<p>Virtually all diurnal birds have tetrachomatic vision based on four different colour receptors. As a result, birds are potentially able to perceive their environment in twice as many colours as humans and four times as many colours compared to most other mammals, which are dichromatic. In addition to the spectrum visible to humans, birds are able to detect ultraviolet (UV) light. Signals with a UV component have been shown to be important to birds both in foraging and colour signalling. Because of the superior colour discrimination of the avian eye, UV sensitivity, but especially owing to its tetrachromacy, we cannot know what birds look like to those that matter, i.e. other birds.</p><p>In my thesis I describe a new molecular method with which it is possible to identify the vision system of birds only using a small amount of DNA, without the need to keep or sacrifice the animal. It thereby facilitates large screenings, including rare and endangered species. The method has been used to increase the number of species with identified vision system type from 19 to 66. I show that raptors and songbirds have different vision systems, giving songbirds the possibility of a secret channel for colour signalling, and that male songbirds in coniferous forest take advantage of this to be significantly more cryptic to raptors than to females songbirds. I show that gulls have gained a vision system enabling them to detect the UV signals of fish when the fish swim close to the surface.</p><p>Even though we tend to be rather self-satisfied with the quality of our colour vision, we are colour-blind when compared to birds. My work shows that human colour vision is inadequate for judging animal coloration, and that there is much more going on in bird colour signalling than meets our eye.</p>

Virtually all diurnal birds have tetrachomatic vision based on four different colour receptors. As a result, birds are potentially able to perceive their environment in twice as many colours as humans and four times as many colours compared to most other mammals, which are dichromatic. In addition to the spectrum visible to humans, birds are able to detect ultraviolet (UV) light. Signals with a UV component have been shown to be important to birds both in foraging and colour signalling. Because of the superior colour discrimination of the avian eye, UV sensitivity, but especially owing to its tetrachromacy, we cannot know what birds look like to those that matter, i.e. other birds. In my thesis I describe a new molecular method with which it is possible to identify the vision system of birds only using a small amount of DNA, without the need to keep or sacrifice the animal. It thereby facilitates large screenings, including rare and endangered species. The method has been used to increase the number of species with identified vision system type from 19 to 66. I show that raptors and songbirds have different vision systems, giving songbirds the possibility of a secret channel for colour signalling, and that male songbirds in coniferous forest take advantage of this to be significantly more cryptic to raptors than to females songbirds. I show that gulls have gained a vision system enabling them to detect the UV signals of fish when the fish swim close to the surface. Even though we tend to be rather self-satisfied with the quality of our colour vision, we are colour-blind when compared to birds. My work shows that human colour vision is inadequate for judging animal coloration, and that there is much more going on in bird colour signalling than meets our eye.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida fiskvägar förbi vattenkraftverket vid Finsjö i Emån fungerar eller inte. För att finna svar på den frågan har två olika metoder använts, dels telemetrisändare för att se om fiskar hittar fram till fiskvägarna (attraktionseffektivitet) och dels PIT-tags för att mäta om fiskarna lyckas passera genom fiskvägarna (passageeffektivitet). Undersökningen fann att det var en högre passageeffektivitet, 89 % vid nedre Finsjö och 100 % vid övre Finsjö, i Emån jämfört med andra liknande studier. Attraktionseffektiviteten var 75 % vid nedre Finsjö och 59 % vid övre Finsjö, vilket tyder på att det finns något som stör fisken innan de når fram till fiskvägen, särskilt vid övre Finsjö. / The purpose of this paper is to determine the extent to which trout used fishways to swim past two power plants at Finsjö in River Emån. Two different methods of  collecting data were used, radiotelemetry to determine if fish find the fishways (attraction efficiency) and PIT-tags to measure the number of fish that passed through the fishways (passage efficiency). The study showed that passageefficiency, being 89 % at lower Finsjö and 100 % at upper Finsjö, was high compared to other similar studies. Attraction efficiency was 75 % at lower Finsjö and 59 % at upper Finsjö, which indicates that the fish have difficulty finding the fishway entrances, particularly at upper Finsjö.

A solid-phase extraction (SPE) method was developed for the determination of organochlorine pesticides, namely aldrin, alpha-BHC, beta-BHC, delta-BHC, dieldrin, endosulfan I, endosulfan II, endosulfan sulfate, endrin, endrin aldehyde, lindane, heptachlor, heptachlor epoxide, 4,4’-DDD, 4,4’-DDE and 4,4’- DDT in water. The effect of extraction conditions, such as the addition of sodium chloride and methanol to the sample prior to loading was studied. The sample was concentrated by a plain polystyrene-divinylbenzene resin, and the extract was eluted by ethyl acetate. Qualification and quantification of the target pesticides were performedby gas chromatography/ mass spectrometry (GC/MS) in the full-scan and selected ion-monitoring mode, respectively, and for better detection of pesticides in field samples the mass spectrometer was altered from electron ionization (EI) to chemical ionization mode (CI). The repeatability of the method for MilliQ-water fortified with pesticides at a level of 0.1 to 0.6 µg/l ranged from 8 to 18%, and the obtained recoveries ranged from 67 to 135%. The method was evaluated for the determination of organochlorine pesticides in fourteen surface- and groundwater samples taken from locations along King Talal Dam, King Abdullah Canal and Zarqa River in the Jordan Valley. The limit of detection of the pesticides residues in 500-ml field water samples ranged from 0.0009 to 15.7 ng/l. The obtained results confirmed the presence of trace amounts of some organochlorine pesticides in the analyzed samples, i.e. lindane and endosulfan compounds.

Den anadroma öringen i Östersjöns avrinningsområde uppnår inte tillfredsställande status och uppskattningsvis upprätthålls ungefär hälften av populationerna med kompensationsodling. En av dem är Dalälvens anadroma öring som numer har sitt reproduktionsområde vid Älvkarleby, ca 10 km uppströms älvmynningen till Östersjön. Där finns även ett vattenkraftverk som innebär ett definitivt vandringshinder för Dalälvens migrerande arter. Vid Älvkarleby bedriver SLU Aqua forskning på öring och lax, samt ansvarar för kompensationsodlingen av Dalälvens anadroma öring. Tack vare det långvariga kompensationsodlingsprogrammet finns långa tidsserier innehållandes populationsdynamiska och strukturella data om populationen i Dalälven. I denna studie beskrivs långtidstrender i detta data, och med hjälp av statistiska metoder identifieras potentiella påverkansfaktorer. Resultaten visar att studieperioden kännetecknas av kraftiga populationsdynamiska fluktuationer, och temperatur identifierades som en stark påverkansfaktor. / Anadromous trout populations in the Baltic Sea area are in a less than optimal state and about half of the populations are maintained by hatchery-reared trout. One of the populations spawns near Älvkarleby of river Dalälven, about 10 km upstream of the estuary in the Baltic Sea. A hydroelectric dam located in the same area blocks the routes of migratory species. SLU Aqua operates the cultivation of trout native to river Dalälven and conducts research at the research center in Älvkarleby. Owing to the long-term cultivation in river Dalälven, long time-series containing population-specific data is available. Based on the collected data, this study describes long-term trends in the trout population native to river Dalälven and tries to identify potential factors effecting these by using statistical methods. The results show that the study period is characterized by large fluctuations in population dynamics, and that temperature is a major influencing factor.

Climate change and its impact can be seen in a multitude of ways. Earlier spring migration is one and has been observed in several bird species. This can be a result of phenological change amongst migrant birds who rely on photoperiod and climatic conditions to time their autumn and spring migration as weather is not a sufficient nor reliable way of understanding the temperature at their summer habitats from their wintering grounds Many birds with breeding grounds in Sweden are known to migrate, either fully (short or long-distance migrants) or partially (partial migrants). Passerine birds are the largest of the avian class, making up approximately two thirds of all bird species. This makes them great study subjects for many different areas of biological studies such as ecology. Among the passerines are the warblers, a group of songbirds whose migration patterns have been studied previously. This study aims to test if there has been an advancement of spring arrival of six warbler species (willow warbler (Phylloscopus trochilus), wood warbler (Phylloscopus sibilatrix), sedge warbler (Acrocephalus schoenobaenus), reed warbler (Acrocephalus scirpaceus), lesser whitethroat (Sylvia curruca), and garden warbler (Sylvia borin)) in two regions of Sweden (north and south). Additionally, I compared the regions to each other and discussed if there are possible connections to climate change. The hypotheses are that 1) the date when migratory birds first arrive to Sweden is earlier than 20 years ago, 2) there is a difference in arrival date amongst the chosen species and 3) a spatial difference in spring arrival between the chosen regions. To answer the hypotheses, data was collected from the citizen science database SLU Artdatabanken with the first date of report from each year over a 21-year period between 2003-2023 for all six species. An ANOVA and Post-Hoc tests were performed in SPSS to answer the hypotheses as well as a Kendall tau-b test and independent samples t-test to confirm the results of the ANOVA and Post-Hoc tests. The results showed that there had not been an advancement in spring arrival and the null hypotheses cannot be rejected. The results of the study are surprising as many other studies are showing the opposite effect. This could be due to how the data was collected (only first reported date and not an average), or that the climate at their wintering grounds have not changed enough during the last 20 years to generate phenological change as well as not requiring to match certain events. To further our understanding of phenological change and migration across species, studies at wintering grounds would be beneficial. / Effekten av klimatförändringarna kan ses på många olika sätt världen över. Tidigare vårankomst är en av dem och kan observeras hos flertalet flyttfåglar. Det kan vara ett resultat av fenologisk förändring hos flyttfåglar som använder sig av fotoperioder och klimatet för att tidsanpassa sin migration då vädret vid övervintringsplatserna inte är en pålitlig källa att använda sig av för flytt. Många häckande fågelarter migrerar, antingen långa sträckor (långdistansmigrerande fåglelarter), eller kortare sträckor (kortdistansmigrerande fågelarter). Den största klassen av fåglar är tättingar som uppgör cirka två tredjedelar av alla fågelarter. Detta gör dem utmärkta för diverse biologiska studier, däribland ekologi. Bland tättingarna finns sångare vars migrationsmönster studerats tidigare. Syftet med denna studie är att se om sex arter av sångare som flyttar långa distanser (lövsångare (Phylloscopus trochilus), grönsångare (Phylloscopus sibilatrix), sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus), rörsångare (Acrocephalus scirpaceus), ärtsångare (Sylvia curruca), och trädgårdssångare (Sylvia borin) återvänder till Sverige tidigare än förut, och se om det finns någon skillnad mellan de nordliga och sydliga regionerna. Hypoteserna är att 1) fåglarna ankommer tidigare nu än vad de gjorde gör 20 år sedan, att 2) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan fågelarterna, och att 3) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan de olika regionerna. För att besvara hypoteserna användes data insamlad från SLU Artdatabanken. Där valdes den första observationen från varje år under en 21-åring period (2003–2023) för alla fågelarter. En ANOVA och Post-Hoc test utfördes samt Kendall tau-b test och Independent sample’s t-test för att kontrollera resultatet av ANOVA och Post-Hoc testerna. Resultaten visade att fåglarna inte anlände till Sverige tidigare än för 20 år sedan, och noll-hypotesen går därmed inte att förkasta. Resultaten är förvånande då de inte överensstämmer med majoriteten av litteraturen. Anledningen till resultaten kan vara vilken data som användes (enbart första inrapporteringen och inte genomsnittet), att klimatet där de häckar under vintern inte förändras tillräckligt för att generera en förändring i fenologin, eller att förändringen inte leder till en favorisering av tidigare ankomst för att matcha händelser. För att öka vår förståelse kring fenologisk förändring samt migration av flertalet arter, hade studier vid övervintringsplatser varit ett bra första steg.

<p>Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. </p><p>I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. </p><p>Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. </p><p>Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.</p>

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.

Biofiltration is one of many ecosystem services provided by mussels. Besides filtering and clearing waters from miscellaneous harmful particles and debris, mussels also have the ability to lower the turbidity of the water. How the presence of mussels affect macrophyte growth is however a less researched area of science. In this study I try to assess if the presence of Unio tumidus have an effect on the growth of Eleocharis acicularis. I used mesocosms containing individuals from both species and through continuous measurements of water chemistry as well as the measuring the difference in plant biomass between the start of the experiment and the harvest at the end of the experiment. The only significant effect observed was on conductivity which increased by 82% in aquaria with mussels as opposed to only 74% in those without. Interestingly there was no increase in the mean biomass of the plants, instead there was a decrease in mean plant biomass over time. / Biofiltration är en av många ekosystemtjänster som musslor tillhandahåller. Förutom att rena stora mängder vatten från diverse skadliga ämnen så sänker även musslors biofiltration turbiditeten i vattnet. Hur musslornas närvaro påverkar makrofyter är dock ett mindre utforskat område. I den här studien undersöker jag huruvida närvsaro av Unio tumidus påverkar tillväxt hos Eleocharis acicularis. Jag använde mesocosmer innehållande individer av båda arter och genomförde kontinuerliga mätningar av vattenkemin samt mätte förändringar i biomassan hos växterna. Musslorna hade inte en signifikant effekt på vare sig pH, turbiditet, nivåer av chlorophyll-a eller biomassa hos växterna. Den enda variabeln som musslorna visade sig ha en signifikant effekt på var konduktiviteten, som ökade signifikant med 82% i akvarierna med musslor kontra en ökning på endast 74% i akvarierna utan musslor. Intressant nog så minskade växterna i biomassa över tid.

Recent research in microbial ecology has focused on how aquatic bacterial communities are assembled. Only a few of these studies follow a “Gleasonian” approach where the roles of single bacterial populations are in focus. In this thesis, novel molecular tools were used to describe the distribution and evolutionary relationships of microbes in productive aquatic environments. Many new phylogenetic groups of bacteria were identified, likely representing bacterial populations restricted to productive freshwaters. I also addressed the dynamics and functional role of individual bacterial populations in eutrophic lakes and brackish environments with a focus on either biogeochemically significant or potentially pathogenic representatives. Flavobacteria blooms were observed, on occasions characterized by high heterotrophic production. In addition to high temporal dynamics microbial community composition and function differed on the spatial scale, as exemplified by free-living and Cyanobacteria-associated habitats. At the community scale, microbial processes, such as biomass production and substrate uptake could be predicted from the presence and absence of individual bacterial populations. I also studied the niches of potentially pathogenic Vibrio populations in various coastal waters. Using a novel culture-independent method, a V. cholerae population was detected along the entire Swedish coastline. Results from an environmental survey and a laboratory mesocosm experiment reveal that phytoplankton-derived dissolved organic matter enhance the growth of V. cholerae and other Vibrio spp. and hence create a largely overlooked niche for these heterotrophic bacteria. This thesis and future work on the role of individual bacterial populations will facilitate predictions of biogeochemical cycles and the distribution of bacteria in the context of global climate change and local eutrophication.