<p>Att starta och bilda ett företag är inte alltid det lättaste. Vissa gör det utan några problem medan andra stöter på hinder och problem. I denna studie kommer de vanligaste hindren och problemen som entreprenörer stöter på att identifieras. Detta för att underlätta för andra personer som står i tur att starta företag. Syftet är att undersöka vilka hinder och problem som upplevs av de som startar nytt aktiebolag, samt undersöka hur entreprenören gjort för att undvika eller lösa dessa. Undersökningen gjorde utifrån mailintervjuer som skickades till 24 nystartade aktiebolag i Eskilstuna. Dessa företag kontaktade först genom telefon för att sedan få ett mail skickat med en intervjumall som skulle besvaras. Mailintervju valdes för att respondenterna skulle få tid att begrunda frågorna och möjlighet att svar på frågorna när de själva hade tid. 11 av de 24 besvarade intervjun vilket gav ett bortfall på 13 respondenter. Mailsvaren visade att de 11 respondenterna klarat sig undan de större problemen genom att själva söka information och lösningar på de problem de ställts inför.</p>

Att starta och bilda ett företag är inte alltid det lättaste. Vissa gör det utan några problem medan andra stöter på hinder och problem. I denna studie kommer de vanligaste hindren och problemen som entreprenörer stöter på att identifieras. Detta för att underlätta för andra personer som står i tur att starta företag. Syftet är att undersöka vilka hinder och problem som upplevs av de som startar nytt aktiebolag, samt undersöka hur entreprenören gjort för att undvika eller lösa dessa. Undersökningen gjorde utifrån mailintervjuer som skickades till 24 nystartade aktiebolag i Eskilstuna. Dessa företag kontaktade först genom telefon för att sedan få ett mail skickat med en intervjumall som skulle besvaras. Mailintervju valdes för att respondenterna skulle få tid att begrunda frågorna och möjlighet att svar på frågorna när de själva hade tid. 11 av de 24 besvarade intervjun vilket gav ett bortfall på 13 respondenter. Mailsvaren visade att de 11 respondenterna klarat sig undan de större problemen genom att själva söka information och lösningar på de problem de ställts inför.

Att genomföra en affärsidé i praktiken, det är i korthet vad denna uppsats avhandlar. Syftet är att undersöka processen med att starta upp ett mindre företag från grunden. Från vision till förverkligande. Det finns många aspekter att ta i beaktande innan man går från idé fas till verklighet. Kärnan i entreprenörskapet måste vara en produkt eller tjänst som konsumenten är villig att betala för. Därefter bör en affärsmodell och budget tas fram. Sist men inte minst krävs en plan för hur man ska marknadsföra sig, som nytt företag, för att hitta en stark position på den befintliga marknaden. Dessa olika delar beskrivs ingående i denna uppsats. Här återges hur de olika momenten kan se ut i teorin kombinerat med praktiska exempel från uppstarten av webbshopen Garage. På så sätt kan teoretiska perspektiv ställas mot exempel från ett praktiskt utförande. Den egna forskningen har besått i att starta upp webbshopen Garage från grunden, som säljer kläder och accessoarer för tjejer. Om ett nytt företag eller projekt blir framgångsrikt eller ej, beror sannolikt mycket på genomförandet, av idén. Det fordras en stark tro på affärsidén, en ekonomisk plan som stödjer genomförandet samt en vision om hur man ska profilera sig. Dessa delar kommer att redovisas i form av en handlingsplan för Garage. Det slutliga resultatet presenteras i form av bilder från Garage look book fotografering, logotypen som tagits fram, en affärsplan samt den färdigställda webbshopen. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ”Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i”. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap. Han påstår att människor kan påverkas till att starta eget, och att bakgrunden inte har någon betydelse. Vi vill fortsätta på denna forskning och undersöka vem som startar företag men även vad som avgör vem som lyckas.Syftet är att visa vem dagens unga företagare är och vilka de avgörande faktorerna är för att lyckas som egen företagare. Med detta hoppas vi kunna ge en ökad förståelse för vad som krävs av en framgångsrik företagare och även kunna visa hur unga entreprenörer bättre kan stöttas. Vi har avgränsat oss till att undersöka företagare under 35 år och behandlar endast entreprenören som individ; dennes egenskaper, erfarenheter och ageranden.Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt och både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Den abduktiva slutledningsmetoden har använts tillsammans med induktiva inslag, då vi utgått från empirin för att sedan kunna dra generaliserande slutsatser. I den teoretiska delen redogör vi för tidigare forskning följt av dagens teorier.Vi presenterar entreprenörerna under fem olika rubriker; motiv, entreprenörens bakgrund, nätverk, kostnader och finansiering samt personliga egenskaper. Det som är betydande för vem som startar företag är främst personens bakgrund och egenskaper. Personens brist på kontakter och en föreställning om höga kostnader kan medföra att han eller hon avstår från att starta eget. För att en entreprenör ska nå framgång måste motivet vara av stor betydelse för denne, han eller hon måste vara öppen och kunna skaffa sig kontakter, undvika kostnader och kunna hitta alternativa finansieringssätt. Det är en fördel om entreprenören har branscherfarenhet eller är uppväxt i en företagarfamilj men det viktigaste är dock modet och viljan då dessa egenskaper kan ta honom eller henne långt. / Uppsatsnivå: C

<p>Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. </p><p>Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? </p><p>In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity. Therefore gender and ethnicity is significant for the understanding of the entrepreneur. I also find that the discourse of entrepreneurship construct both women and individuals with different ethnical backgrounds as "the Others".</p> / <p>Genom möjligheten att världen, sådan vi känner den, är en konsekvens av mänsklig interaktion och språklig kommunikation, kan vår förståelse av världen ses som kontingent snarare än essentiellt given. Koncept så som "entreprenör", "kvinna" och "man" kan då förstås som socialt konstruerade subjekt. </p><p>Med avstamp i poststrukturella och socialkonstruktivistiska perspektiv kommer jag att undersöka medial representation av kvinnor och män som företagare. Mitt huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagaren konstrueras som ett diskursivt subjekt i tidningen Eget Företag. Genom Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes Diskursteori och Judith Butlers poststrukturalistiska och feministiska perspektiv kommer jag att diskutera både konstruktionen av företagare och mer explicita frågor så som; är kön signifikant för konstruktionen av företagaren och företagande i Eget Företag? </p><p>Jag kommer till slutsatsen att företagardiskursen, och den journalistiska diskursen, bygger på diskurser om kvinnlighet och manlighet men också på diskurser om etnicitet. Därför kan genus och etnicitet ses som signifikanta för förståelsen av företagaren. Jag finner även att företagardiskursen konstruerar både kvinnor och individer med skild etnisk bakgrund som "De andra". </p>

Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity. Therefore gender and ethnicity is significant for the understanding of the entrepreneur. I also find that the discourse of entrepreneurship construct both women and individuals with different ethnical backgrounds as "the Others". / Genom möjligheten att världen, sådan vi känner den, är en konsekvens av mänsklig interaktion och språklig kommunikation, kan vår förståelse av världen ses som kontingent snarare än essentiellt given. Koncept så som "entreprenör", "kvinna" och "man" kan då förstås som socialt konstruerade subjekt. Med avstamp i poststrukturella och socialkonstruktivistiska perspektiv kommer jag att undersöka medial representation av kvinnor och män som företagare. Mitt huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagaren konstrueras som ett diskursivt subjekt i tidningen Eget Företag. Genom Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes Diskursteori och Judith Butlers poststrukturalistiska och feministiska perspektiv kommer jag att diskutera både konstruktionen av företagare och mer explicita frågor så som; är kön signifikant för konstruktionen av företagaren och företagande i Eget Företag? Jag kommer till slutsatsen att företagardiskursen, och den journalistiska diskursen, bygger på diskurser om kvinnlighet och manlighet men också på diskurser om etnicitet. Därför kan genus och etnicitet ses som signifikanta för förståelsen av företagaren. Jag finner även att företagardiskursen konstruerar både kvinnor och individer med skild etnisk bakgrund som "De andra".