Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats. Somliga föreslår att korrelationen kommer att falla tillbaka till sina tidigare nivåer, medan andra tror att den kommer att stanna vid dagens förhöjda värden. Vår uppsats söker ytterligare svar på vad som hänt efter krisen genom att använda data som sträcker sig flera år senare än tidigare studier, fram till 2014. Genom att använda svensk data istället för amerikansk kan vi avgöra om korrelationen mellan de två marknaderna och råvaror har påverkats olika av finanskrisen. Vår studie skiljer sig ytterligare från andra i att den använder sig av individuella råvarufutures istället för ett bredare index, med syftet att se om vi kan finna en skillnad mellan olika råvarors korrelation. De råvaror vi använt är olja, naturgas, guld, koppar, kaffe, vete, kreatur, bomull och timmer.Vi anser att de frågor som lyfts bäst besvaras med hjälp av en ekonometrisk undersökning. Studien använder sig därför av dynamic conditional correlation-metoden (DCC GARCH), som är välanvänd i tidigare studier, och som tillåter oss att mäta dynamisk korrelation. Vår slutsats är att vi ser vissa rörelser i korrelationen runt 2008 i samband med finanskrisen, men att vi inte finner några bevis för en långvarig effekt de efterföljande åren efter finanskrisen. Uppsatsen argumenterar för att korrelationen mot den svenska marknaden inte har förändrats på samma sätt som mot den amerikanska, och att en investerare fortfarande kan använda råvarufutures som diversifiering mot en svensk aktieportfölj. Vi argumenterar för att det är viktigt att skilja på de enskilda råvarorna och vilken man bör investera i, snarare än att tänka på dem som en homogen grupp. / As a way to hedge ones financial portfolio, it has been increasingly popular among investors to take positions in commodity futures in the past decades, as they have been seen as showing low or negative correlation against the stock market historically. Several previous studies show a new relationship between the two since the financial crisis of 2008. These studies find that the correlation increased during the last decade. They find a structural break at the crisis significantly shifting the correlation upward, to the point that the hedging effect of bringing in commodity futures to your portfolio may be changed. The earlier studies reach different conclusions of what follows after the crisis is over and the market stabilizes again. Some suggest that the correlation will fall back to its previous levels, whereas others think it will stay at the high level they see today.Our study try to find an extended answer to what has happened after the crisis as we use data several years after the previous studies, up to 2014. By using Swedish instead of American data can we determine if the relation between commodities and the two markets has been affected differently by the financial crisis. Our study also differ from others by using single individual commodities instead of a broader index, with the aim to see if we can find differences between the commodities. The commodities used are Oil, Natural Gas, Gold, Copper, Coffee, Wheat, Live cattle, Cotton and Lumber. We consider an econometric approach as the best way to answer the questions we raise. We are using the dynamic conditional correlation method, or DCC GARCH, which is widely used in previous papers and that allow us to measure the dynamic properties of the correlation.Our conclusion is that we can see some movement in the correlation around 2008, differing among the commodities, but that we do not find any proof for a long lasting effect in the years after 2008. We therefore conclude that our result points toward that the correlation against the Swedish stock market differs from the American. We argue that an investor in a Swedish stock portfolio can continue to hedge with commodity futures, even though it might be of importance to consider which commodities to invest in rather than thinking of them as a homogenous group.

Bakgrund: Stroke tillhör de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och insjuknande leder till omfattande förändringar i livet. Det är sjuksköterskans ansvar att, i samspel med den drabbade, hitta strategier för att hjälpa den drabbade att hantera de svårigheter sjukdomen medför. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa strokedrabbades upplevelser av livet efter insjuknandet. Metod: I litteraturstudien ingick 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Insjuknandet medförde förändringar i upplevelsen av sig själv, förändringar i sociala livet och rollförändringar vilket skapade ett beroende hos den drabbade. Med stöd från familj och samhälle samt tillämpande av olika strategier för att hantera vardagen, kunde en del drabbade anpassa sig till svårigheterna och återfinna livsglädjen. Konklusion: Slutsatser kan dras att insjuknandet ledde till hälsotransitioner som den drabbade behövde hjälp att gå igenom för att uppnå hälsa samt att det fanns brister i hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt. / Background: Stroke is one of the most common chronic diseases in the world. The onset of stroke leads to comprehensive changes in the sufferer’s life. It is the nurse's responsibility, in interaction with the sufferers, to find strategies to deal with the difficulties caused by this disease. Aim: The aim of this literature study was to illuminate stroke sufferer’s experiences of life after illness debut. Methods: The literature review included 15 qualitative studies which have been reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The disease caused changes in the perception of oneself, changes in social life and rolechanges which created various dependencies. With support from family and society and application of various strategies, some sufferers could adapt and relive the joy of life. Conclusion: Conclusions can be drawn that the onset of the disease led to healthtransitions that the sufferers needed help with in order to achieve feeling of health and that there were shortcomings in health professionals' attitudes.

Syftet med studien var att kartlägga svenska förlossningsklinikers PM angående urinretention postpartum, samt att studera om dessa överensstämmer med de rekommendationer som återfinns i litteraturen. Chefsbarnmorskan/avdelningschefen på alla svenska förlossningskliniker tillfrågades via e-post och telefon om de kunde skicka in sina PM angående urinretention postpartum. De insamlade dokumenten bearbetades genom kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. De flesta PM förespråkar att bedömning om urinretention föreligger ska ske inom fyra timmar postpartum. I hälften av förlossningsklinikernas PM anges både tappningskateter och ultraljud/bladderscan som diagnosmetod. Endast tre av 28 insamlade PM tar upp omvårdnadsåtgärder som underlättar för kvinnan att tömma blåsan. Åtgärder som föreslogs vid urinretention postpartum varierade beroende på mängd residualurin. Den vanligast förekommande urinmängden för tappning av urinblåsan var mellan 300 och 600 ml och tappningen upprepades var fjärde timme. Avbrytande av tappning när residualurinen understeg 100 ml. När större urinmängder uppmättes valde man att sätta en kateter à demeure. De mest förekommande riskfaktorerna för urinretention postpartum som omnämns i PM är förlängt förlossningsförlopp, epiduralbedövning, instrumentell förlossning och bristningar/perineotomi. Inga klara rekommendationer för handläggning av urinretention postpartum har återfunnits i litteraturen, och vår slutsats är att detta är anledningen till de stora skillnader man ser i PM.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd. Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet.  Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

Titeln på detta arbete är: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstå i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i Skåne. Som undersökningsmetod använde jag observation med en låg grad av struktur. Det vill säga att jag förde löpande anteckningar under observationens gång. De frågeställningar som genomsyrar arbetet är vad som händer efter rasten i en förskoleklass samt vad en pedagog kan göra för att underlätta för de situationer som kan uppstå efter rasten. Det jag kommit fram till är att de situationer som uppstår efter rasten bland annat är toalettbesök och drickande av vatten. Fler situationer uppstodd inte då pedagogen i klassrummet hade skapat olika förebyggande strategier för att situationer ska bli mindre och mer kontrollerande. Med förebyggande strategier menar jag olika rutiner som eleverna är införstådda med, de vet vad de ska göra efter rasten, som till exempel sätta sig i en ring på golvet. När eleverna väl sitter i en ring kan man diskutera vad som har hänt på rasten. För det mesta handlar det om olösta konflikter som behövs redas ut med hjälp av pedagogen. Detta sätter press på att pedagogen har relevant kunskaper inom konflikthantering. Det krävs även ett fungerade ledarskap i klassrummet för att dessa olika redskap ska kunna fungera. Nyckelord:redskapledarskapkonflikthantering ochförebyggande strategier

No description available.

Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

Implementationer av nya obligatoriska system är något många verksamheter står inför eller genomgår. Mycket forskning har bedrivits inom området men med litet fokus på obligatoriska system och stort fokus på att förutspå acceptans före implementation. Måttet av acceptans har tidigare mätts genom det faktiska användandet av systemet vilket i en implementation av ett obligatoriskt system inte är ett relevant mätvärde. Syftet med studien var att utreda vilka faktorer som spelar störst roll vid en implementation av ett obligatoriskt system. För att undersöka detta har två enkätundersökningar, en före och en efter implementation, genomförts. Dessa enkätundersökningar har även kompletterats med ostrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad intervju. Ett teoretiskt ramverk har tagits fram med hjälp av en inledande litteraturstudie i ämnet. Studien visar att information och förväntningar på systemet är det som ger mest genomslag för hur användarna uppfattar systemet, men att användandet av systemet inte påverkas nämnvärt av användarnas uppfattning.