<p>There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.</p><p>This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds?</p><p>To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist<strong> </strong>Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory.</p><p>The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.</p>

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector. This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds? To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory. The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.

Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.

No description available.

Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning. Andra menar vidare att det enda ansvar ett företag har är att vinstmaximera gentemot företagets aktieägare medan andra hävdar att ansvaret sträcker sig längre än så.   Syfte: Studien syftar till att ur ett företagsperspektiv finna svar på vilket ansvar ett företag har samt att beskriva hur företag uppfattar ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.   Metod: Studien utgår ifrån en abduktiv strategi och bygger således både på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsinriktning. Studiens problemformulering besvaras med hjälp av sex kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.   Slutsatser: Studiens kombination av de två forskningsinriktningarna har medfört att vi kan fastslå att företag idag möter ökade krav på ansvarstagande såväl miljömässigt som socialt. Vi kan även påvisa att arbetet med ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter ses som en självklarhet i arbetet med ansvarsfrågor men att tillvägagångssättet skiljer sig åt. Slutligen har vi konstaterat att det inte är företaget i sig som bär ett ansvar, utan att det största ansvaret återfinns hos företagsledningen samt att ansvaret på individnivå är en förutsättning för ett ansvarsfullt företag. Studiens tydligaste slutsats är att begreppet ansvar är nyanserat och har olika innebörder för olika företag. Trots att det talas om individansvar kan vi fastslå att företag trots detta upplever ett ansvar och den centrala frågan idag är hur långt detta ansvar sträcker sig.   Nyckelord: CSR, ansvar, företagsansvar, ansvarsskyldighet, ekonomiskt ansvar, miljöansvar, socialt ansvar, intressenter.

Vi har gjort en kvalitativ studie kring ekonomihandläggarens arbete med personer med missbruksproblematik. Anledningen till att vi valde att studera detta var att vi i litteraturen inte hittade någon tydlig arbetsrutin för den här gruppen av försörjningsstödstagare. Våra frågeställningar är: Vad fokuserar respondenterna på i sin bedömning av rätten till försörjningsstöd för en person med missbruksproblem? Vilket eller vilka arbetsmönster kan vi identifiera i respondenternas arbete med personer med missbruksproblem? Vi har utgått från tidigare forskning kring ekonomiskt bistånd och även forskning kring missbruk och missbruksvård. Teoretiska utgångspunkter är Prochaskas och DiClementes teori om förändringsprocessen samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. Vi har intervjuat nio olika handläggare för ekonomiskt bistånd från tre kommuner. Intervjuerna har kretsat kring en vinjett som beskriver en man med missbruksproblem som ansöker om försörjningsstöd. De slutsatser vi kan dra av studien är att respondenterna i sina bedömningar fokuserar på vad mannen gör för att förändra sin situation, några respondenter ställer krav på att mannen skall vara i kontakt med missbrukshandläggare eller delta i missbruksbehandling, några respondenter fokuserar på mannens motivation till att förändras. Respondenterna är oense i huruvida det skulle leda till ett avslag eller ej om mannen inte deltar i behandling enligt plan. Det arbetsmönster som vi kan identifiera är att respondenterna utgår från att klienten står till arbetsmarknadens förfogande för att sedan revidiera planen om det visar sig att klienten har något arbetshinder. Om klienten visar sig ha missbruksproblem utgår ekonomihandläggaren från det och förmedlar kontakt med missbrukshandläggare. Vidare ser vi att respondenterna har en kontinuerlig kontakt med missbruksenheten gällande gemensamma klienter.

Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid. Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut? Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys. Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen. Ny teknik leder till nya fora vilka leder till nya plattformer för att möta mottagare. Det har blivit allt viktigare att skapa reklam som sticker ut i mängden och väcker uppmärksamhet, till skillnad från reklam som konkret och direkt drar in pengar till det specifika företaget. Trots att utvecklingen går mot Internet och applikationshållet kommer den trycka reklamen alltid att finnas kvar.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Ekonomiskt våld är ett stort problem. Det finns mycket forskning om våld, och även om våld i nära relation. Våldets olika delar och uttryck är en sammantagen bild av våldets helhet. Vissa aspekter av våldets konstruktion är relativt obeforskat, däribland det ekonomiska våldet som utövas av män mot kvinnor i nära relation. För att ge en rättvisande helhetsbild är det viktigt att lyfta alla delar av våld i nära relation. Den här studien kommer endast fokusera på den del av våldet som utgörs av ekonomiska aspekter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi fått ta del av två perspektiv vad gäller upplevelsen av ekonomiskt våld och myndigheternas arbete med det; de professionella inom socialt arbete och tidigare våldsutsatta kvinnor. Studiens vetenskapliga ramverk utgörs av Foucaults teorier om makt, med utgångspunkt i teorier om relationen mellan makt och kunskap samt styrkeförhållanden. Utifrån detta perspektiv har vi analyserat hur ekonomi används som maktmedel i och även efter relation. Sammantaget utvecklas en bild av behov av att sprida kunskap om det ekonomiska våldet på både individnivå och strukturell nivå. Studien visar genomgående på en önskan om kunskap i preventivt syfte och som åtgärd, där båda deltagande grupper önskar mer information och samtal om ekonomiskt våld, ekonomi och relationer. Arbetsalliansen i den professionella relationen mellan handläggare och klient beskrivs som grundläggande för att komma åt det ekonomiska våldet och dess efterverkningar. Vår studie visar att det finns dels en tillit till samhället och dess förmåga att skydda sina invånare, dels en misstro till denna förmåga utifrån de tidigare utsatta kvinnornas erfarenheter. Invånare har en önskan om hjälp och stöd från samhällsinstanser, och vi kan se i studien att här finns en samsyn från båda perspektiven.

<p>Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vid</p><p>ansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnas</p><p>beslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörande</p><p>faktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenterats</p><p>endast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomiskt</p><p>bistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom detta</p><p>område i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning.</p><p>Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte under</p><p>påverkan av annan person. Validiteten på studien har stärkts genom att ett verklighetsanknutet</p><p>fall använts, samt att endast resultat med relevans har använts i form av citat från</p><p>respondenterna. Undersökningar av handläggning inom ekonomiskt bistånd har använts som</p><p>tidigare forskning för att verifiera denna studie. Som tolkningsram har kognitiv teori samt</p><p>symbolisk interaktionism använts för att belysa vilken påverkan den egna personen har i</p><p>beslutsfattandet. Resultatet visar på att bedömningarna skiljer sig åt när det gäller vilka</p><p>motkrav som ställs, klientens kön samt om handläggaren är organisation- eller</p><p>klientfokuserad.</p> / <p>This studies purpose is to get a greater understanding of the decision making process when a</p><p>client applies for income support. We seek a greater understanding of the social worker’s</p><p>reflections in a case, inspecting if it was affected by the client’s gender. To achieve the</p><p>purpose, a qualitative study case has been presented to a group of social workers, with only</p><p>one variation, the client’s gender. This studie has been handed out at the unit for income</p><p>support in Gotlands Kommun. Fourteen of twenty social workers who were working in this</p><p>unit, has been taking part in this studie. The other six did not attend due to work related</p><p>education day. This studie´s reliability is at a high level because the social workers have</p><p>responded individually and were not influenced by any other person. The validity of this study</p><p>has been strengthen by an authentic study case, and only relevant information, such as a</p><p>personal statements, has been used in the results. Earlier studies of decision making and</p><p>examing cases of income support seeking clients, has been used to confirm the result of this</p><p>study. To interpret this studie´s results, two behavior-theories has been selected. The theory of</p><p>the cognitive mind and the theory of symbolic interactionism. These theories have been used</p><p>to illustrate what effects the individual mind in the decision making of income support. The</p><p>results of this study show how decision making splits between different social workers. The</p><p>differences appeared at the demands given by the individual social worker to the client to do</p><p>in return to get income support. Differences were also found concerning the client’s gender,</p><p>and also what the social worker focused at, at the client´s best- or the organisation's.</p>