This master's thesis asks two main questions concerning the history of the City and UniversityLibrary of Gothenburg: what was the prevailing view of the library and its role? Whateconomic support did the library receive and from whom?By critically examining extensive source material mainly from the library archives and cityand state records, these conclusions are drawn: the City and University Library was regardedas a purely scientific library by all involved except the state as early as the 1920s. The state didnot express this view until 1946. The support came almost exclusively from the city ofGothenburg, the state not extending support on a larger scale until 1946 and then onlysporadically. The widely-held view of the library as a scientific one was ignored by the statein its repeated refusals to grant the library support both before and after 1946. ·

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.</p>

<p> </p><p>Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna.</p><p>Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen</p></strong></p>

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare? Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.

The purpose of this study was to investigate how social workers who worked with financial assistance perceived their work situation and the impact work-related stress had on their health and quality of work. Further, the study intended to find out if they felt that they received support from their employer that could prevent stress-related sick leave. The following two research questions were to be answered: In what way does work-related stress affect social workers’ health and job quality according to their own experience? What kind of support and help experienced social workers were available within their organization? To receive answers to the questions semi-structured interviews with five social workers were conducted, analyzed and interpreted. The results showed that when social workers have a heavy case burden, high stress and a risk of deteriorated job quality occurred. Furthermore, support from managers and the organization was essential in order to continue working without getting burned out. The private life was of great importance for being able to relax from work and to collect one’s thoughts. The work required a strong mind, big organizational ability and flexibility as the work is quite autonomous with a freedom of action. A conclusion was that those working with financial assistance have increased risk of becoming burned out.   Keywords: Work-related stress, financial assistance, physical and mental stress, Empowerment.