Detta examensarbete syftar till att undersöka hur aktörerna kommunicerar effektivt med verksamheten i projektering med hjälp av en 3D-visualisering. Rapporten är resultatet av en fallstudie utförd på skol- och sjukhusprojekt. I fallstudien har kvalitativa intervjuer genomförts på respondenter som innehar olika roller inom de studerande projekten. Intervjuerna har syftat till att ta reda på om 3D-visualisering har används inom projektet och om det har påverkat kommunikationen mellan aktörerna och verksamheten. Intervjuerna har även syftat till att ta reda på om en 3D-visualisering bidrar till en större förståelse hos verksamheten för projektet. Resultatet redovisar att 3D-visualisering används mot verksmaheten i skolprojketet men inte i sjukhusprojektet. Resultatet visar även på att en 3D-visualisering kan bidra till en större förståelse för projektet hos verksamheten samt aktörernas intsällning till verksamhetens delaktighet i projektet och om/hur aktörerna nyttjar 3D-visualisering vid kommunikationen mot verksamheten. / The purpose of this thesis is to investigate if 3D-visualization can affect of effectiveness of communication. The report is the result of a case study performed on one school- and two hospital project. In the case study qualitative interviews with respondents who have different roles in the studied project were conducted. The interviews aim to investigate if 3D-visualization affect the commutation between the organizations and the other stakeholders in the project. The interviews also aim to investigate if the use of a 3D-visualization affects the organizations understanding of the project. The thesis results shows that a 3D-visualization was used in the school project but not in the hospital projects. The results also shows that a 3D-visualization can affect the understandning of the project for the organization and the stakeholder’s attitude for the participation of the organizations in the project and how/if the stakeholder´s use of 3D-visualization to communicate with the organizations.

Bakgrund och Problem: Banker spelar en viktigt roll i det finansiella systemet. Tidigare finansiella kriser och skandaler har ofta relaterats till bristfällig hantering av strategi och intern kontroll inom banker. Vikten av en väl fungerande intern kontroll inkluderande intern kommunikation inom banker har därmed blivit allt större. Det är genom den interna kommunikationsprocessen som organisationers strategiska mål och värderingar tydliggörs för anställda, vilket utgör grunden för dess företagskultur. Att uppnå en effektiv intern kommunikation som både engagerar och inkluderar anställda blir idag allt viktigare i och med den höga förändringstakt och osäkerhet som präglar samhället. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom ett kontorschefsperspektiv undersöka hur Svenska Handelsbanken AB:s interna kommunikationsprocess beskrivs, samt hur den relaterar till bankens företagskultur och dess övergripande strategi. Metod: För att besvara studiens frågeställning har författaren utfört semi-strukturerade intervjuer med sex (6) kontorschefer inom Svenska Handelsbanken AB. En kompletterande dokumentstudie av utvalda dokument utgivna av banken har därtill undersökts för att öka studiens trovärdighet. Empirin har analyserats utifrån teori inom ämnen såsom strategi, företagskultur och organisatorisk kommunikation. Slutsats: Studien visar att intern kommunikation är ett komplext område att hantera inom Svenska Handelsbanken AB. Organisationens decentraliserade struktur tillför ett stort egenansvar för respektive kontor att utveckla dess interna kommunikation. Studien visar att de intervjuade kontorscheferna har god förståelse och kunskap angående bankens strategi, mål och värderingar. Detta uppnås genom en flexibel två- samt tre-vägs kommunikation inom banken. Resultaten indikerar även att daglig praxis inom kontoren i vissa fall går före mer formella policys. / Background and Problem: Banks play an important role in the financial system. Previous financial crises and scandals have often been related to inadequate management of strategy and internal control within banks. The importance of an effective internal control and thus internal communication within banks has therefore become ever greater. It is through the internal communication process that organizations’ strategic goals and values are made clear to employees, which forms the basis of their corporate culture. Achieving effective internal communication that both engages and includes employees is becoming increasingly important, considering the high rate of change and uncertainty that characterize the society. Aim: The purpose with this study is through a perspective of office managers to investigate how Svenska Handelsbanken AB’s internal communication process is described, as well as how it is related to the banks corporate culture and its strategic goals and values. Method/Empirics: To answer the aim of the study the author has performed semi-structured interviews with six (6) office managers working for Svenska Handelsbanken AB. Additionally a document study of selected documents was done to reinforce the credibility of the study. The empirical data has been analyzed through theoretical subjects such as strategy, corporate culture, and organizational communication. Conclusion: The study shows that internal communication is a complex area to handle within Svenska Handelsbanken AB. The decentralized structure of the organization adds responsibility for each office to develop its internal communication. The study shows that the interviewed office managers have a good understanding and knowledge of the bank’s strategy, goals, and values. This is achieved through a flexible two- and three-way communication process. The results also indicate that, in some cases, daily practice within the offices precedes more formal policies.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

År 2020 är året då Covid-19 bröt ut och företagare kom till insikt att den digitala transformeringen är viktigare än någonsin. Det har medfört att allt fler företag eftersträvar att anpassa sig efter det ”nya normala” genom att digitalisera snabbt. Företagen är därmed mycket angelägna att på ett framgångsrikt sätt genomföra affärssystemsinföranden. Den digitala transformeringens framfart och fokuseringen på att införa affärssystem har kommit att ge IT-avdelningen en central roll inom verksamheten. Detta har i sin tur bidragit till att en fungerande interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är viktigare än någonsin. Det är vanligt förekommande att verksamheten inte upplever att IT-avdelningen levererar i den takt och kvalité som motsvarar förväntningarna. Detta tenderar till minskad tilltro och samarbete. Vid en dysfunktionell interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är risken stor att felaktiga beslut och förfaranden blir till verklighet. Det är därför viktigt att företagen skapar goda förutsättningar för en fungerande kommunikation och undersöka vilka faktorer som kan minska de tvetydigheter som kan uppstå mellan olika parter i verksamheten.   Kandidatuppsatsens huvudsyfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att minska tvetydigheter vid kommunikation mellan systemutvecklingsavdelning, produktägare och redovisningsekonomer under affärssystemförändringsprojekt. Baserat på huvudsyftet är bisyftet att föreslå ett förbättrat kommunikationssätt som främjar att de tre parterna kan arbeta holistiskt vid affärssystemsförändringsprojekt. Vid utförande av denna studie har en litteraturstudie genomförts, en litteraturbaserad analysmodell och fallstudiemetoden tillämpats. Dessutom har fem personliga intervjuer med medarbetare som representerar den interna triaden på fallföretaget har utförts. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är; ledningens förmåga att inneha transparens vad avser viktig verksamhetsinformation, att den interna triaden innehar hög involveringsgrad under hela affärssystemsförändringsprojekten och att samtliga parter innehar helhetstänk för att säkerställa att rätt systemfunktioner införs. Dessutom är det viktigt att det finns ett enhälligt kommunikationssätt, att det tydligt framgår vilken information ett systemförändringsförslag ska innehålla och att uppföljning av affärssystemförändringsprojekten kontinuerligt sker i syfte att uppnå kunskap inför kommande projekt.

This study intends to find out how two different teaching methods affect pupils'communicative ability in the problem-solving process. This through the use of smallgroup work. This study also has a comparative aspect and intends to compare atraditional teaching method with the innovative Game-based learning theory, whichadvocates that learning can take place through gamification. In order to achieve theaim of the study, an inquiry was carried out in four different small groups in gradefour (ages 10–11). The result of the inquiry indicated that the mean value of thenumber of communication clusters presented per minute was higher in the groupsthat worked with traditional learning than those that worked with gamified learningthrough the use of Escape room. / Denna studie har för avsikt att ta reda på hur två olika undervisningssätt påverkarelevers kommunikativa förmåga inom problemlösningsprocessen. Detta genomanvändandet av smågruppsarbeten. Studien har även en jämförande aspekt somhandlar om att jämföra ett traditionellt undervisningssätt med den nytänkandeGame-based learning theory som förespråkar att lärande bör ske genom spelifiering.För att uppnå syftet med studien genomfördes en undersökning i fyra olikasmågrupper i årskurs fyra (ålder 10–11 år). Resultatet från undersökningen pekadepå att medelvärdet av antal uppvisade kommunikationskluster per minut var högrehos grupperna som arbetade med traditionellt lärande än de som arbetade medspelifierat lärande genom användandet av Escape room.