No description available.

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga? Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen. Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet. Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier. Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård. Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom. Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för patienterna.

Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna.  Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt. Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt Metod:  Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12. Resultat:  Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmål, psykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan Slutsats:   Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård. Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig kronisk sjukdom som ökar över hela världenoch kan ge svåra komplikationer vid brist på egenvård. Med hjälp av goda levnadsvanoroch fysisk aktivitet kan sena komplikationer förebyggas.Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att utföra egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En beskrivande litteraturstudie som har baserats på 13 stycken vetenskapligaartiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl och var av kvalitativansats och skulle besvara studiens syfte och frågeställning.Resultat: Kunskap, förståelse, motivation och stöd ansåg som viktiga faktorer vidutförandet av egenvårdsrutiner vid diabetes typ 2, dock ansåg många det vara svårt attupprätthålla dem. Med en större förståelse var det lättare att reglera sinablodsockervärden med hjälp av diet och fysisk aktivitet. Det är av stor betydelse hursjuksköterskan förmedlar sin information till patienten.Slutsats: För att kunna göra en livsstilsförändring gällande egenvårdsrutiner var detviktigt att acceptera sin sjukdom diabetes typ 2. Personer med diabetes typ 2 har behovav stöd och motivation från sjuksköterskan för att upprätthålla utförandet avegenvårdsrutiner. Kunskap var viktigt för att kunna hantera sin sjukdom och förebyggasena komplikationer. Det är viktig som sjuksköterska att vara lyhörd och visa individenrespekt samt låta hen vara självbestämmande.

Bakgrund: Urininkontinens påverkar individens hälsa och välmående. Sjuksköterskansbetydelse för att identifiera patienter med urininkontinens, och påbörja rättutredning/behandling, är avgörande. Dorothea Orems egenvårdsteori ger en grund tillförståelsen av egenvårdsbehov, för att uppnå hälsa. Begreppet hälsa är en definition somspelar en central roll genom litteraturstudien för att förstå hur hälsa påverkar individen, isin helhet. Syftet: Litteraturöversiktens syfte är att söka belysa upplevelser av att leva medurininkontinens och bäckenbottenträningens inverkan som egenvårdsbehandling. Metod:En litteraturöversikt har genomförts och induktiv design har nyttjats. Resultat: Individermed urininkontinens lider ofta av skam, ångest och rädsla, specifikt vid kontakt medvården, delvis beroende på normer och värderingar i samhället, angående urininkontinens.Bäckenbottenträning är en effektiv egenvårdsbehandling för patienter med urininkontinens.Bäckenbottenträning stärker muskulaturen hos individen och höjer därmed livskvalitetenrent psykiskt, då tillståndet avseendevärt förbättras. Sjuksköterskans spelar en central roll iatt hjälpa patienterna med bäckenbottenträningen. Problematiken ochdokumentationsbristen kring urininkontinens bör uppmärksammas för att en patientsäkervård ska kunna bedrivas. Slutsats: Genom att förbättra och öka informationen till samhälletoch påverka normer/värderingar, kan en säkrare vård initieras. Bäckenbottenträningen sombehandlingsmetod behöver växa som behandlingsmöjlighet för patienterna, dåbäckenbottenträningen visats vara en effektiv, säker och avgörande behandlingsmetod. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet. Tidigare forskning har framförallt handlat om egenvård i förhållande till följsamheten till den ordinerade läkemedelsbehandlingen. Därför är syftet med denna studie att belysa faktorer som påverkar egenvården hos personer som lever med kronisk hjärtsvikt. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och resultatet byggdes upp utav tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar egenvården vid kronisk hjärtsvikt. Faktorer som visade sig främja en god egenvård var en god patientundervisning, en god relation och kontinuitet i vården, att lära känna sin ”nya” kropp, att finna strategier i vardagen, att acceptera sina förluster och stöd från närstående. Faktorer som hindrade en god egenvård var en bristande patientundervisning, bristande kommunikation, att känna sig ignorerad av sjukvården, svårigheter till följsamhet, att vara multisjuk, förändrad livsvärld och existentiell ångest. I den avslutande diskussionen diskuteras först valet av metod och sedan följer en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen diskuteras patientundervisning, egenvård och en förändrad kropp och livsvärld. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast diagnostiseras i början av tonårsperioden. Tonåren är en känslig ålder där individen strävar efter att hitta en identitet. Identitet uppnås när tonåringar tillåts att experimentera med de valmöjligheter som påverkar deras liv. Föräldrar bör finnas tillgängliga när de behövs men bör gradvis överlåta kontrollen åt tonåringarna för att uppmuntra självständighet. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i tonåringars strävan efter autonomi. Sjuksköterskan bör informera och motivera tonåringar till att ta ansvar för egenvården. För att skapa förutsättningar för en bra egenvård av diabetes och förhindra senkomplikationer, är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur tonåringar upplever sin omgivning. Syftet är att belysa tonåringars, med typ 1 diabetes, känsla av omgivningens betydelse för hälsa och välbefinnande. Eftersom kvalitativa metoder är lämpliga för att beskriva fenomen, valdes det att göra en kvalitativ litteraturstudie i ämnet. De nio utvalda vetenskapliga artiklar som har användas i denna uppsats, har sökts via databasen Cinahl. Resultatet visade på att tonåringarna kände en trygghet i att dela upplevelsen av diabetes med sina vänner. Tonåringarna strävade efter att vara som vännerna, och de kände frustration då vännerna missförstod diabetes vården. Tonåringarna upplevde att föräldrarna visste mer om diet och diabetes än tonåringarna gjorde. Tonåringarna upplevde autonomi och frihet, men ibland kunde föräldrarna bli för kontrollerande. I mötet med vårdpersonal, kunde tonåringarna uppleva hälsa och välbefinnande när vårdpersonalen var personliga och lyssnade på deras funderingar. Lidande uppstod när vårdpersonalen inte inkluderade tonåringen i diabetes vården. I resultatdiskussionen diskuteras tre nya teman som framkom ur resultatet: Tonåringar vill ha mer information, Omgivningens betydelse för hälsa och välbefinnande, och Omgivningen kan lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk autoimmun sjukdom som växer i dagens samhälle. Sjukdomen orsakar individen lidande och är en resurskrävande sjukdom. Egenvård är en central del i behandlingen av DMT2 (Diabetes mellitus typ 2) som kräver engagemang från individen. Syfte: var att belysa vilka faktorer som är av betydelse för egenvårdsförmågan hos personer med diabetes typ 2 och vilken betydelse egenvård har för deras hälsa. Metod: En deskriptiv design har tillämpats i denna litteraturstudie. Sökning skedde i databaserna CINAHL och PubMed, som genererade totalt 14 artiklar (10 kvantitativa, 3 kvalitativa och 1 mix-method). Huvudresultat: Faktorer som var av betydelse för egenvårdsförmågan var utbildning, stöd, empowerment, attityder och hur lång tid individen haft DMT2. Resultatet visar att patienterna uppskattar att få information om diabetes av sjuksköterskor, läkare eller dietister och deltar helst i grupp då det ger möjlighet till att diskutera erfarenheter, bli motiverad av andra deltagare och möjlighet till social anknytning. De individer som etablerat goda vanor gällande kost, träning och blodsockermätning fick sänkta nivåer av HbA1c, LDL och höjning av HDL. Dessa individer fick färre diabetes relaterade komplikationer. Slutsats: Det framkommer att diabetes utbildning är en av flera faktorer som har betydelse för individens förmåga till egenvård. Empowerment och attityder till utbildningen har också betydelse för att utveckla egenvårdsförmågan gällande kost, träning och blodsockermätning. Dessa 3 faktorer har i sin tur en betydelse för den fysiska hälsan, genom att risken för komplikationer sjunker samt att HbA1c sjunker. Vidare forskning om hur empowermentbaserade utbildningsprogram kan standardiseras är av intresse. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, fysisk hälsa, utbildningsprogram