This thesis investigates the possibilities of increasing efficacy and general improvement of unsupervised medical treatments by implementing electronics and embedded systems (so-called smart devices) to allow the physician to monitor or track the treatment and adherence of the patient to it. The diseases in focus are respiratory: asthma and Chronic Obstructive lung [Pulmonary] Disease (COPD). This thesis will furthermore attempt to show that shortcomings in the current treatment of these diseases incur significant human costs by loss of quality of life for the patients and causes (avoidable) costs to health-care systems and societies on a macro-economic scale, both direct and indirect. It will find that the technology to create a smart-inhaler exists, and while not a panacea, it can address many of the identified issues with the current mode of treatment.This thesis was written in partnership with SHL Medical AB, and the author wishes to extend specialthanks to Plamen Balkandjiev and Mattias Myrman for their help, support, and patience. / Detta examensarbete undersöker möjligheterna att öka effektiviteten samt allmänna förbättringar av oövervakad medicinsk behandling genom implementering av elektronik och inbyggda system (så kallade smarta-apparater) för att möjliggöra för läkare att övervaka eller följa behandlingen samt huruvida patienten fullföljer den eller ej. Sjukdomarna i fokus är astma och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Vidare kommer detta arbete försöka visa att tillkortakommanden i den befintliga behandlingen av sjukdomar inte bara medför signifikanta minskningar i livskvalitet för patienten utan även orsakar (icke oundvikliga) kostnader för sjukvårdssystem och samhällen på en makro-ekonomisk skala, indirekt såsom direkt. Den kommer även visa att tekniken som krävs för att skapa en smartinhalator existerar, och medans denna inte är en panacé kan den likväl åtgärda många av de identifierade problemen med den befintliga behandlingsmetoden.Detta exmanensarbete skrevs i samarbete med SHL Medical AB och dess författare önskar utsträckaett särskilt tack till Plamen Balkandjiev och Mattias Myrman för deras hjälp, stöd och tålamod.

From the Proceedings of the 1978 Meetings of the Arizona Section - American Water Resources Assn. and the Hydrology Section - Arizona Academy of Science - April 14-15, 1978, Flagstaff, Arizona / Intensive strip and leach mining activity within a confined region usually causes environmental impacts both on the land and on water quality. Adverse water quality effects could be realized long after any mining activity has ceased due to the continuous leaching by precipitation of contaminants from spoils piles and leach dumps. The Miami, Arizona region is unique in its surface and subsurface hydrology. Two unconnected aquifers underlay the region with both serving as domestic (private and municipal) and industrial (mining) supply sources. The shallow floodplain alluvial aquifer is hydraulically connected to surface drainage from mine tailings and leach dumps. Several wells drawing from this aquifer have been abandoned as a municipal supply source due to severe water quality degradation. Water quality in these wells varies directly with precipitation indicating a correlation between surface drainage over and through tailings and leach piles. Expansion of spoils dumps into natural recharge pathways of the deeper Gila Conglomerate aquifer has raised concern that this aquifer may also be subjected to a long term influx of mine pollutants. Questions have also been raised concerning the potential effects of a proposed in situ leaching operation on the water quality of the conglomerate aquifer.

The access of water globally is becoming more strained, why the focus on industrial water use is increasing. The present study examined how industries should approach water efficiency projects, what organizational constraints that should be addressed, and what effects water saving measures have on economic costs, environmental impact and influence from water related risks. The study has been conducted at Saab Group. Primary data for water supply amount and cost has been obtained from twelve sites for the year of 2018. Data from these sites has been used to estimate the water use for the other 43 sites included in this study. Interviews with employees across Saab´s organization and with external stakeholders have functioned as important sources of information, combined with investigations of internal company documents. To facilitate for companies to structurally address water efficiency projects, the concept of the Deming Cycle is developed in this study. The steps included are necessary to address major identified organizational constraints which are lack of communication, lack of incentives for employees, and lack of economic incentives. Furthermore, with water often having energy embedded into it, a new Water Management Hierarchy is developed to include the interrelated aspects of energy supply and energy recovery. The potential for pipe leakages and the challenge to detect these are also identified. If the time from leak occurrence to repair in 2018 was eliminated, the total water supply in Arboga could have been reduced with 10100 m3 which corresponds to 35% of total supply to the site, respectively 35900 m3 and 42% in Björkborn. In Tannefors, water saving measures are identified for a surface treatment process, a facility with testing equipment, and by utilization of groundwater. Not all water saving measures result in reduced annual operating costs, due to an increased energy demand. Furthermore, if neglecting the possibility of energy recovery when aiming for water use reduction, the results show that replacing a once-through cooling system using potable municipal water as a medium with a dry-cooling unit, can increase greenhouse gas emissions. In 2018, the simultaneously implementable water saving measures in Tannefors would have reduced the water supply with 40600 m3, which corresponds to 22% of the total supply to the site. The greenhouse gas emissions would simultaneously have been reduced with 0.4 tonnes CO2eq. If also addressing energy supply reduction and energy recovery, some measures achieves a reduction of over 35 tonnes CO2eq, which results in enhanced economic viability from reduced operating costs. This study suggest that organizational constraints have to be addressed to successfully implement identified water saving measures. To allow economic motivation for all water saving measures in Tannefors, a payback period of over 7 years has to be applied, which can be lowered if the measure also reduces energy demand or increases energy recovery. In order to avoid sub-optimization of water saving measures, the current Water Management Hierarchy has to include the aspects of energy supply and energy recovery. If the aim is to reduce a corporation’s water use, the largest sites with heavy industrial processes should be addressed first. However, the potential impact from water related risks at smaller sites should not be neglected, in order to ensure safe operations and avoid increased costs in the company´s supply chain. / Tillgången av vatten blir alltmer ansträngd globalt, varför fokus på industriell vattenanvändning ökar. Den här studien undersökte hur industrier bör förhålla sig till vatteneffektivitetsprojekt, vilka organisatoriska begränsningar som bör hanteras, och vilka effekter vattenbesparande åtgärder har på ekonomiska kostnader, miljöpåverkan och påverkan från vattenrelaterade risker. Studien har genomförts på Saab Group. Primärdata för vattentillförselmängd och kostnad har erhållits från tolv platser för år 2018. Data från dessa siter har används för att uppskatta vattenanvändningen för de övriga 43 siterna som ingår i denna studie. Intervjuer med anställda inom Saabs organisation och med externa intressenter har fungerat som viktiga informationskällor, i kombination med undersökningar av interna företagsdokument. För att underlätta för företag att strukturellt ta itu med vatteneffektivitetsprojekt, så utvecklas Demingcykel-konceptet i den här studien. De inkluderade stegen är nödvändiga för att hantera viktiga identifierade organisatoriska begränsningar som är brits på kommunikation, brist på incitament för anställda och brist på ekonomiska incitament. Vidare, då vatten ofta är en energibärare, utvecklas en ny vattenminskningshierarki för att inkludera de sammanhängande aspekterna av energitillförsel och energiåtervinning. Potentialen för rörläckage och utmaningen att upptäcka dessa identifieras också. Om tiden från läckage till reparation under 2018 eliminerades, kunde den totala vattentillförseln i Arboga ha minskat med 10100 m3 vilket motsvarar 35% av total vattentillförsel till siten, respektive 35900 m3 och 42% i Björkborn. I Tannefors identifieras vattenbesparingsåtgärder för en ytbehandlingsprocess, en anläggning med testutrustning, och genom utnyttjande av grundvatten. Alla vattenbesparande åtgärder resulterar inte i minskade årliga driftkostnader, på grund av ett ökat energibehov. Vidare, om möjligheten för energiåtervinning förbises när reducering av vattenanvändning är målet, visar resultaten att ersättningen av ett kylsystem som använder kommunalt dricksvatten utan recirkulering med en luftkyld enhet, att utsläppen av växthusgaser kan öka. Under 2018, så skulle de simultant implementerbara vattenbesparande åtgärderna i Tannefors ha minskat vattentillförseln med 40600 m3, vilket motsvarar 22% av den totala tillförseln till siten. Utsläppen av växthusgaser hade samtidigt minskats med 0.4 ton CO2eq. Om även energitillförsel och energiåtervinning tas i beaktande, uppnår vissa åtgärder en minskning på över 35 ton CO2eq, vilket resulterar i förbättrad ekonomisk lönsamhet från minskade driftkostnader. Denna studie föreslår att organisatoriska begränsningar måste hanteras för att framgångsrikt genomföra identifierade vattenbesparande åtgärder. För att möjliggöra ekonomisk motivering för alla vattenbesparande åtgärder i Tannefors, måste en återbetalningstid på över sju år tillämpas, vilken kan sänkas om åtgärden också minskar energibehovet eller ökar energiåtervinningen. För att undvika suboptimering av vattenbesparande åtgärder, måste den nuvarande vattenhierarkin inkludera aspekterna av energitillförsel och energiåtervinning. Om målet är att minska ett företags vattenanvändning, bör de största anläggningarna med tunga industriprocesser först adresseras. Dock bör den potentiella påverkan från vattenrelaterade risker på mindre siter inte försummas, för att säkerställa säker drift och undvika ökade kostnader i företagets värdekedja.

Marine salmon farming is a new and fast-growing industry in Iceland after decades of uncertainties within aquaculture development in the country. While growing at a tremendous speed in the last few years, the development has been challenged by different social groups in regard to its socio-economic and environmental effects. Research has shown that there is a lack of knowledge on the perceptions on different stakeholders involved in the farming. This study aims to investigate how different stakeholders perceive the marine salmon farming industry being established in Bíldudalur, in the Westfjords of Iceland, by conducting a case study. Semi structured interviews were carried out with different stakeholders as well as an online survey was distributed to the residents of Bíldudalur, following a focus groupdiscussion. Analysis of the responses demonstrated that current aquaculture regulations have not held up with the expanding industry which has created tension amongst stakeholders. The results show that many worry about the wild salmon stock and that with current regulations, it is hard to predict how much marine farmed salmon will be bred in Iceland, due to weak regulations. Simultaneously, the local community of Bíldudalur has experienced a lot of positive changes in their rural community following the establishment of fish farming in their community. On this basis, further research is needed to compare the findings to other rural communities involved in fish farming in Iceland as well as further research on Iceland´s current changes in regulation and policies and how aquaculture development is promoted in Iceland.