Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan. I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang. Den konkreta undervisningen medför att eleverna får egna inre bilder och ger dem ytterligare en dimension. Den tydliga och konkreta kopplingen medförde även att språket befästes och förstärktes, de lärde sig nya ord och begrepp. Dialogen stärker i sin tur banden och gemenskap bildas. Besöket på naturskolan medför också många andra mervärden som motion, samarbete, upplevelser och förundran m.m. Naturskolebesöket upplevdes meningsfullt därför att det fanns syfte och tydliga mål knutna till det konkreta lärandet. Det finns även många andra anledningar till att lärarna känner att besöket är givande men att naturskolan är en kompetenshöjare är en gemensam uppfattning hos lärarna. Under besöket kan lärarna inta en mer iakttagande roll, det ger i sin tur möjlighet till efterföljande samtal och reflektioner med sina elever. Ex. om hur samarbetet i klassen fungerar. Undersökningen visade även att lärarna tycker att förarbete är minst lika viktigt som efterarbete för att besöket ska bli så givande som möjligt.

<p>Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.</p><p>Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen.</p>

Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan. Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning. De förväntningar som finns på projektet handlar om att få nya infallsvinklar på vad man kan göra utomhus, och att öka elevers och lärares motivation till lärande. Utomhuspedagogerna upplever att det finns en osäkerhet i genomförandet av projektet. Lärarna upplever främst svårigheter med att vara utomhus. Av arbetet kan man dra slutsatsen är att det finns en samsyn och en dialog mellan utomhuspedagogerna och lärarna. Detta är av vikt för att uppnå syftet med projektet, och utgör en grund för fortsatt utvecklingsarbete av såväl användningen av utomhuspedagogik inom arbetslaget som av naturskolans arbete med fortbildning av lärare.

Syftet med vår studie var att undersöka hur naturpedagoger arbetar med och ser på utomhuspedagogik, samt hur de ser på ledarskapet utomhus. Nio naturpedagoger deltog i semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat kunde vi se att naturpedagogers arbete grundar sig på forskning och ett av deras mål var att försöka leda besökande klasslärare till att bedriva mer undervisning utomhus. Ledarskapet utomhus var något som föll sig naturligt för naturpedagogerna. Samtliga naturpedagoger såg många möjligheter med utomhuspedagogik och poängterade att klasslärare som besökte naturskolan var de som såg hinder.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter. Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation. Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare. Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet. Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.

Syftet med min studie är att se hur en förskoleklasslärare och två naturskolelärare ser på utomhusmatematik. Syftet är även att undersöka hur de beskriver sitt användande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik är något vanligt förekommande i skolan. I studien har kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna använder både naturskolelärarna och förskoleklass-läraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för få använder sig av utomhusmatematik men de vill gärna att fler lärare ska använda sig av utomhusmatematik, då de ser naturen som en stor resurs. Studiens resultat är att utomhusmatematik, enligt naturskolelärarna och förskoleklassläraren, inte är något som vanligen används i skolan.

Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur utomhusmiljön används i undervisningen och då framför allt i naturvetenskapliga ämnen på mellanstadiet. Jag tar först upp mål och riktlinjer utifrån Lpo94 om barn och natur. Vad utomhuspedagogik är som lärande och metod och ur ett hälsoperspektiv. Därefter handlar min studie om barns lärande och hur det naturvetenskapliga lärandet uppfattas i skolan. Tidigare forskning lyfts fram. Jag har i en kvalitativ undersökning frågat hur utomhusundervisningen fungerar i två klasser, en i staden och en på landet, och hur den uppfattas av lärare och deras elever. Materialet bygger på intervjuer med lärare och enkätundersökning bland eleverna. Resultatet visar lärarnas uppfattning om utomhusundervisning och deras roll som pedagoger i utemiljön. Lärarna vill använda utemiljön, men bar olika syn på vad utemiljön kan användas till. Det som framgick tydligast av elevernas svar i enkätundersökningen var att elever, både i staden och på landet, vill ha lektioner utomhus och att de anser att de lär sig något.

<p>Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. </p><p>I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. </p><p>Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. </p><p>Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.</p>

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.