Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom Ekonomiskt bistånd resonerar kring sin maktutövning samt vilka positiva respektive negativa aspekter som följer med yrkesrollen. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ metod och tillämpat fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på Ekonomiskt bistånd och därefter identifierat teman för analys. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och analyseras utifrån begreppen handlingsutrymme samt Foucaults definition av makt.  Resultatet visar att socialsekreterare är medvetna om sin maktutövning och att denna kan vara både positiv och negativ beroende på hur makten används. Det finns både för- och nackdelar med att besitta makt, och hur makten betraktas grundar sig i socialsekreterarens tillämpning av den. I slutsatsen lyfter vi resultaten och betonar vikten av fortsatt kunskap inom ämnet. / The aim of the study is to investigate how social secretaries within Economic aid reason about their exercise of power and which positive and negative aspects come with the professional role. To investigate this, we have used a qualitative method and applied five semi-structured interviews with social secretaries at Economic aid and then identified themes for analysis. The study's results are presented based on a thematic analysis and analyzed based on the concepts of scope for action and Foucault's definition of power. The results show that social secretaries are aware of their exercise of power and that this can be both positive and negative depending on how the power is used. There are both pros and cons to having power, and how power is viewed is based on the social worker's application of it. In the conclusion, we highlight the results and emphasize the importance of continued knowledge within the subject.

Abstract Our purpose was to understand how social workers experience the possible complexities that working with economical aid can entail. As an example we chose to focus on long-term economical aid work. We aimed to address the question of which factors could affect their work. In a prior study, done by Dellgran & Höjer (2003) the conclusion was drawn  that  the combination of economical aid, healthcare and schools makeup a third of  practical social work in the terms of the proportion of the amount of social workers, but only 8 percent of the research is done in those areas. Other studies (Stranz, 2007) demonstrate that the research that is done on working with economical aid is deficient. We interviewed six social workers in two smaller municipalities in the southern of Sweden. Our result indicated that the social workers felt pressured by their work-load and the fact that the amount of new cases had increased. They thought that a possible reason for this could be the weak economic climate and changes in the labour market policies. They also felt that alterations and long office turnaround times at other administrative authorities also contributed. The results showed that the majority of the social workers in our study used a motivational approach in their meetings with clients and they also had the best interest in mind for each and every client. We chose to use the theoretical perspectives of Human service organizations by Yeheskel Hasenfeld (1983) and Demokratins väktare (our translation: the guardians of democracy) by Lennart Lundquist (1998) when we analyzed our results.   Keywords: Economical aid, social workers, long-termed economical aid, human service organizations.

The purpose of the thesis was to examine the social services’ routines for handling financial assistance from a gender perspective, to gain an increased understanding on how social workers' working methods related to financial assistance are designed in relation to women's exposure to men's violence in close relationships and gender equality goals. This study has been conducted because there is relatively little research specifically focused on financial issues and the economic dimension of abuse in close relationships and gender equality. This study used seven qualitative semi-structured interviews with a total of eight interviewees from six different municipalities. The main themes for the interviews were how the social services that work with financial assistance apply a gender equality perspective to their work and how they link their work with intimate partner abuse to a gender equality and gender perspective. Analysis of data was based on gender theory from gender researcher Yvonne Hirdman. In summary, the study showed that the different municipalities had different ideas about gender equality and therefore met the requirements of the Social Services Act and gender equality goals to varying degrees. Some municipalities reproduced gender norms and had contributing factors to violence in close relationships, while some municipalities challenged notions of gender and counteracting violence in close relationships from a gender perspective. Despite these varying results, our study showed that professionals have an interest and demand for improving gender equality work, which provides good conditions for developing the work.

Economic violence is a relatively unexplored societal problem even though it often occurs in intimate relationships. In accordance with Swedish legislation different municipalities have the power to freely adjust support based on conditions and needs at a local level. The duty and responsibility of the Swedish social services is to promote people's economic and social security, and thereby contribute to active participation in society.  Therefore, our aim with this study is to understand how the Swedish social services are paying attention to and handling women who have been subjected to men's financial violence in close relationships and have applied for financial assistance. The study is based on 6 semi-structured interviews in three different-sized municipalities with social workers that work within financial assistance. Our study has shown similarities and differences between the municipalities and the individual social workers. All the social workers found economic violence to be invisible. Our study also showed that the social workers room for maneuvering was perceived differently and was in fact also different in terms of several factors. Further the study shows the need to reflect upon gender. All social workers were aware of gender norms and discussed who in the relationship, between a man and a woman, would retain the financial assistance. To a small extent the social workers were even part of maintaining traditional gender norms by giving the financial assistance to the man.

Children whose families live in economic hardship tend not to participate in social activitiesthat involve money. Economically disadvantaged children are described as those who, due toinsufficient financial resources, have difficulty living a life similar to other children in thesame community. Social workers are legally obligated to specifically consider the bestinterests of the child in measures concerning children and to use both the Social Services Actand the Convention on the Rights of the Child in their decisions. Thus, a social worker isobliged to consider the child's rights, the child's perspective, and the child's best interests intheir work. The purpose of this study is to investigate how social workers in financial aid usetheir discretion to protect children's rights in accordance with the four core principles of theConvention on the Rights of the Child. The study employs a qualitative method withsemi-structured interviews to obtain the perceptions of two different professional groups onwhether social workers in financial aid are considered to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child and whether they believe that social workers usetheir discretion sufficiently to consider children's rights. The collected empirical material wasthen analyzed in various themes connected with previous research and Lipsky's theories ondiscretion and street-level bureaucracy. Research indicates that social workers in financial aidfail to use their discretion to protect the child's rights and to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child. The study revealed results indicating that socialworkers' decisions regarding children can be influenced by the organization's management, asenior social worker, lack of knowledge, ambiguities in guidelines within the organization,and the absence of child participation in decisions affecting them. Furthermore, it was foundthat social workers' individualized assessments and priorities were crucial in how they choseto use their own discretion. With more opportunities for education on the child's perspectiveand child rights and a developing practice on how children's rights should be considered andapplied in financial aid work, social workers can help prevent more children from becomingvulnerable and experiencing the consequences of such vulnerability. / Barn vars familjer lever i ekonomisk utsatthet tenderar att inte delta i sociala aktiviteter sominkluderar pengar. Ekonomiskt utsatta barn beskrivs vara barn med anledning av otillräckligaekonomiska resurser och har därmed svårigheter med att leva ett likadant liv likt andra barnsom lever i samma samhälle. Socialsekreterare har en skyldighet enligt lag att särskilt beaktabarnets bästa vid åtgärder som rör barn och använda sig av både socialtjänstlagen ochbarnkonventionen vid beslut. En socialsekreterare har därmed skyldighet att beakta barnetsrättigheter, beakta barnperspektivet samt barnets bästa i arbetet. Studiens syfte är attundersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder sitt handlingsutrymme föratt tillvara barnens rättigheter i enlighet med Barnkonventionens fyra grundprinciper. Studienanvänder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få de två olikayrkesgruppers uppfattningar om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd anses leva upp tillbarnkonventionens fyra grundprinciper samt om de anser att socialsekreterare använder sitthandlingsutrymme tillräckligt för att ta hänsyn till barnens rättigheter. Det insamladeempiriska materialet analyserades sedan i olika teman som anknöts med tidigare forskningoch Lipskys teorier om handlingsutrymme och teori om gräsrotsbyråkrater. Undersökningarpekar på att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete att använda sitthandlingsutrymme för att tillvarata barnets rättigheter samt leva upp till barnkonventionensfyra grundprinciper. Studien fick fram ett resultat som pekade på att socialsekreterarensbeslut rörande barn kan påverkas av organisationens ledning, en förste socialsekreterare,kunskapsbrist, otydligheter i riktlinjer i verksamheten samt inte har barn delaktiga i beslutsom rör dem. Det framkom dessutom att socialsekreterarnas individanpassade prövningar ochprioriteringar var avgörande för hur de väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Medfler möjligheter till utbildning inom barnperspektivet och barnets rättigheter och enutvecklande verksamhet om hur barns rättigheter ska beaktas och tillämpas i arbetet inomekonomiskt bistånd kan socialsekreterare bidra till att hindra flera barn att bli utsatta och attuppleva konsekvenserna av vad utsattheten för med sig.

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region).   För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter.   Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur handläggningen av ekonomiskt bistånd kan förstås utifrån ett barnperspektiv samt utifrån det sociala arvets betydelse. En djupare förståelse för dessa perspektiv nås genom jämförelse av en kommuns ordinarie verksamhet samt ett projekt i samma kommun där ett uttalat barnperspektiv finns. Studien bygger på tre frågeställningar: (a) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt inom projektet förstås med utgångspunkt i ett barnperspektiv, (b) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt projektet förstås med utgångspunkt i en förståelse för det sociala arvets betydelse samt (c) hur kan barnperspektivet och det sociala arvet förstås i relation till varandra inom handläggningen? För att besvara dessa frågeställningar tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt där empirin har insamlats utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom studiekommunen. Studiens resultat visar att dilemman kan uppstå i handläggningsarbetet då socialsekreteraren dels ska se barnet som en egen aktör och dels som en produkt av sitt sociala sammanhang.

During our time as substitute social secretaries within financial support we heard colleges that criticized the magnitude of documentation. This critique sparked our interest of documentations relation to client focused work. The aim of this study was to create an understanding regarding how the duty of documentations takes form in the work of social secretaries. We seek clarity in what purpose social secretaries pay documentation and what function it plays in their work. We met with six social secretaries involved with financial support and interviewed them, using semi structured interviews. The answers received showed an understanding of the importance of documentation but also that it is a time consuming task. Documentation within itself does not lead to anyone being self-contained regarding their financial situation, yet the results show that documentation make up over 60% and sometimes 80% of the worktime of social secretaries within financial support. The time spent on documentation was thought of as necessary to fulfill the task the social secretaries are handed. One of the interviewed secretaries expressed that this balance of work tasks shapes their work in a way that cannot be considered “social work”. The phenomenon is analysed using professionalism theory and “acting space” as a theoretical concept.