Bakgrund: Hjärt- kärlsjukdom är i dag den främsta dödsorsaken i Sverige för både kvinnor och män. Hjärtinfarkt uppkommer när en åderförkalkning i hjärtats kranskärl brister och det bildas en propp. Kvinnors och mäns symtombild under den akuta fasen skiljer sig mycket åt och det kan även erfarenheterna efter hjärtinfarkten göra.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.   Metod: En litteraturstudie baserad på elva kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och APA PsycINFO. Därefter analyserades studierna med hjälp av Fribergs analysmodell.   Resultat: Resultatet visar att kvinnor kan uppleva olika erfarenheter efter en hjärtinfarkt. De upplevde fysiska-, psykiska-, sociala- och existentiella förändringar i vardagen och resultatet kunde delas in i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: Påverkan på återhämtningen, Förändringar i det vardagliga livet och Förändrad syn på livet. Konklusion: Litteraturstudien visar att kvinnor upplevde hjärtinfarkten som en dramatisk omställning i livet. Flera olika symtom var vanligt förekommande och kunde hålla i sig i flera år. Kvinnorna lärde sig hantera och acceptera situationen efter en tid men var i behov av stöd från familj, vänner, vård och rehabiliteringsgrupper. / Background: Myocardial infarction is today the leading cause of death in Sweden for both women and men. Myocardial infarction occurs when atherosclerosis in the coronary arteries of the heart ruptures and a blockage forms. The symptoms of women and men during the acute phase are very different and so can the experiences after the myocardial infarction.  Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences after suffering a myocardial infarction.  Methods: A litterature study based on eleven qualitative studies. The article search was conducted in Cinahl, PubMed and APA PsycINFO. The studies were then analyzed using Friberg’s analysis model.   Results: The results show that women can have different experiences after a myocardial infarction. They experienced physical, mental, social and existential changes in everyday life and the result could be divided into three categories and nine subcategories. The categories were; Impact on recovery, Changes in everyday life and Changed outlook on life. Conclusion: The literature study shows that women experienced the myocardial infarction as a dramatic change in life. Several different symptoms were common and could persist for years.  The women learned to handle and accept the situation after a while but were in need of support from family, friends, care and rehabilitationgroups.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor. Resultatet visar att människor från olika tider har haft olika föreställningar om vad som händer efter döden, men att det samtidigt finns föreställningar idag som kan härledas till Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). Den mest intressanta likheten som syns i resultatet är att många människor, både från förr och från idag, verkar ha haft och har en allmän tro på att själen lämnar kroppen efter döden. Den mest intressanta skillnaden som syns i resultatet är att människor förr trodde mycket på himmel och helvete vilket många människor inte tycks göra i lika stor utsträckning idag.

Title: The majority’s ether media Author: Lana Zand Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 52 In this thesis, 161 interviews of the Swedish morning-show Malou efter tio have been analyzed to find out how the social construct of ethnicity is framed, but also represented.  Purpose: the purpose of this thesis is to examine the frequency and framing of ethnicity in the morning-show. This is executed by measuring the proportion of ethnic identities that are being interviewed by the show host Malou von Sivers – and under what premises these groups are being portrayed. The ethnic groups are divided into being either a part of the social majority or minority, which is determined in regards of name, accent or presentation provided by the show host. Method: the method approach is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative thematic analysis. Main results: the analysis show that the minority population in Sweden is underrepresented and tends to appear in contexts that portray them in a vulnerable situation. It also shows that minorities tend to act as a representative of their own ethnic group, more so compared to the majority population.

I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskolas inriktning ämnesområden upplever sitt bedömningsarbete. Införandet av ny läroplan och medföljande kursplaner, för anpassad grundskola inriktning ämnesområden, i augusti 2022 medför att vi anser att området är särskilt aktuellt att beforska. Studiens syfte är att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare upplever i arbetet med bedömning, generellt men också specifikt kopplat till begreppen efter elevens förutsättningar och delta. Studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett dilemmaperspektiv, då verksamma inom skolformen möter en rad dilemman i sin yrkesutövning kring bedömning. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.  Studiens resultat visar att informanterna upplever möjligheter med sin bedömning så som att kursplanernas begrepp är generösa och möjliggör att samtliga elever får lyckas i sitt skolarbete. Studien visar dock samtidigt att elevers stora och skilda behov medför att med varje möjlighet följer en rad utmaningar. Bedömningsarbetet upplevs komplext och tycks präglas av en osäkerhet kring hur kursplaner och begrepp ska tolkas och omsättas i det praktiska arbetet. Det nyutgivna kommentarmaterialet med dess förtydligande om att eleverna ska delta aktivt upplevs inte klargöra begreppet. Informanterna ser vinster i att bedömning och dess begrepp kontinuerligt diskuteras inom kollegiet. De menar att bedömning har en kvalitetshöjande funktion då den främjar att pedagoger kontinuerligt anpassar sin undervisning och på så vis fortsätter utmana sina elever kunskapsmässigt. Informanterna lyfter även möjligheter som organisation, olika yrkesprofessioners samarbete, tid och tolkningsutrymme. Dessa möjligheter kan dock enligt våra informanter även vara utmaningar om inte rätt förutsättningar ges av skolledningen.

Bakgrund: Njurtransplantation är det främsta behandlingsalternativet vid terminal njursvikt. Livet förändras från att patienten ofta har varit beroende av dialysbehandling flera gånger i veckan, timmar åt gången, till att förhoppningsvis få en fungerande njure. Patienters upplevelser av hur livet förändras efter njurtransplantation kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för patienterna, och kan då bidra till att omvårdnadsarbetet förstärks.Syfte: Att undersöka hur njurtransplanterade patienter upplever livet efter transplantation.Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingår.Resultat: Sex huvudkategorier framkom; Hälsa, Rädsla och oro, Relationer, Vardagligt liv, Tacksamhet, förväntningar och skuld, samt Kontakt med sjukvård. Tre subkategorier; Läkemedels- biverkningar och påverkan, Arbete och Coping. Konklusion: En njurtransplantation återställer inte den upplevda hälsa patienten hade före insjuknandet i njursjukdom. Även som det främsta behandlingsalternativet, med ofta goda resultat, ska det beaktas att livet efter en njurtransplantation inte är helt komplikationsfritt. Den ofta långa väntan på att få en njure utbyts mot en ny livsstil med strikt medicinering som ger biverkningar, efterkontroller samt en ständig oro och rädsla för komplikationer eller tecken på bortstötning. De positiva effekterna är en ofta förhöjd energinivå, nyfunnen frihet med tid för resor och aktiviteter, samt mer tid över. God information till patienterna krävs för att de ska veta vad som väntar och vad som kan ske. Att lära sig handskas med den ständiga oron och rädslan kräver god stöttning från närstående och sjukvårdspersonal. / Background: Kidney transplantation is the first-hand option of treatment for end- stage renal disease. Life changes from being dependent on dialysis treatment, several times a week, hours at a time to hopefully getting a functional kidney. Knowledge about how life changes after kidney transplantation from the patient’s perspective can help nurses to understand the patients, and contribute to strengthen their work.Aim: To examine how kidney transplanted patients’ experiences life after transplantation.Method: A literature review based on ten scientific, qualitative studies. Results: Six main categories; Health, Fear and worry, Relations, Everyday life, Expectations, gratitude and guilt, and Contact with the health-care. Three sub categories; Side effects from the medication, Work and Coping.Conclusion: Life after kidney transplant is not equal to the health patients experienced before their kidney disease. Although it is the first-hand option of treatment, usually with good results, life is not free from complications. The often long wait to get a kidney, is exchanged for a life with a strict medication regimen, continues check-ups, and a constant fear of signs of complications or rejection. The positive effects are an increased energy level, a newfound freedom where travels and activities are possible, and more time left over. Good information to the patients is required so they know what is to be expected, and what can happen. Coping with the constant worry and fear of complications and rejection, requires support from loved ones and the health personnel.

Inledning: Det finns drygt 10 miljoner invånare i Sverige. Av dem finns 1,1 miljoner människor som inte använder internet dagligen, varav 75% är pensionärer. De som är födda före 1980 har en fördel jämfört med de som är födda efter och som inte har vuxit upp med de digitala informationsteknikerna. Problem: Till följd av digitaliseringens framfart har klyftor i samhället uppstått som har skapat utanförskap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de äldre och yngres upplevelser av digitaliseringen samt jämföra deras upplevelser. Teorin: I studien har Francisco et al teori som består av 6 faktorer kring digital inkludering använts; motivation, tillgång, kunskap och färdigheter, låg socioekonomisk status, tillit och självtillit samt styrning. Detta är en vidareutveckling av Jan Van Djik och Alexander Van Deursens modell om digitalt utanförskap. Metod: Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ intervjuundersökning. Analysmetoden som använts är en tematisk analys vilket har bidragit till att materialet som samlats in, endast fokuserat på de valda teman och dess innebörd för undersökningen. Resultat: Intervjuresultatet visade att alla respondenter vi intervjuade hade en positiv inställning till digitaliseringen. Alla upplevde att digitaliseringen gör samhället bättre och bidrar till ett enklare liv. Det framkom även några nackdelar, bland annat att digitala tekniken kan göra människor latare. Slutsatser: Studien kom fram till att inga av generationerna lever i digitalt utanförskap och att upplevelsen kopplat till digitaliseringen är mycket positiv, oavsett om du tillhör den yngre eller den äldre generationen. Skillnaden mellan de yngre och äldre är att äldre inte vågar testa sig fram och inte har samma självtillit som de yngre, samt att kunskapen skiljer sig åt. / Introduction: In Sweden there is around 10 million inhabitants whereof 1.1 million people do not use the internet daily. 75% of the non-users are above 65 years. Those born before 1980 has better prerequisites than those born prior to 1980.  Problem: Following the progress of digitalization, social divide has become evident. This has caused exclusion in the society.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the experience of digitalization and compare how it differs between the younger group versus those above 65 years. The theory: In the study Franscisco et Al's theory, consisting of 6 factors around digital inclusion was used; motivation, access, knowledge and skills, low socio-economic status, trust and confidence as well as governance. This is a further development of Jan Van Djik and Alexander Van Deursen's model of digital exclusion.  Method: The method used in this study was a qualitative interview survey. The analysis method used is a thematic analysis which enabled the material collected to only be focused on the selected themes and their meaning for the investigation.  Results: The interview results showed that all respondents had a positive attitude towards digitalization. Everyone felt that digitalization makes society better and contributes to a simpler lifestyle. Furthermore, some disadvantages also emerged, such as the fact that digital technology can make people lazier.  Conclusions: The study concluded that none of the generations live in digital exclusion and that the experience connected to digitization is very positive. The difference between the younger and older age groups is that the older doesn’t have the same courage, knowledge, and self-confidence as those born after 1980.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

Forskning om de två begreppen mening i livet och andlighet har funnits länge. Men att sätta dem i relation till varandra har inte gjorts i någon större omfattning. Denna studie syftade därför till att undersöka om andlighet har samband med upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening i livet. Dessutom kontrollerades för kön, ålder och sociala relationer. I en kvalitativ del av studien undersöktes vilka faktorer som deltagarna uppgav har betydelse för mening i livet. Studien genomfördes med en enkät med 25 påståenden och två fritextfrågor, där 168 deltagare medverkade genom ett bekvämlighetsurval. För att mäta upplevelse av mening i livet och sökande efter mening användes Meaning of Life Questionnaire, MLQ. För att mäta andlighet användes tio påståenden inspirerade av The Duke University Religion Index, DUREL. Utöver det ingick fem påståenden om sociala relationer, samt uppgifter om ålder och kön. Svaren från deltagarna undersöktes genom faktoranalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Studiens resultat bekräftar att det finns ett positivt samband mellan andlighet och upplevelse av mening i livet (β=0.27), samt mellan andlighet och sökande efter mening i livet (β=0.31) efter kontroll för kön, ålder och sociala relationer. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Andlighet förklarar en liten del av variansen för upplevelse av mening (6%) och sökande efter mening (7%). Den kvalitativa delen av studien visar att samhörighet, syfte och sinnesro är tre teman som deltagarna relaterar till mening i livet. Dessa innefattar olika dimensioner av andlighet vilket kan tyda på en viss överlappning av begreppen.

Mäns våld mot kvinnor efter separation är ett fenomen som sällan lyfts när det talas om våld i nära relation. I denna studie var syftet att öka förståelsen för vilka utmaningar kvinnor kan möta efter att ha lämnat en våldsam partner. Detta gjordes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultatet i studien visade att kvinnor som lämnat en våldsam relation kan utsättas för flera former av eftervåld. Det mest förekommande sättet som män utövar våld mot en tidigare kvinnlig partner framgick vara genom användningen av ekonomiska medel och gemensamma barn. Andra sätt för män att utöva eftervåld kan vara genom trakasserier, hot, förföljelse, skrämsel, emotionell misshandel och/eller manipulation av samhällssystem. Vidare pekar resultatet på att kvinnor som utsätts för våld efter separation är i behov av samhälleligt stöd. Det stöd som hjälpsökande kvinnor värderade högst var att professionella hade ett empatiskt och lyhört bemötande. Socialarbetares stöd och bemötande visade sig vara avgörande för utsatta kvinnors möjligheter till ett liv fritt från våld. Det framgick även i studien att samhälleliga sturkturer och föreställningar om genus måste förändras för att mäns utrymme till att utöva våld mot kvinnor ska minimeras. För att analysera det eftervåld som män utövar, har studiens teoretiska förankring utgått från två perspektiv om makt och kontroll. Dessa teorier var maskulinitetsteorin och könsmaktsperspektivet.

Commercial real estate companies with large ties to Stockholm office properties have not performed well financially, with only a few recovering their stock value since the start of the pandemic. The change in working habits have affected the demand for office real estate but how and to what extent inStockholm, is yet to be covered in research. Most studies around this topic are qualitative which have created a set of theories and the aim of this study is to test the theories applied on Stockholm with aquantitative study. Previous research suggests that the companies are more likely to change the quantity rather than the quality of an office and that more centrally located offices are becoming more desirable in relation to the situation of demand before the pandemic. To assess how the demand has changed and where the demand is focused at, the quantitative study is centered around vacancy rates of office properties, which functions as measurement of demand at the current price. In order to locate the demand the building characteristics that are tested as attributes which will function as the independent variables in a set of regression analyses. The regression analyses of this study are based on the creation of a data set of a sample of office properties in Stockholm and attributes related to the properties. Significant results were found to be that older buildings are less vacant, better energy classes are more vacant and the vacancy rates increase with thesize of the property. Vacancy rates were in general found higher than previous reports. Differences in demand throughout Stockholm has been observed with the random sample and analyses around the dataset. The study provides clear signs of demand being focused at the central business district. However, it is unclear if the changes in demand are because of the recession or the change in habits. / Kommersiella fastighetsbolag med stora kopplingar till kontorsfastigheter i Stockholm har sedan starten av COVID-19 pandemin inte presterat väl ekonomiskt sett, med bara några enstaka företag som har återhämtat sitt respektive börsvärde sedan starten av pandemin. Ändrade arbetsvanor har påverkat efterfrågan på kontorsutrymmen men hur och i vilken utsträckning det är i Stockholm, är för närvarande inte täckt ut av forskning. De flesta studier inom området är kvalitativa, vilka har skapat en samling av teorier om situationen. Målet med den här studien är att testa teorierna på Stockholms kontorsmarknad med en kvantitativ metod. Tidigare forskning anser att de som ockuperar kontor mer sannolikt ändrar på storleken på det än ändrar kvaliteten på det och att kontor i centrala lägen har blivit mer efterfrågat i relation till läget innan pandemin. För att undersöka hur efterfrågan har förändrats och vart i Stockholm efterfrågan är fokuserad så är den här kvantitativa studien centrerad kring vakansgraden hos kontorsfastigheter. Vakansgraden fungerar som en indikator på efterfrågan på en yta till det nuvarande priset. Identifieringen av efterfrågan på kontorsfastigheter görs möjlig genom insamling av egenskaper som är centrala för fastigheten. Ett slumpmässigt urval av kontorsfastigheter i Stockholm lade grunden för ett dataset som sedan vakansgrad och attribut utgjorde. Vakansgraden agerar som beroende variabel i de regressionsanalyser som utfördes med de utvalda egenskaperna som oberoende variabler för att kunna identifiera efterfrågan. Signifikanta resultat innefattade att äldre byggnader var mindre vakanta, en bättre energiklass är mer vakant och vakansgraden ökar med en ökande storlek på byggnaden. Vakansgraden observerades generellt att vara högre än tidigare rapporter. Skillnader i efterfrågan över Stockholm har observerats med det slumpmässiga urvalet tillsammans med analyser på datasetet. Den här studien visar klara tecken på att efterfrågan är fokuserad på centrala Stockholm. Däremot är det osäkert om vad som har orsakat den förändrade efterfrågan, om det är orsakat av ändrade arbetsvanor eller av lågkonjunkturen är svårt att avgöra.