Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet. Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta. När Lean används skapas möjligheter för en organisation att uppnå resultat som tillfredsställer medarbetare, kunder, ägare och övriga intressenter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva Coop Extras varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror, att identifiera problem inom varuhantering och lagerstyrning samt analysera om det gick att effektivisera dessa med hjälp av Lean. Därmed blev syftet också att föreslå användning av olika Lean-verktyg som var lämpliga att lösa Coop Extras problem med varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Metod: En kvalitativ fallstudiedesign genomfördes med både användning av den kvalitativa och kvantitativa metoden. Empirin samlades in genom semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer samt informationsdata från Coop Extras datasystem. Teorin byggdes av litteratur, artiklar, tidigare studier på området samt Internetkällor. Slutsats: Effekten av de föreslagna Lean-verktygen på Coop Extras problem skapade förutsättningar för att mer tid kunde ha frigjorts till att arbeta med avdelningen kolonial och att kostnaderna kunde ha minskats i form av lägre kapitalbindning. Sammanfattningsvis visas att Lean kunde ha resultatpåverkan på de varugrupper som studerades på Coop Extra genom de föreslagna Lean-verktygen.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett stort behov av effektivisering inom kommunal äldreomsorg för att motverka en eventuell framtida skatteökning. Detta behov har uppkommit dels på grund av en förändrad demografi, med ökat antal äldre, men också de svårigheter som finns i att effektivisera tjänster som utgörs av personlig arbetskraft. En effektivisering av kommunala välfärdstjänster får inte medföra någon negativ inverkan på tjänsternas utförande i form av kvalitet. Kraven på tjänsternas utförande och kvalitet tenderar dock att öka i samband med en högre välfärd och bättre levnadsstandard. Genom uppmärksammande av kommunala intressenters olika behov och önskemål är det viktigt att en effektivisering sker både produktivt och ändamålsenligt för att förhindra en skatteökning eller försämrad kvalitet. Det resursbaserade perspektivet, resource-based view (RBV), kan ses som ett effektivitetsorienterat analysverktyg, vilket framförallt nyttjats inom kommersiella företag. RBV fokuserar på organisationens interna resurser och hur dessa kan stärkas, vilket således kan medföra en positiv inverkan på både produktiviteten och kvaliteten. Det finns dock en viss mätningsproblematik inom RBV eftersom de interna resurser som synsättet belyser framförallt är av immateriell karaktär.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida RBV kan utgöra ett lämpligt verktyg vid effektivisering av kommunala välfärdstjänster och på så vis skapa en ökad förståelse om interna resurser och hur dessa kan stärkas. Då RBV fundamentalt utgår från kommersiella företag är uppsatsens syfte dessutom att belysa de faktorer som gör synsättet applicerbart även på offentlig sektor. Metod: Materialet till den empiriska studien samlades in genom triangulering. En förstudie genomfördes för att få underlag till det urval som sedan resulterade i att två äldreboenden valdes ut för att studeras mer ingående. På de två utvalda äldreboendena genomfördes sedan totalt sex stycken kvalitativa intervjuer, varav två med enhetschefer och fyra med medarbetare. Intervjuerna genomfördes med stöd av en temamall vilket medförde en diskussion kring uppsatsens ämnesområden. Med hjälp av intervjuerna identifierades interna resurser som var relaterade till verksamhetens mål och förväntningar från organisationens intressenter. Som komplement till uppsatsens studie har boendenas balanserade styrkort nyttjats. Slutsats: Uppsatsen har belyst de mest betydande skillnaderna vid applicering av RBV på offentlig sektor gentemot kommersiella företag. Interna resurser som arbetssätt, ekonomisk kompetens, tyst kunskap, förmågan att interagera med andra organisationer, förmågan att tillvarata personalens kompetens samt förmågan att skapa en bra dialog mellan personal, brukare och dennes anhöriga har identifierats. Utöver dessa immateriella resurser har den materiella resurs som utgörs av fastigheternas utformning lyfts fram då det är en resurs som visat sig ha stor betydelse för enheternas dagliga verksamhet. Uppsatsen har även synliggjort hur resurser och förmågor kan skapas och stärkas genom interaktion med andra organisationer. Genom att belysa RBVs applicerbarhet på offentlig sektor, olika resurser och hur dessa kan stärkas har uppsatsen uppnått sitt syfte.

<p>Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag</p>

I dagens föränderliga värld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, många gånger strävarföretagsledningen efter att nivån på effektivisering ska öka. Det är mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende på vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept påvad de tror är lösningen på organisationens problem, och går då in och ”sopar” lite för att snyggatill företagets ”siffror”. Företaget som har studerats befinner sig i läkemedelsbranschen och därmarknadens och omgivningens krav ständigt ökar. Det är en av anledningarna till att företagetsträvar efter att försöka effektivisera för att kunna tillgodose marknadens ökande krav. Menkreativiteten minskar i takt med att krav på effektivitet och kostnadsjakt ökar.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omstruktureringar och effektiviseringar har genomförtspå det valda företaget och om resultatet på tidigare omstruktureringar har blivit det önskvärda.I alla organisationer finns det hierarkier av olika slag, men i större organisationer är hierarkintydligare. Anledningen är att ledningen måste kunna kontrollera och övervaka företagets allaenheter. I en stor organisation är även själva beslutsgången väldigt standardiserad och ledningenfattar beslut som avdelningarna ska genomföra vare sig de vill eller inte. Att belöna personalenkan både vara ett gissel och en morot. Bonus är en form av belöning som antingen kan skapaosämja eller som kan motivera de anställda.I den här uppsatsen kommer en tolkning att göras av hur personalen har uppfattat deomstruktureringar som har genomförts för att öka effektiviseringen på målföretaget, därför har etthermeneutiskt synsätt antagits. Vidare har en induktiv ansats valts på grund av attundersökningen kommer att utgå från enskilda företeelser.Det tydligaste som har framkommit under empirin är att kommunikationen är organisationensstörsta brist. Ledningen anser att de har informerat medan de anställda är av en annanuppfattning. Eftersom det uppenbarligen endast har skett en envägskommunikation och inte entvåvägskommunikation, är det svårt att få personalen att sträva åt samma håll.Den slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att de anställda på den valda enheten inte harnågon kunskap om de strategier som ledningen satt upp. Det här skapar en osäkerhet hos denpersonal som känner sig osäker på sin roll hos företaget. Det har dessutom inte genomförts någonutvärdering av den tidigare omstruktureringen, vilket gör att det inte går att uttala sig om den varbra eller inte. Att använda sig av anställda som inte har någon kunskap om hur enomstrukturering ska genomföras praktiskt är inte att rekommendera. Det vore enligt egenuppfattning mer lönsamt och effektivt att använda sig av en utomstående konsult och i stället låtaden personal som nu lägger ner tid på själva omstruktureringsarbetet, att utföra sina egentligaarbetsuppgifter. / Uppsatsnivå: D

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras. Dessa områden är flöden av material, brist på lageryta samt bristande struktur av lagrat gods. Studier har gjorts i form av observationer, mätningar, möten, intervjuer och litteraturstudier. Med hjälp av teoretiska referensramar från litteraturen föreslås därefter flera förslag till förändring av verksamheten så att problemen kan avhjälpas. Förslagen omfattar bland annat områdes- och lagerlayout där bland annat en ny väg in på området föreslås så att lastbilstrafiken inte längre behöver vända på området eller backa in från landsvägen. I förslaget till områdeslayout behandlas också plats för containerlossning, plats för avsyning av ankommande gods, plats för färdigplockade order och lastplatser. Dessutom utformas förslaget så att hanteringsutrustning i form av truckar ges det manövreringsutrymme dessa kräver. En anan viktig del av förslagen till förändring består av artiklarnas placering och lagringsställens märkning då detta har stor betydelse för effektiv materialhantering. Dessutom föreslås några övergripande förändringar göras inom avtal och administration. De problem som framkommit i nulägesanalysen har med hjälp av teorin kunnat identifieras och diskuteras så att förslag till förändringar på flera punkter kunnat tas fram. Problemen kan avhjälpas genom att genomföra de förändringar som föreslås i rapporten. / Uppsatsnivå: C

<p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som är utfört hos ett företag inom elservicebranschen, som syftar till att utreda möjligheten till effektivisering av inhyrningsprocessen av gräventreprenad och verksamheten runt detta på företaget. Företaget har sedan det grundades i mitten av 1900-talet vuxit och därigenom införlivat andra företag i verksamheten. De införlivade företagens organisationskulturer har i vissa avseenden levt kvar, vilket bland annat lett till olika förfaranden vid inhyrning av gräventreprenad. Då det inom dagens organisationer ständigt pågår ett utvecklingsarbete för att öka effektiviteten och konkurrenskraften, är det önskvärt att samordna förfarandet för att få en effektivisering av inhyrningsprocessen och eventuellt hitta ett nyckeltal för att se effektivisering i inhyrningsprocessen. Arbetet bygger på gjorda litteraturstudier i bland annat ämnena företagsekonomi, organisation och arbetsledning. Det bygger också på dels personliga intervjuer med berörda delprojektledare, dels intervjuer via e-post. Dessutom har studium av företagets interna ekonomiska redovisningsverktyg gjorts. Som resultat av detta är ett förslag till förbättringar av processen runt ett projekt där gräventreprenad ingår. Bland förbättringsförslagen är att företaget ska ha ett enhetligt förfarande vid upphandling inom hela organisationen, ett annat förslag är att föra dagbok kontinuerligt under ett projekt för att på så sätt få översikt på uppkomna extra arbetsuppgifter och dokumentationen bidrar till att företaget får igen sina extra utlägg.</p>

Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting. Intervjuerna visade att gemensam upphandling är av vikt för att effektivisera resursanvändningen. Idag arbetar landstingen med att effektivisera användningen av de befintliga resurserna med hjälp av uppföljning och gemensam upphandling. Studien påvisar att styrning inspirerad av näringslivet kan skapa en ökad effektivisering av landstingets resursanvändning. Med fokus på upphandling ämnar studien att belysa de fördelar som kommer av gemensamma avtal.

No description available.

Hur kan två automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet färdigmonterade produkter i timmen? Denna fråga ställdes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som är gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete är att Thule anser att två av deras monteringslinor inte når sin fulla kapacitet. Utifrån bakgrunden kom syftet att öka antalet färdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptäcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsättningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de båda linorna finns ett mål uppsatt om hur många paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken. För att besvarar frågeställningarna och på så vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts. Datainsamlingen har sedan analyserats för att skapa en bild av nuläget. Nulägesbeskrivningen ligger sedan till grund för förbättringsarbetet. Gällande lina X ansågs den största förbättringspotentialen finnas i linans larmsystem. I dagsläget tar det drygt 20 sekunder för operatörerna att upptäcka larmen. Upptäcktstiden påverkar antalet färdiga kartonger i timmen genom att utrustningen står stilla på grund av att operatörerna är omedvetna om larmen. Upptäcktstiden går troligtvis att sänka genom investeringar i larmsystemet. Under förutsättning att upptäcktstiden sänks till noll sekunder ökar monteringstakten med nästan tio kartonger per timme. Med en upptäcktstid på noll sekunder samt andra förbättringar kan monteringstakten öka med totalt 14,3 kartonger per timme. Lina Y:s larmsystem är annorlunda i jämförelse med det som finns på lina X. Upptäcktstiden vid lina Y är endast en sjättedel av upptäcktstiden för lina X, därför ansågs det viktigare att lägga större vikt vid att förbättra andra problemområden. För att förbättra en manuell monteringsstation gjordes en SAM-analys på en ny monteringsmetod. SAM-analysen visade att monteringstiden kan minskas från 8,45 sekunder till 7,37 sekunder. Det finns också en automatiserad station med 8,35 sekunders operationstid. Lyckas Thule reducera denna tid till en operationstid under 7,37 och att den nya monteringsmetoden implementeras kommer de få ut 15,6 fler kartonger per timme. Genomförs också övriga förbättringsförslag kommer monteringstakten öka med ytterligare 7,8 kartonger per timme.          Slutsatsen för detta examensarbete är att det går att öka antalet färdigpaketerade kartonger med 14,3 respektive 23,4 kartonger i timmen. Detta förutsatt att Thule implementerar de förslag som tagits fram.