumers symbolic interactionism and Erving Goffmans dramaturgical perspective on individual roles.The result in the study shows that high school teachers are aware of how they want to be perceived by students. They often react in classroom situation without having actively prepared themselves for the interaction with students. The high school teacher’s conduct in their role as teachers is based on their experience and reactions when they occur in the interaction with students in the classroom.

Background: South Africa is a diverse country in terms of its cultures, languages, socioeconomic variety and community beliefs and this is reflected in our health care setting. Communication is a critical feature of adequate medical care and an understanding of potential barriers to communication is important particularly in understanding under-resourced rural health care settings. The health community is comprised of different professionals who are required to communicate interdependently on a daily basis to ensure the best quality of care for their patients. Little research has been done on the role of interprofessional communication in a rural setting. Purpose: The aim of this research project is to describe and understand the influence of systemic and interpersonal factors on communication processes between health care professionals working in a rural hospital context. Method: The research study used a qualitative design and the application of social interaction theory, specifically Goffman’s framework was used to understand the phenomena studied. The study involved 52 health professionals and included: doctors, nurses, clinical associates, social workers, pharmacists, dieticians, physiotherapists, occupational therapists, speech and language therapists, audiologists and administrative staff. The data in this research were derived from ethnographic observations in the hospital, and focus groups and interviews with participants. Profession-specific vignettes were used during the focus groups to stimulate discussion. A SiSwati speaking research assistant helped with the collection of data and aided in translation and transcriptions. Data from the 52 interviews, 8 detailed xiv observations and 12 focus groups were analysed using thematic analysis. Findings: Numerous systemic and interpersonal themes were derived from the data. The study found that health care professionals felt isolation from both the wider medical community as well as the local community which influenced interprofessional communication. Systemic influences included the impact of the rural setting, changes in health systems (the proposed National Health Insurance scheme) and access to provincial support. Interpersonal themes included management, power, responsibility, handover, recognition of roles, blame, conflict and language issues. One of the most prominent interpersonal themes to emerge was the identity of the health care worker which was interlinked with their professional role, status, power, race, language and community identity. Participants’ thoughts about the way forward for the hospital also emerged. Conclusion & implications: Systemic and interpersonal factors do influence health care workers’ interprofessional communication. Social interaction theory explains some of the complex communication interactions but they do not account for important systemic influences. Goffman’s front and backstage is beneficial in identifying communication in a rural hospital however systemic and interpersonal categories were found to be more useful in this setting. The implications from this study are important for policy, theory and practice such as communication training programmes for rural healthcare teams as well as site specific models of training. Speech and language therapists are communication experts and therefore could be playing a greater role in the development of team communication.

Using ethnographic observations and interview based research I document the production of research mathematics in four European research institutes, interviewing 45 mathematicians from three areas of pure mathematics: topology, algebraic geometry and differential geometry. I use Bourdieu's notions of habitus, field and practice to explore how mathematicians come to perceive and interact with abstract mathematical spaces and constructions. Perception of mathematical reality, I explain, depends upon enculturation within a mathematical discipline. This process of socialisation involves positioning an individual within a field of production. Within a field mathematicians acquire certain structured sets of dispositions which constitute habitus, and these habitus then provide both perspectives and perceptual lenses through which to construe mathematical objects and spaces. I describe how mathematical perception is built up through interactions within three domains of experience: physical spaces, conceptual spaces and discourse spaces. These domains share analogous structuring schemas, which are related through Lakoff and Johnson's notions of metaphorical mappings and image schemas. Such schemas are mobilised during problem solving and proof construction, in order to guide mathematicians' intuitions; and are utilised during communicative acts, in order to create common ground and common reference frames. However, different structuring principles are utilised according to the contexts in which the act of knowledge production or communication take place. The degree of formality, privacy or competitiveness of environments affects the presentation of mathematicians' selves and ideas. Goffman's concept of interaction frame, front-stage and backstage are therefore used to explain how certain positions in the field shape dispositions, and lead to the realisation of different structuring schemas or scripts. I use Sewell's qualifications of Bourdieu's theories to explore the multiplicity of schemas present within mathematicians' habitus, and detail how they are given expression through craftwork and bricolage. I argue that mathematicians' perception of mathematical phenomena are dependent upon their positions and relations. I develop the notion of social space, providing definitions of such spaces and how they are generated, how positions are determined, and how individuals reposition within space through acquisition of capital.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag. Bibliotekspersonalens roller som en annan sorts vuxna och bibliotekets utformning kan göra TioTretton till en god plats för rollgestaltning och då framförallt byten av roller.

Sammanfattning Uppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet – det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]     I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega. Livet i sig är utformat som ett skådespel.[2]    Vi har intervjuat fem kvinnliga butiksmedarbetare, varav en av dessa är butikschef, i en mode- och inredningsbutik i en galleria i en större stad i Sverige. De fem medarbetarna har berättat om sina upplevelser med kunder och delgett oss vilka attityder de har till den roll de intar i sitt yrke. Samtliga fem individer har uppgett att de går in i en roll då de befinner sig på den gemensamma arbetsplatsen. De uppger att de överlag tycker att stämningen på arbetsplatsen är god, och därmed blir det en mer avslappnad arbetsmiljö.    De fem medarbetarna talar mestadels gott om den roll de intar då de arbetar. En av dem anser att det är hennes ansvar som medarbetare att få kunden att trivas i säljmötet. En butiksmedarbetare delger att hon ofta blir irriterad på kunder, och att hon ser det som svårt att sätta på sig den mask, som hon normalt gör, vid dessa tillfällen.    I uppsatsen kommer vi fram till att det inte anses vara alltför dramatiskt att inta denna roll som innebär känslomässigt engagemang, vilket svarar emot den tidigare forskning som vi tagit del av på området. [1] Information hämtad från den aktuella butiken och fyra andra butiker inom fackhandeln. [2] Goffman, Erving, 2004, s. 25-26.

I dagens allt mer virtuella samhälle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte längre kräver fysisk närvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan på ett enkelt tillvägagångssätt styra de intryck vi vill förmedla. Denna uppsats bygger på materialinsamling från en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer där fiktiva Facebook-profiler tillämpas som stimulusmaterial. De teoretiska utgångspunkterna är Erving Goffman och Anthony Giddens identitetsteorier. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur respondenterna ser på de fiktiva individernas identitetsskapande på Facebook, samt att undersöka i vilken utsträckning respondenterna uppfattar skillnader i typ av informationsdelande mellan de olika fiktiva Facebook-profilerna. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar: Vilken eller vilka funktioner på en användares personliga Facebook-profil anser respondenterna är som mest avgörande vid en identitetsbedömning? I vilken mån uppfattar respondenterna att individerna i de fiktiva profilerna är transparenta i sitt informationsdelande på Facebook? Hur stor roll spelar bekräftelse från omvärlden vid en bedömning av en Facebook- användares identitet enligt respondenterna? Resultaten visar att den funktion som är absolut mest tillämpad av respondenterna för att bedöma en Facebook-identitet är de bilder som finns på individens personliga sida. Resultaten tyder även på att det finns ett samband mellan uppfattad transparens, behov av bekräftelse för att se trovärdig ut, samt det som Goffman benämner ”idealtypen”. Resultaten verkar visa att ju närmre individens informationsdelande befinner sig ”idealtypen”, desto mindre bekräftelse krävs från omvärlden för att uppnå trovärdighet. Utöver detta verkar betraktarna dessutom bli mindre misstänksamma gällande individens transparens i sitt informationsdelande om individen befinner sig nära denna ”idealtyp”.