Bakgrund: Över hela världen råder det brist på organ. 1 januari 2019 stod 807 personer på väntelistan för att få ett nytt organ i Sverige. Efterfrågan på organ är större än tillgången. Efterfrågan skulle kunna tillmötesgå bättre om DCD (eng. Donation after Circulatory Death) kan implementeras som ett komplement till DBD (eng. Donation after Brain Death). Det har pågått ett pilotprojekt på sex olika sjukhus i Sverige.Måletmed projektet var att utreda om DCD i framtiden kan vara ett komplement till den idag etablerade donationsprocessen DBD vilket leder till att sjukvården kan möta allmänhetens donationsvilja samt öka antalet organ för transplantation. Då DCD inte är nationellt implementerat och genom att intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret för att vårda potentiella organdonatorer är det viktigt med forskning som belyser intensivvårdssjuksköterskorsresonemang och föreställningar kring DCD.Syfte:Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors resonemang och föreställningar om donation vid kontrollerad DCD.Metod:Kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Att påbörja något nytt inom området donation, Att erhålla kunskap minskar farhågor och oro, Att införa donation efter cirkulationsstillestånd ger möjlighet att möta en hög donationsvilja och att informera och ge tröst till anhöriga.Slutsats: Denna studie visar att engagemanget är stort hos intensivvårdssjuksköterskor och att tilltron tillett införande av DCD är hög. Genom att införa DCD som ett komplement till DBD så skulle fler donationer kunna genomföras och på sikt kunna matcha efterfrågan på organ. Mer forskning samt utbildning behövs för att öka kunskapen utifrån de krav som kommer att ställas på intensivvårdssjuksköterskor vid en eventuell implementering av DCD.

Kollektivtrafiken underlättar resor för utbildning, nöje och arbete. Norrbotniabanan byggs för att förbättra förbindelser, minska utsläpp och möta transportefterfrågan i Norrland. Utveckling av järnvägsinfrastruktur är avgörande för hållbar tillväxt. Det behövs mer forskning om hur infrastrukturinvesteringar påverkar studenters uppfattning om arbetsmöjligheter och deras beslut att stanna kvar eller flytta efter examen. Studien undersöker därför om Norrbotniabanan påverkar hur studenter vid Umeå universitet uppfattar arbetsmöjligheter och upplevd sannolikhet att stanna i regionen efter examen. En blandad metod användes, med enkäter och fokusgruppintervjuer. Analysen inkluderade deskriptiv statistik med data från en webbaserad enkät och en tematisk analys för data från fokusgruppsintervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar tillgänglighet, restid, kollektivtrafik och studenters rörlighet efter examen. Majoriteten av studenterna är osäkra eller vill inte stanna kvar i regionen efter examen, främst på grund av bristande arbetsmöjligheter och långa avstånd till familj. Jämfört med män, är kvinnor mer optimistiska till att Norrbotniabanan kan generera positiva effekter på arbetsmöjligheterna. Förbättrad kollektivtrafik anses vara en nyckelåtgärd för att främja ekonomisk tillväxt och underlätta för studenter att stanna kvar eller pendla till arbetsplatser utanför sin hemort. Trots att studenterna trivs i Umeå, skapar bristen på arbetsmöjligheter och bostäder osäkerhet i regionen, vilket driver dem att söka sig söderut. För att studenterna ska stanna kvar krävs regional tillväxt, och Norrbotniabanan framhålls som ett steg i rätt riktning. / Public transportation facilitates travel for education, leisure, and work. The Norrbotnia Railway is being constructed to enhance connections, reduce emissions, and meet transportation demand in Norrland. The development of railway infrastructure is crucial for sustainable growth. There is a need for more research on how infrastructure investments affect students' perceptions of job opportunities and their decisions to stay or move after graduation. Therefore, the study investigates whether the Norrbotnia Railway influences how students at Umeå University perceive job opportunities and their likelihood of staying in the region after graduation. A mixed method approach was used, including surveys and focus group interviews. The analysis involved descriptive statistics using data from a web-based survey and thematic analysis for data from focus group interviews. The theoretical framework includes accessibility, travel time, public transportation, and students’ mobility after graduation. The majority of students are uncertain or do not want to stay in the region after graduation due to lack of job opportunities and long distances from family. Compared to men, women are more optimistic about the potential positive effects of the Norrbotnia Railway on job opportunities. Improved public transportation is considered a key measure to promote economic growth and facilitate students' ability to stay or commute to workplaces outside their hometown. Despite the students thriving in Umeå, the shortage of job opportunities and housing creates uncertainty in the region, prompting them to seek opportunities elsewhere. Regional growth is necessary to retain students, and Norrbotniabanan is seen as a step in the right direction.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och orsakas oftast av en blodpropp som bildas från en plackruptur i något av hjärtats kranskärl. Risken att drabbas av en hjärtinfarkt ökar med åldern, även faktorer som diabetes, ärftliga anlag, stress, rökning, högt blodtryck och övervikt är riskfaktorer för att drabbas av sjukdomen. Män drabbas oftare av sjukdomen än kvinnor och kvinnors symptom vid insjuknandet kan ibland vara diffusa och det kan vara svårt ställa en diagnos. För att sjuksköterskan skall kunna tillgodose grundläggande behov hos personer med hjärtsjukdom så krävs god kompetens. Målet är att främja hälsa och välbefinnande hos patienten samt att förebygga ohälsa och lindra lidande.       Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av vardagen efter en hjärtinfarkt. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet speglar hur kvinnorna på ett fysiskt och känslomässigt sätt påverkas efter insjuknandet. Rädslan som finns hos dem att de skall drabbas av en ny hjärtinfarkt samt behovet av att utföra livsstilsförändringar. Betydelsen av stöd och hjälp från närstående samt hur arbetet påverkas efter insjuknandet. Vikten av beröring och intima relationer och dess betydande del i återhämtningen för kvinnorna.  Slutsats: Efter genomgången hjärtinfarkt har närstående en viktig betydande roll för återhämtningsprocessen. För att bibehålla en god egenvård är det viktigt att kvinnorna får hjälp från kompetent sjukvårdspersonal. Som sjuksköterska är det viktigt att besitta kunskap kring kvinnornas erfarenheter samt om sjukdomen / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden and is usually caused by a blood clot that formed from a plaque rupture in one of the coronary arteries. The risk of suffering a heart attack increases with age, but also factors such as diabetes, hereditary predisposition, stress, smoking, high blood pressure and obesity are risk factors for developing the disease. Men are affected more often by heart diseases than women, and women's symptoms at onset can sometimes be diffuse to make a diagnosis. The nurse need to be able to meet the basic needs of people with heart disease that requires good skills. The goal is to promote health and well-being of the patient and to prevent illness and relieve suffering. Aim: The aim of this study was to describe how women experiences the everyday life after a heart attack. Furthermore, the aim was to describe the articles included data collection method. Method: A descriptive literature of ten scientific articles. Main Results: The results reflect how the women on a physical and emotional way are affected by the myocardial infarction. They feel a fear that they will suffer a heart attack again and they need to do some lifestyle changes. The support and help from the family, is important for them such as touch and intimate relationships and its significant part in the recovery of women. Conclusion: After myocardial infarction have been related to a major significant role in the recovery process. To maintain a good self-care, it is important that women receive help from skilled health professionals. As a nurse, it is important to have knowledge about women's experiences and about the disease

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. / Background: The most common cause of death in Sweden is coronary heart disease, which can imply myocardial infarction. Risk factors for myocardial infarction are low physical activity, high blood lipids, smoking, low income and poor levels of education. A myocardial infarction occurs when a fatty, calcified plaque has ruptured and formed a trombosis. Aim: The aim of this literature study is to examine women and men’s experiences after a myocardial infarction. Method: Nine qualitative scientific studies were analyzed according to Friberg’s model for literature review. Results: The results were complied into three categories named Restrictions in daily life, Support or lack of support from the community, Altered life vision. Conclusion: The people who have suffered a myocardial infarction often sustain health problems such as fatigue in the aftermath. Lifestyle changes may be difficult to adopt and above all to maintain. Healthcare professionals should be well informed of what life after a myocardial infarction can implicate and give good support to those affected. Lifestyle changes should be carried out a few at a time rather than all at once to make them sustainable in the long term.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades. Resultatet visar att kvinnorna upplever att de fortfarande bär på sjukdomen efter behandlingen, på grund av behandlingarnas effekter på det vardagliga livet. Upplevelser av oro för återfall, förändrad kroppsbild, negativ påverkan på fertiliteten och bristfällig information av vårdpersonal var svårt att hantera. Fortsatta uppföljningar och utförligare information, angående symtom, biverkningar och behandlingar, av sjuksköterska hade varit fördelaktigt för kvinnorna för att minska oro och förbättra livskvaliteten.

Examensarbetet behandlar påföljdskonkurrens i iterativa tillämpningssituationer som regleras i 34 kap. brottsbalken. Syftet är att undersöka om 34 kap. motsvarar vad som åsyftades med den reform som genomfördes år 2016. Därutöver avser jag att undersöka vilka teorier och principer som kommer till uttryck genom de nya reglerna och hur dessa överensstämmer med påföljdssystemet i stort. Den använda metoden är rättsdogmatisk. Arbetets slutsatser är att de nya 34 kap. uppfyller reformens syften avseende konsekvent behandling av återfall och i det att en fällande doms principiella betydelse kommer till uttryck. Reformen innebär delvis en förenkling av reglerna, men kapitlet är fortfarande komplicerat och reformen bidrar också med vissa nya svårigheter. Reformen ger också uttryck för bestraffningens kommunikativa funktion. 34 kap. står bättre i överensstämmelse med påföljdssystemet efter reformen än innan. Den inneboende motsättningen mellan återfallsskärpning och proportionalitet är  emellertid problematisk inom 34 kap. liksom den är inom den centrala påföljdsbestämningen.

No description available.

<p>In this essay I have tried to describe the rich tradition of thoughts about the afterlife in Judaism. The first part contains litterary studies and the second part is based on interviews with religious representatives. The first part is a description of the progress of thought in history around the issue afterlife. The sources reveal a vast amount of intellectual work on the issue. I have tried to follow the path of thought, and how it developed, so that the reader can see how one thought leads to the other but also how each period’s way of thinking is influnced by its context. The picture is not homogenetic. Troughout Jewish history there has been a permisive attitude against the impulse of saying the opposite of the general wiew, and to include the counterparts view in the texts that was saved for the future. Despite this, there have been influences from important philosophers, changes in history (enlightenment and holocaust) and both common attitudes and prejudicism, that has taken the issue afterlife off the agenda in judaism. It is – up until this day – not unusual that a rabbi, confronted with the question what jews beleive about life after death, can answer: - ”We have no beleif in the afterlife. We are a this-worldly religion.” When I started my work on this essay I talked with a friend who had heard a christian priest talk about what they knew about the Jewish views on the afterlife, and their conclusion was that the jews didn’t have any view on the afterlife.” This essay proves that they are wrong, although I met restraint. Having read a lot about the vast tradition about afterlife ideas through history, it was astonishing and surprising to get the answer, ”we don’t have a view about the afterlife, from one of the representatives. The second part of the essay tries to answer the question wether there is a conciousness about the vast and rich tradition of though about the afterlife, or not. Despite the restraint, the interviewed representatives revealed a great deal of knowledge, even of the parts in the tradition that they deny. My hope and ambition with this essay is that reading it will guide the reader inside the Jewish way of thinking, more than answering the question what will happen after I die. If I manage to show the reader my fascination of the combination between playfulness and deep seriousity in Jewish thinking; I have succeded.</p> / <p>I denna uppsats så har jag försökt beskriva den rika och varierade tradition av tankar rörande livet efter detta inom judendomen. Dess första del är en litterär studie och dess andra baserar sig på tre intervjuer av religiösa representater. Den första delen innehåller en beskrivning av tankens utveckling genom historien, vad gäller ämnet livet efter detta. Källorna som tar upp ämnet, visar upp en stor mängd fascinerande intellektuellt och konstnärligt arbete. Jag har försökt följa tankens väg och hur den utvecklats, så att läsaren kan se hur en tanke lett till en annan och hur varje periods tänkande är influerat av sin kontext. Bilden är inte homogen. I judisk historia så har det alltid funnits en tillåtande attityd till impulsen att säga det motsatta till den allmänna åsikten, och att inkludera dessa i Texterna som sedan sparades för framtiden. Trots detta, så har influenser ifrån viktiga filosofer, förändringar i historien (upplysningen och holocaust) och både vanliga attityder och fördomar, satt ämnet livet efter detta utanför agendan. Det är inte ovanligt att en rabbin – till dags dato – som får frågan vad judar tror om livet efter döden,svarar: - ”Vi har ingen syn på livet efter döden. Vi är en livets religion.” När jag började jobba med denna uppsats, sa en vän till mig att en kristen präst sagt samma sak: - ”Judar har ingen syn på livet efter detta.” Denna uppsats visar att de har fel, men jag mötte ett märkligt motstånd. Efter att ha läst massor om den rika tradition av föreställningar om livet efter detta inom judendomen, så var det en smula chockerande och överraskande att få svaret ”vi har ingen syn på livet efter döden”, när jag beskrev min uppgift för ett av intervjuobjekten. Den andra delen av uppsatsen försöker besvara frågan huruvida det finns en medvetenhet om den rika och djupa tradition rörande föreställningar om livet efter detta, eller inte. Trots motståndet, visade de intervjuade upp en stor kunskap även om delar av traditionen som de förnekade. Mitt hopp och min ambition med denna uppsats är att den som läser den skall känna sig guidad in i judiskt sätt att tänka, mer än att få svar på vad som kommer att hända efter döden. Om jag lyckas visa läsaren min egen fascination av kombinationen mellan lekfullhet och djupt allvar i judiskt tänkande; då har jag lyckats.</p>

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning. Den rekommendation som tillhan-dahåller viss vägledning om händelser efter balansdagen är RR 26. Gäl-lande rätt om händelser efter balansdagen kan anses komplicerad att till-lämpa då svårigheter kan uppstå vid beaktandet av vad som utgör en ny händelse och vad som endast utgör tillkommande information. Syftet med denna uppsats är att klargöra och utvärdera rättsläget gällande händelser efter balansdagen. Författarna vill identifiera och belysa olika tillämpningssituationer inom området och även diskutera rättslägets än-damålsenlighet samt om det finns behov av reformer av detsamma. I denna uppsats har den så kallade rättsdogmatiska metoden använts. För-fattarna har försökt arbeta rättsutredande vilket i denna uppsats innebär att klargöra gällande rätt, systematisera, värdera och föreslå ändringar. Uppsatsens kritiska del utgör rättspolitisk argumentation som innebär att argumentera för eller emot olika lösningar och deras effekter. Författarnas uppfattning är att rättsläget gällande händelser efter balans-dagen i vissa hänseenden ej kan rättfärdigas i förhållande till grundläg-gande redovisningsprinciper. Studiens tillämpningssituationer visar att avvikelse från dessa grundläggande principer kan leda till avsteg från god redovisningssed och torde därmed ej utgöra ändamålsenlig redovisning. Författarna tycker därför att en reformering av rättsläget gällande händel-ser efter balansdagen är motiverad.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram: Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp? Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper. Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. / We had a notion that it sometimes can be difficult as the leader of a group to create trust and effectiveness. Our purpose of this study was to examine the leadership factors that may affect to strengthen trust and effectiveness in a group. To answer the purpose of the study the following question were presented:  What leadership factors can enhance trust and effectiveness in a work group? Based on the purpose of the study two qualitative interviews with the two designated supervisors were conducted and also a quantitative survey was conducted in the two work groups. Our results show mainly that it is adapting to the situation and context, the ability to waive personal interests and instead ensure the collective interest, flexibility and attention on the needs and wishes of the work group, and also support through the availability of which is the leadership factors that can enhance trust and effectiveness in a work group.