Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vårdats på IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier. Huvudresultatet visade att patienter upplevde sin livskvalitet som försämrad när de kommit hem efter utskrivning från sjukhus, men att den vanligtvis förbättrades succesivt med tiden. Hur livskvaliteten höjdes eller sänktes var beroende av patienternas copingstrategier. Typ av urval beskrevs tydligt i tio artiklar, resterande fyra beskrev inte urvalstyp. Bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen var att relationer och samspel med närstående var betydelsefulla copingstrategier och inverkade på patienternas livskvalitet. Information om realistiska förväntningar ansågs saknas i omvårdnaden. Författarna ansåg att mer information och stöd behövs till patienter och närstående angående realistiska förväntningar efter IVA. Författarna anser vidare att patienterna bör erbjudas personligt uppföljningsstöd. / The aim of this study was to describe how patients admitted to ICU experience their quality of life (QOL) after coming home. A further aim was to assess and describe the quality of the included articles according to the methodological aspect selection and nonresponse bias. The literature study had a descriptive design with a qualitative approach. For the literature study 14 articles were analyzed. The articles were found by searching Pubmed, Cinahl, PsycINFO and by manual search. The experience of quality of life was related to three main categories. The main results showed that patients experienced their QOL as impaired after coming home from the hospital, but usually improved gradually with time. How the QOL was raised or lowered, depended on the patients' coping strategies. Type of selection was described clearly in ten articles, the remaining four described no type of selection. Nonresponse bias was described in eleven articles. The conclusion was that relationships and interactions with relatives were important coping strategies and had an impact on patients QOL. Information about realistic expectations was found missing in nursing. The authors felt that more information and support to patients and relatives is needed about realistic expectations after ICU. The authors consider that patients should be offered a personal follow up support.

Bakgrund: Antalet individer som lever med ett transplanterat organ ökar. Transplantation innebär att ersätta ett sviktande organ med ett friskt fungerande organ från en donator. En transplantation innebär en förändring av livet. Sjuksköterskan har ansvar för undervisning och stöd för patienten samt etablering av en fortsatt vårdkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med ett transplanterat organ. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och grundats på tio kvalitativa artiklar från olika databaser som besvarar syftet. Analysen av artiklarna ledde till subteman och teman som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel. Litteraturöversikten har begränsats till att enbart innefatta transplantation av organen hjärta, lungor, lever och njurar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman och fem subteman. De fyra teman är En förändrad kropp, Leva med konsekvenserna av medicinering, En emotionell berg- och dalbana och Att leva vidare. Patienterna upplevde en kroppslig förändring samt paradoxala känslor kring transplantationen. Hinder och möjligheter upplevde de transplanterade i återhämtningsprocessen samt konsekvenser som de var tvungna att leva med. I resultatet framkom vilken betydande roll sjuksköterskan, sjukvården och närstående har för patienten. Att genomgå en transplantation innebär en anpassning till en ny situation med livsstilsförändringar. Diskussion: I resultatdiskussionen används Husserls livsvärldsteori som teoretisk referensram. Patienterna upplevde en förändrad livsvärld och ett behov av att anpassa sig till det nya livet som ett transplanterat organ medförde. / Background: The number of individuals living with a transplanted organ is increasing. A transplant involves replacing a failing organ with a healthy functioning organ from a donor. A transplant involves a change of life. The nurse is responsible to educate and to support the patient and the establishment of a continuing care contact. Aim: The aim was to describe the patient´s experience of living with a transplanted organ. Method: A literature review has been conducted based on ten articles from different databases that will give answers the aim of the essay. The analysis of the articles led to subthemes and themes which are presented in this literature review result section. This literature review has been limited to only include the transplantation of organs heart, lungs, liver and kidneys. Results: The result are presented in four teams and five subthemes. The four themes are A changed body, Live with the consequences of medication, An emotional roller coaster and Live on. Patients experienced a bodily change and also paradoxical emotions related to the transplantation. The patients experienced obstacles and opportunities during the recovery process and also had to live with other consequences of the transplant. The results showed that the nurse, the health care received and close relatives played a significant role for the patient. A transplantation is an adaption to a new situation with lifestyle changes. Discussion: In the result discussion Husserl’s life-theory is used as a theoretical framework. Patient experienced a great change and needed to adapt to a new life, which the transplanted organ caused.

I en miljö med kontinuerlig förändring står organisationer inför utmaningen att bestämma när eller om de ska investera i uppgradering av informationsteknologi. Att uppgradera befintlig informationsteknologi till en nyare version kan för många verka självklart, men i vissa fall väljer ändå organisationer att inte genomföra tillgängliga uppgraderingar   Studien består av två beslutsfattanden rörande uppgraderingar av två olika systemtyper i samma organisation. Systemtyperna som studien berör är ett innehållshanteringssystem och ett operativsystem. Det primära syftet med denna studie är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar beslutet att inte genomföra uppgraderingar av dessa system. Det sekundära syftet är att identifiera vilka de faktiska effekterna av att en organisation först inte genomför och senare genomför en uppgradering av sitt befintliga IT-system. Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer på IT-avdelningen vid Karlstads universitet som är kund och användare av de båda systemtyperna. Genom en litteraturstudie identifierades åtta faktorer som påverkar beslut att inte uppgradera.   Gällande innehållshanteringssystemet framkom att tre av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Höga kostnader, Brist på interna resurser, Risk för kompabilitetsproblem. Tillkommande faktorer som inte identifierades i litteraturgenomgången var: Kunskap om framtida versioner och Undvika att behöva genomföra samma projekt igen. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var: Skapande av egna moduler och Svårigheter att använda tilläggsmoduler. Effekterna av att senare uppgradera var: Förbättrad funktionalitet, Hög tekniktröskel och Ny och modern teknik.   Gällande operativsystemet framkom det att fyra av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Risk för avbrott i verksamheten, Brist på interna resurser, Höga kostnader och Kostsam användarutbildning. Tillkommande faktor som inte identifierades i litteraturgenomgången var: För stor gränssnittsförändring. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var att de: Undkom förväntade supportärenden och problematik. Effekterna av att senare uppgradera var: Äldre datormodeller fungerar bättre, Modernare och säkrare operativsystem och Enklare att förvalta.

Överraskning är en av krigföringens grundprinciper. Svårigheterna i att förutse överraskning ligger i dess natur och har studerats genom historiken utan större resultat. Finns inte förmågan att återhämta efter överraskning är risken överhängande för förlust och forskningen brister i hur denna förmåga skapas. Syftet med uppsatsen är att förklara hur det kom sig att Israel lyckades återhämta efter överraskningen 1973 och vinna på slagfältet. En teorikonsumerande, utfallsförklarande processpårning används för att förklara det unika utfallet. Det teoretiska ramverket innefattar teorier om flexibilitet och taktik. Resultatet av analysen påvisar att Israel lyckades återhämta efter överraskningen trots bristande flexibilitet. Den avgörande mekanismen fanns i den moraliska faktorn i krigföringsförmågan, nämligen skicklighet. Den enskildes skicklighet överbryggade bristerna samt genomsyrade hela den israeliska organisationen och dess krigföringsförmåga. Tillsammans ger syftet och resultatet en ökad förståelse för vad som kan krävas av en underlägsen aktör som enskilt vill undvika att förlora på slagfältet.

Syftet med arbetet är att identifiera utmaningar som kan hindra att modeller av hög kvalitet utvecklas vid tillämpningen av verksamhetsmodellering. Arbetet har även till syfte att stötta modelleringsledare i sitt arbete med att utveckla modeller av hög kvalitet genom att öka kunskapen om de utmaningar som kan komma att uppstå. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativa forskningsansatsen tillämpats. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts i kombination med en litteraturgenomgång. Resultatet av den empiriska undersökningen frambringade 12 utmaningar med verksamhetsmodellering. Vidare identifierades sju kvalitetsfaktorer som utgör modellkvalitet och åtta framgångsfaktorer som bör uppfyllas för att uppnå kvalitet i modelleringsprocessen. Utmaningarna, kvalitetsfaktorerna och framgångsfaktorerna bör inte nonchaleras vid tillämpning av verksamhetsmodellering.

Sambandet mellan individuell moral och upplevelse av mening i livet samtsökande efter mening är relativt outforskade. Begreppen har diskuterats iforskningslitteraturen men sällan tillsammans. Moraliskt tänkandestuderas ofta i relation till kognitiv utveckling och mening i livet studerasofta med koppling till subjektivt välbefinnande. Denna explorativa studieintegrerar forskningslitteratur om moral och viljan till mening. Syftet medstudien var att utforska om skillnader i moraliskt tänkande hos studenterkan kopplas till skillnader i individuell meningsupplevelse. Det användesen kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval och det rekryterades121 unga vuxna studenter. Moral Foundation Questionnaire med 32 frågoranvändes för att mäta fem fundament av moraliskt tänkande. Mening medlivet formuläret innehållandes tio frågor användes för att mäta tvåbegrepp: upplevelse av mening i livet och sökande efter mening. Därefterjämfördes och analyserades resultaten med hjälp av korrelationsanalys,variansanalys och simultan multipel regressionsanalys samt stegvismultipel regressionsanalys. Resultaten visade signifikanta samband mellanmoralfundamentet hänsyn/skada och upplevelse av mening i livet.Dessutom fanns signifikanta samband mellan moralfundamentethelighet/degradering och upplevelse av sökande efter mening.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomar. År 2018 drabbades cirka 25 500 individer och närmare 6 200 avled av sjukdomen i Sverige. Kvarstående symtom som förekommer vid stroke, beroende på vilken sidan av hjärnhalvan som blir drabbat inverkar på patienten fysiskt  och psykiskt, vilken i sin tur påverkas patienten socialt. Sjuksköterskan i detta fall har ett stort ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och omvårdnadsbehov efter en stroke.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter en stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databasen Medline via PubMed tillämpades för att söka fram artiklarna. Huvudresultat: Efter en stroke kan det uppkomma flertal kvarstående symtom, vilket kan påverka personernas fysiska, psykiska, samt sociala liv. Funktionshinder var den vanligaste kvarvarande symtom till personernas förändrade liv. Flera av dem upplevde en känsla av rädsla, oro, skuldkänslor, depression, förändrad självbild och självkänsla. Alla dessa omständigheter ledde till att drabbade personerna självmedvetet isolerade sig, vilket påverkade deras sociala nätverk. Trots dessa faktorer upplevde  de drabbade personerna ett hopp av att återhämtning skulle uppnås så småningom. Slutsats: Personer som drabbats av stroke beskrev upplevelser av olika psykiska, fysiska och sociala hinder till följd av en stroke. Trots dessa faktorer upplevde personerna ett hopp, motivation och positiva känslor. För sjuksköterskan är det viktigt att ha en tillräcklig kunskap om allt som gäller stroke för att kunna tillgodose personers omvårdnadsbehov, vilket hjälper de att kunna förstå, hantera tillståndet samt återhämta sig utan större svårigheter. / Background: Stroke is a widespread disease that affected approximately 25 500 people in 2018 and nearly 6 200 died of the disease in Sweden. Remaining symptoms that occur at stroke, depending on which side of the brain that been affected, effects the patient physically and psychically, which in turn affects the patient socially. The nurse in this case has a great responsibility to take  a deference about patient's condition and nursings needs after the stroke. Aim: The aim with this literature study was to describe person’s experience of the life after a stroke.  Method: A descriptive literature study that includes 15 scientific articles with both qvalitativ and qvantitativ sample. The Medline database via PubMed was used to search for the articles. Results: Persons who affected of stroke described experiences about their physically changes, psychically changes, and sociallity life changes. The functional obstacle created for example fear, depression, anxiety, debt feeling, changes of self-image and self-feeling. All of these circumstances led the affected individuals to self-isolate themselves, which affected their social network. Despite these factors, the affected person’s experienced a hope that recovery would eventually be achieved. Conclusion: The persons who affected of stroke described experiences of various psychically and sociality obstacles as result of a stroke. Despite these factors, persons experienced a hope, motivation and positive emotions. For the nurse it’s important to have sufficient knowledge about everything that concerns stroke, to be able to cater for person’s nursing needs, which help them to understand, manage the condition and recover themselves without any major difficulties.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 3000 kvinnor varje år av gynekologisk cancer. Cancer i kvinnans reproduktionsorgan innefattar cancer i äggstockarna, livmodern, livmoderhalsen, vulva och vaginan. Vanligtvis behandlas dessa cancerformer med cytostatika, strålbehandling, kirurgi eller hormonbehandling. Kvinnorna behandlas med kombinerade eller enskilda behandlingsformer beroende på cancerns form och stadium. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter av gynekologisk cancer efter avslutad behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 15 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt mixed-methods. Dessa artiklar har sökts fram i databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Kvinnorna hade både negativa och i sällsynta fall även positiva erfarenheter efter en gynekologisk cancerbehandling. Oavsett om det var positiva eller negativa erfarenheter orsakade de förändringar i kvinnornas liv. Dessa förändringar innebar psykiska, fysiska och sociala konsekvenser som kvinnorna fick leva med under en längre tid. Slutsats: Även om kvinnornas erfarenheter var individuella upplevde många kvinnor liknande konsekvenser efter behandlingen mot gynekologisk cancer. Kvinnorna påverkades psykiskt, fysiskt och socialt vilket ledde till förändringar i deras liv. Sjuksköterskan hade en central roll i kvinnans möte med vården och sjuksköterskan bör eftersträva bästa möjliga omvårdnad för den unika kvinnan. / Background: About 3000 women are affected by gynecological cancer in Sweden every year. Cancer in female genitals includes cancer of the ovaries, uterus, cervix, vagina and vulva. These cancers are usually treated with chemotherapy, radiation, surgery or hormone treatment. The women are treated with combined or individual treatments depending on the type and stage of the cancer. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of gynecological cancer after the treatment was concluded. Methods: This study is a descriptive literature study containing 15 articles with both quantitative and qualitative approaches and mixed-methods. These articles have been searched in the database Medline through PubMed. Results: The women experienced both negative and in rare cases also positive experiences after a gynecological cancer treatment. Whether it was positive or negative experiences it caused changes in women’s lives. These changes entailed psychological, physical and social consequences that the women had to live with for a long time. Conclusion: Although the women’s experiences were individual, many women experienced similar consequences after treatment for gynecological cancer. The women were affected menatally, physically and socially which led to changes in their lives. The nurse had a central role in the women's encounter with the care and the nurses should strive for the best possible care for the unique woman.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över och orsakar mest dödsfall. Mastektomi är den vanligaste ingreppet och en del i behandlingen i samband med bröstcancer. Att genomgå en mastektomi kan medföra både fysiska och psykosociala besvär, vilket leder till omställning i livet på olika sätt. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur livet erfars av kvinnor efter mastektomi, ett till tio år efter ingreppet. I metoden används Fribergs (2017) modell för att utforma en litteraturöversikt. Totalt tio artiklar som består utav tre kvantitativa och sju kvalitativa användes i resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av vardagslivet efter mastektomi ingreppet. Det visar att mastektomin leder till att de måste göra omorientering av sitt liv för att kunna hantera situationen. Mastektomin leder även till att kvinnorna upplever en förändrad självbild, vilket som konsekvens kan medföra negativa känslor och isolering. Två huvudkategorier identifierades: “en förändrad kropp” och “omorientering av livet”. Utifrån huvudkategorierna utformades sammanlagt sju underkategorier, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelser av egna sexualiteten, upplevelser av partnerskap och sexualitet, utmaningar i vardagslivet, utmaningar i arbetslivet, utmaningar existentiellt samt närståendes betydelse. Slutsatserna belyser att god bemötande av mastektomerade kvinnor är viktigt för att bemöta varje kvinnas individuella behov. Det är betydelsefullt i vårdandet av patienter som tidigare i livet genomgått en mastektomi, att bemöta dem med lyhördhet och öppenhet gentemot deras berättelser i kontakt med hälso- och sjukvården. Detta kan leda till att god relation skapas med dessa kvinnor för att minimera oro och lidande.

Bakgrund: stroke betraktas som ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke är ett globalt folkhälsoproblem som tillhör de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Risken att drabbas av stroke skiljer sig mellan åldrar, socioekonomi och insjuknandet ser olika ut även geografiskt. Stroke kan förekomma i olika åldrar, men äldre personer har större risk att drabbas av stroke än yngre personer. Stroke kan orsaka funktionsnedsättningar och leda till många olika begränsningar i patients vardagsliv. Antalet strokefall har minskat bland både kvinnor och män under perioden 2007–2018. Syfte: Var att undersöka patientens upplevelse av sitt liv efter stroken. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valde och endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har använts i studien. För analysering av data användes Fribergs (2017) metod för kvalitativ forskning. Resultat: Litteratursökningen gav tio artiklar för vidare analys. Resultatet av samtliga artiklar har tillsammans bildat underlag för den kvalitativa innehållsanalysen. Resultatet redovisar strokepatienters känslor och upplevelser i vardagen och presenterar följder och konsekvenser av stroke. Huvudresultatet av studien var att patienter upplevde besvär av såväl fysisk, psykisk, emotionell som social karaktär. Slutsats: Patienten upplever en förändrad syn över sin livsvärld efter stroke. Sjukdomen kan leda till förlust av förmågor och många begränsningar i det vardagliga livet. / Introduction: stroke is considered a collective name for cerebral infarction and cerebral hemorrhage. Stroke is a global public health problem that is one of the five most common causes of death in Sweden. The risk of suffering a stroke differs between ages, socioeconomics and the disease also differ geographically. Stroke can occur at different ages, but older people are at greater risk of having a stroke than younger people. Stroke can cause disabilities and lead to many different limitations in the patient's daily life. The number of stroke cases has decreased among both women and men during the period 2007–2018. Aim: was to examine the patient's experience of his life after the stroke. Method: a literature review with an inductive approach was chosen and only scientific articles with a qualitative method were used in the study. For analysis of data, Friberg's (2017) method was used to qualitative research.  Results: The literature search yielded ten articles for further analysis. The results of all articles have together formed the basis for the qualitative content analysis. The results report stroke patients' feelings and experiences in everyday life and present the consequences and consequences of stroke. The main result of the study was that patients experienced problems of a physical, mental, emotional and social nature. Conclusion: The patient experiences a changed view of their life world after stroke. The disease can lead to loss of abilities and many limitations in everyday life.