No description available.

Sambandet mellan individuell moral och upplevelse av mening i livet samtsökande efter mening är relativt outforskade. Begreppen har diskuterats iforskningslitteraturen men sällan tillsammans. Moraliskt tänkandestuderas ofta i relation till kognitiv utveckling och mening i livet studerasofta med koppling till subjektivt välbefinnande. Denna explorativa studieintegrerar forskningslitteratur om moral och viljan till mening. Syftet medstudien var att utforska om skillnader i moraliskt tänkande hos studenterkan kopplas till skillnader i individuell meningsupplevelse. Det användesen kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval och det rekryterades121 unga vuxna studenter. Moral Foundation Questionnaire med 32 frågoranvändes för att mäta fem fundament av moraliskt tänkande. Mening medlivet formuläret innehållandes tio frågor användes för att mäta tvåbegrepp: upplevelse av mening i livet och sökande efter mening. Därefterjämfördes och analyserades resultaten med hjälp av korrelationsanalys,variansanalys och simultan multipel regressionsanalys samt stegvismultipel regressionsanalys. Resultaten visade signifikanta samband mellanmoralfundamentet hänsyn/skada och upplevelse av mening i livet.Dessutom fanns signifikanta samband mellan moralfundamentethelighet/degradering och upplevelse av sökande efter mening.

Det finns flera likheter mellan olika historiska kulturers framställningar av jorden, naturen och miljön, vilka ofta har inkluderat en moder eller gudinna som ger fruktbarhet samt skydd av jordens varelser. Hur tänker människor idag om naturen och jorden? Syftet med det här arbetet är att undersöka kopplingar mellan föreställningar kring naturen samt jorden och individens grundläggande behov av mening, trygghet och välbefinnande. För att uppnå syftet har ett empiriskt material i form av intervjuer samlats in. I analysen av materialet används den hermeneutiska tolkande metoden och den narrativa och jämförande metoden. Undersökningens resultat analyseras och diskuteras med utgångspunkt i Crystal L. Parks religionspsykologiska teori om religion och mening. Av analysen framgår att respondenterna ser ett samband mellan omsorgen om jorden samt naturen och människans strävan mot en hållbar och meningsgivande värld. Världsbilderna och föreställningarna om naturen hänger ihop med individens behov av en verklighet som kan upplevas som begriplig, hanterbar och meningsfull.

This study examines Swedish therapists' perception of spirituality and the meaning it has forclients in the twelve step program. The following study is based on eight different qualitativeinterviews with drug and alcohol therapists at eight different private and state owned addictionfacilities in southern Sweden. The results show that the therapists view spirituality as a crucialpart in the twelve step program, as without it clients can't obtain and remain sober. Theconclusion of the study shows that by attending the twelve step program and forming apersonalized perception of spirituality, clients use the new community as a way to achieveself-awareness and find a new meaning in life. The study emphasizes that to continue being thehighly favored treatment method in southern Sweden, and the recommended program foraddiction by the social board of directors, it needs to evolve in the secular Swedish context it isused in.

Forskning om de två begreppen mening i livet och andlighet har funnits länge. Men att sätta dem i relation till varandra har inte gjorts i någon större omfattning. Denna studie syftade därför till att undersöka om andlighet har samband med upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening i livet. Dessutom kontrollerades för kön, ålder och sociala relationer. I en kvalitativ del av studien undersöktes vilka faktorer som deltagarna uppgav har betydelse för mening i livet. Studien genomfördes med en enkät med 25 påståenden och två fritextfrågor, där 168 deltagare medverkade genom ett bekvämlighetsurval. För att mäta upplevelse av mening i livet och sökande efter mening användes Meaning of Life Questionnaire, MLQ. För att mäta andlighet användes tio påståenden inspirerade av The Duke University Religion Index, DUREL. Utöver det ingick fem påståenden om sociala relationer, samt uppgifter om ålder och kön. Svaren från deltagarna undersöktes genom faktoranalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Studiens resultat bekräftar att det finns ett positivt samband mellan andlighet och upplevelse av mening i livet (β=0.27), samt mellan andlighet och sökande efter mening i livet (β=0.31) efter kontroll för kön, ålder och sociala relationer. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Andlighet förklarar en liten del av variansen för upplevelse av mening (6%) och sökande efter mening (7%). Den kvalitativa delen av studien visar att samhörighet, syfte och sinnesro är tre teman som deltagarna relaterar till mening i livet. Dessa innefattar olika dimensioner av andlighet vilket kan tyda på en viss överlappning av begreppen.

Tidigare forskning visar att höga nivåer av andlighet kan associeras med bättre psykiskt välbefinnande och lägre nivåer av psykiska besvär. Meningsfullhet framhävs som en av nyckelkomponenterna i detta sammanhang, och framtida forskning uppmanas till att utforska bakomliggande mekanismer ytterligare. En begräsning i det aktuella forskningsläget är att majoriteten av studierna har utförts i samhällen med en stark religiös anknytning, och att ingen forskning har kunnat hittas som utforskar sambanden i det mer sekulariserade Sverige.  Denna studie syftar till att analysera eventuella samband mellan mening i livet, psykisk hälsa och trosuppfattning i en svensk kontext, för att undersöka huruvida sekularisering som samhällsförändring bör beaktas inom socialt arbete. Studiens forskningsfrågor besvarades via en enkät, och utgick från ett bekvämlighetsurval där respondenterna tillfrågades att delta i undersökningen på en offentlig plats i en av Sveriges storstäder.    Studiens resultat visar att andlighet inte kan relateras till bättre psykiskt välbefinnande, men att meningsfullhet ökar psykiskt välbefinnande och att ju högre grad av andlighet som skattas desto mer upplevelse av meningsfullhet i livet. Dessutom visar resultatet att majoriteten av undersökningens respondenter har en personlig anknytning till en andlig dimension oavsett trosuppfattning.   Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sekularisering i det svenska samhället inte minskar behovet av att adressera existentiella och andliga frågor inom socialt arbete. Studien indikerar en potentiell koppling mellan andlighet, meningssökande och psykiskt välbefinnande, vilket underbygger att det kan vara fördelaktigt att integrera dessa komponenter i socialt arbete för att kunna erbjuda ett mer omfattande och heltäckande stöd, och för att bättre bemöta individuella behov i ett samhälle som genomgår ökad sekularisering. / Previous research shows that high levels of religiosity/spirituality can be associated with better mental well-being and fewer mental health issues. Meaningfulness is highlighted as one of the key components in this context, and future research is encouraged to further explore underlying mechanisms. A limitation in the current research landscape is that the majority of studies have been conducted in communities with a strong religious affiliation, and no research has been found that explores these relationships in the more secularized Sweden. This study aims to analyze possible relationships between meaning in life, mental health, and belief systems in a Swedish context, to investigate whether secularization as a societal change should be considered within social work. The study's research questions were answered through a survey, based on a convenience sample where respondents were asked to participate in the survey at a public place in one of Sweden's major cities. The study's results show that religiosity/spirituality cannot be related to better mental well-being, but that meaningfulness increases mental well-being and that the higher the level of religiosity/spirituality assessed, the more experience of meaningfulness in life. Furthermore, the results show that the majority of the survey's respondents have a personal connection to a spiritual dimension regardless of their belief system. Based on the study's findings, the conclusion is drawn that secularization in Swedish society does not reduce the need to address existential and religious/spiritual questions within social work. The study indicates a potential link between religiosity/spirituality, the search for meaning, and mental well-being, which supports the integration of these components into social work to provide more comprehensive and holistic support, and to better meet individual needs in a society undergoing increased secularization.