Orientador: Prof. Dr. Rodrigo Palucci Pantoni / Dissertação (mestrado) - Universidade Federal do ABC, Programa de Pós-Graduação em Ciência da Computação, 2015. / Em ambientes onde diversos atores precisam trocar informações, é importante que haja uma forma padronizada e, ao mesmo tempo, flexível para que essas trocas de informações ocorram de forma eficiente e transparente. Assim, este trabalho tem como motivação propor ao EDI (Electronic Data Interchange, no original em inglês, ou Troca Eletrônica de Dados) uma alternativa mais eficaz, flexível e aberta para a troca de informações entre os sistemas computacionais de um porto marítimo, em especial, no porto de Santos (SP, Brasil). A proposta foi definir e viabilizar um protocolo de negociação baseado em EbXML (Electronic business using EXtensible Markup Language, no original em inglês, ou Negócio Eletrônico utilizando Linguagem de Marcação Extensível) para fases de interação entre os agentes, além de propor um sistema que otimize os processos portuários. A metodologia utilizada foi a modelagem do sistema por meio de técnicas de análise de sistema, incluindo a UML (Linguagem de Modelagem Unificada) e baseado em RUP (Rational Unified Process, no original em inglês, ou Processo Unificado Rational). Os resultados foram atestados através da redução do número de interações nos casos de usos descritos entre as diferentes entidades ou atores do sistema. Como conclusão, o estudo confirma que a substituição da tecnologia é viável e pode ser aplicada em outros sistemas de informação portuários, com a vantagem de otimizar as operações do usuário. / In environments where multiple actors need information to be exchanged, it is important to have a standard way, however at the same time it has to be flexible, this way that information can be exchanged in an efficient and transparent manner. This work is motivated to propose an alternative to EDI (Electronic Data Interchange) more efficient, flexible and open to the exchange of information between the computer of a maritime port and in particular the port of Santos (Brazil). The proposal was to define and visualize a negotiation of protocol based on EbXML (Electronic Business using Extensible Markup Language,) for phases of interaction between agents, in addition to proposing a system which optimizes the port processes. The methodology utilized was to build a system by system analysis techniques including the UML (Unified Modeling Language) and based on RUP (Rational Unified Process). The results were validated by reducing the number of interactions in the written reports between the different entities or system players. . In conclusion, the study confirms that the substitution of technology is feasible and can be applied to other port information systems, with the advantage of optimizing user operations.

Research Questions: Is the usage of existing IT/IS in SCM just a necessity or a key factor contributing to their success for Company BETA? Purpose: The purpose of our thesis is to describe how a successful distributor like Company BETA manages their supply chain activities, then to analyze and discuss their performances as well as the IT support on their operations. Method: We conducted qualitative research. Our main primary data came from the interviews with employees of Company BETA while our secondary data was collected from literature books, websites, and database. The data was gathered and analyzed in the light of our literature review. Conclusion: Company BETA’s existing IT/IS is not the main factor contributing to their success. There are more possibilities in the markets nowadays and more importantly, Company BETA could have considered and leveraged their IT/IS better.

Sammanfattning EDI är ett välkänt och beprövat sätt för företag att automatisera sina affärsprocesser. Det är också välkänt att EDI är dyrt att både inverstera i och att använda. EDI anses också som krångligt att lära sig och att förstå. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland små och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har släppt ett ramverk för hur XML ska kunna användas för elektronisk handel, även B2B. Visionen för ebXML är att det ska vara en enkel global standard som ska kunna användas av alla, även små och medelstora företag. Syftet med uppsatsen är att ge en vägledning för små och stora företag vilket av EDI och ebXML som skulle vara bäst för just deras företag. För att få fram detta har vi utgått från fyra olika kriterier, marknadsnisch, kundrelationer, ekonomi och kompetens. Sedan har vi analyserat små företag för både EDI och ebXML i varje kriterium och stora företag för både EDI och ebXML i varje kriterium. Efter varje del har vi gjort en bedömning om hur väl EDI eller ebXML stämmer överens med de krav som finns för företaget under respektive kriterium och gjort en poängbedömning från 1 ? 4, där 4 är bäst. Slutsatsen av analysen blev att för små företag är ebXML bäst, då EDI både är dyrt och kompetenskrävande, vilket kan vara svårt för små företag att klara av. Vår slutsats stämmer väl överens med både visionen för ebXML och erfarenheten som finns kring användandet av EDI. Slutsatsen för stora företag blev ingen markant fördel för något av alternativen. De båda alternativen fick nästan lika många poäng. Stora företag får se vilka kriterier som är viktigast för just deras företag och göra bedömningen utifrån detta. Vi konstaterar också att det finns andra aspekter att titta på när man väljer mellan EDI och ebXML. Det vi trycker mest på är säkerheten som vi inte behandlat i denna uppsats men som är ett viktigt område. Slutligen konstaterar vi att om visionen för ebXML uppfylls så kommer ebXML att bli revolutionerande för utvecklingen av B2B.

This thesis describes the development of a SOA-based architecture for integrating large EDI-using manufacturing companies purchasing processes with smaller non-EDI capable manufacturing companies, using online services. The underlying need for this project lies with the fact that these small manufacturing companies risk to miss out on business, due to their inability to communicate via the industry standard EDI format. At the same time, getting EDI-capable involves significant investments in software licenses, connectivity services and consulting or training that these small companies may not be ready to make. The mentor company of this thesis project, System Andersson, produces resource planning software for this type of companies and would like to be able to provide them with an easy to use way of “jacking in” EDI support into their businesses, without having to make such significant investments. Ideally this feature would be developed as a standalone subscription based service that could be provided to users in such a way that their existing System Andersson software could connect to it and no further hard- or software would be needed on site. This EDI-enabling should be as easy as to be entirely transparent for the end-user companies. The task handed to the author was thus to develop an architecture for how such a subscription based service could be developed. Furthermore, in order to promote re-use and simplify development, the architecture was to be based on SOA concepts. As a result of the project, such an architecture has been developed. The architecture details two services for translating and storing for later delivery a number of EDI message types of the EDIFACT variety. The architecture also specifies communications protocols (SOAP over HTTPS and AS2 over HTTPS) and APIs (web services) for how to communicate with these services. These specifications can be used to implement a system that performs the necessary integration, so that the smaller companies may indeed communicate via EDI. The fitness of the developed architecture has been tested by implementing a prototype version of such a system based on it. It has also been validated by way of comparing to how well it adheres to SOA design principles. All in all, this design appears to be quite sound and presents a working solution to the studied problem.

EDI as well as XML are the basic communication standards used in B2B e-commerce. With special interest to transaction processing systems. According to the specific attributes EDI and XML provides. There could be some common and merely different features derived. But also there could be the impact of considerations from the business organisation domain with additional issues which determine the use of EDI or XML. In this study the particular interest is in the finding of a set of reasons, not only in the single sight of the performance of the two techniques. The study surveys the impact of business processes, the found business environment settings and the choose of standards with special reference to the scrutinised area.

Detta examensarbete behandlar ämnet standardisering av affärsprocesser för elektronisk handel mellan företag (B2B). I ett par decennier har EDI varit den enda standarden för att elektroniskt överföra standardiserade dokument. EDI är en dyr och komplex teknologi, vilket har lett till att den används av främst större företag i samarbete med deras största leverantörer/kunder. Standarden XML kom år 1998, den lämpar sig även för mindre företag och är anpassad för Internet. Arbetets syfte har varit att studera vilka standards som används och varför, i vilka affärsprocesser de används, påverkan på affärsprocesserna, samt hur företagen ser på framtiden inom området. Undersökningen baseras på en enkätundersökning med åtta större företag i olika branscher. Resultatet visar att valet av standards oftast inte styrs av vilken teknologi företaget behöver utan de flesta företag ingår i ett nätverk av samarbetspartners som påverkar varandra. För att alla företag ska kunna ta del av de effektiviseringsvinster som en standardisering innebär krävs enklare och webb-baserade lösningar.

EDI (Electronic Data Interchange) är en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mänsklig inblandning, är utbredningen inte så stor bland små och medelstora företag. Anledningen till detta är främst för att det är för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete är att undersöka om implementeringen av EDI har gett förväntad lönsamhet i små och medelstora företag. För att söka svar på frågeställningen har enkäter använts som metod. De slutsatser som kan dras från enkätundersökningen är att de flesta små och medelstora företag införskaffade EDI av andra skäl än lönsamhet, då främst krav från kunder. Dessa företag anser dock att EDI är mer lönsam än förväntat. Små och medelstora företag som införskaffat tekniken av lönsamhetsskäl och som hade förhoppningar om att EDI skulle vara lönsam inom ett år eller flera år, anser att lönsamheten i allmänhet är som förväntat. Det bakomliggande syftet med undersökningen är att få en indikation om EDI i allmänhet är intressant att införskaffa för denna kategori av företag. EDI verkar av allt att döma ge lönsamhet i små och medelstora företag.

Alla prognoser tyder på en explosionsartad ökning för elektronisk handel, företag emellan. Detta ställer krav på att det tas fram verktyg och tekniker som möjliggör för små och medelstora företag att vara med och handla elektroniskt. XML är något som bedöms ha stora möjligheter att underlätta denna process. XML är en standard som antogs 1998 av World Wide Web Consortium, W3C. XML är ett märkspråk som används för att strukturera data på ett sätt som är plattforms- och applikationsoberoende. Detta möjliggör för applikationer som har stöd för XML att utbyta information på ett sätt som tidigare inte var möjligt. I undersökningen studerar jag fördelar och nackdelar och genomför en kritisk granskning av XML. Undersökningen genomfördes med litteraturstudie och intervju som metoder. Det resultat jag kom fram till är att XML kommer spela en framträdande roll som meddelandeformat för informationsöverföring, då både internt inom verksamheter och externt mellan företag.

Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken? En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport. Det är huvudsakligen fraktdokumentation som fortfarande sker manuellt, annars är flödena fullt elektroniska. Det är viktigt att definiera ansvar för loggning och lagring av de elektroniska informationsflödena. Huvudvinsterna med elektroniskt informationsutbyte är tidsbesparingar, ökad översyn, bättre informationskvalitet, effektivare arbetsprocesser, bättre relationer och mindre kapitalbindning. Problemen är behovet för dubbla system, brist på standarder för fraktdokumentation och ostrukturerade arbetsprocesser. Elektroniskt informationsutbyte kommer att anses vara en självklarhet och kritisk överlevnadsfaktor i framtiden. Företagen öppnar sina informationssystem för sina partners i större grad. Tredjepartslogistik fortsätter utvecklas och eventuellt kommer logistikföretagen att ta hand om alla logistikfrågor. Detta kommer att påverka informationsflödena på olika sätt och nya informationstjänster skapas.

EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer. Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess. De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.