Ekonomiskt våld är ett stort problem. Det finns mycket forskning om våld, och även om våld i nära relation. Våldets olika delar och uttryck är en sammantagen bild av våldets helhet. Vissa aspekter av våldets konstruktion är relativt obeforskat, däribland det ekonomiska våldet som utövas av män mot kvinnor i nära relation. För att ge en rättvisande helhetsbild är det viktigt att lyfta alla delar av våld i nära relation. Den här studien kommer endast fokusera på den del av våldet som utgörs av ekonomiska aspekter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi fått ta del av två perspektiv vad gäller upplevelsen av ekonomiskt våld och myndigheternas arbete med det; de professionella inom socialt arbete och tidigare våldsutsatta kvinnor. Studiens vetenskapliga ramverk utgörs av Foucaults teorier om makt, med utgångspunkt i teorier om relationen mellan makt och kunskap samt styrkeförhållanden. Utifrån detta perspektiv har vi analyserat hur ekonomi används som maktmedel i och även efter relation. Sammantaget utvecklas en bild av behov av att sprida kunskap om det ekonomiska våldet på både individnivå och strukturell nivå. Studien visar genomgående på en önskan om kunskap i preventivt syfte och som åtgärd, där båda deltagande grupper önskar mer information och samtal om ekonomiskt våld, ekonomi och relationer. Arbetsalliansen i den professionella relationen mellan handläggare och klient beskrivs som grundläggande för att komma åt det ekonomiska våldet och dess efterverkningar. Vår studie visar att det finns dels en tillit till samhället och dess förmåga att skydda sina invånare, dels en misstro till denna förmåga utifrån de tidigare utsatta kvinnornas erfarenheter. Invånare har en önskan om hjälp och stöd från samhällsinstanser, och vi kan se i studien att här finns en samsyn från båda perspektiven.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades. Resultatet presenterades i teman och har analyserats med hjälp av genusteorier, maktteorier och den teoretiska modellen normaliseringsprocessen. Resultatet visade att ekonomiskt våld kommer till uttryck på två olika sätt. Dels kommer det till uttryck när kvinnan är i förhållandet, dels när hon lämnat det. I förhållanden där det förekommer ekonomiskt våld förfogar mannen över kvinnans ekonomi och tillgångar. Alla kvinnor kan utsättas för ekonomiskt våld men det är i högre utsträckning kvinnor med få resurser som söker hjälp. Ekonomisk orolighet och beroende är två kvarhållande faktorer för kvinnan men inte avgörande när hon ska lämna ett våldsamt förhållande. Istället är det andra omständigheter som påverkar hennes beslut.

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.

Ekonomiskt våld är enligt verksamma på kvinnojourer ett omfattande våld som ofta drabbarkvinnor. I deras verksamhet möter de ofta kvinnor som blivit utsatt för ekonomiskt våld.Ekonomiskt våld som begrepp är relativt nytt och det behöver undersökas ytterligare. Det ärförekommande att ekonomiskt våld sker i kombination med andra våldstyper och det finns flerasätt för en våldsutövare att utöva ekonomiskt våld på. Syftet med studien är att undersöka omverksamma inom kvinnojourer har förståelser om ekonomiskt våld och om dessa förståelservägleder deras arbete. Studiens analys har genomförts utifrån den hermeneutiska tolkningsläransom ser människan i en social kontext och att deras syn på verkligheten präglas av tidigareerfarenheter. För att utföra studien har semistrukturerad intervjuform används som har gettutrymme för en öppenhet kring ställda frågor vid intervjuerna. Vid analys av materialet har enkvalitativ innehållsanalys implementerats som sedan resulterat i en presentation i studiensresultat och analysavsnitt. Utifrån materialet visar det sig att de intervjuade jourkvinnorna harcentrala förståelser om ekonomiskt våld som guidar dem i deras arbetssätt. Centrala förståelserom ekonomiskt våld hos jourkvinnorna var bland annat att det är en vanlig våldstyp och att detav samhället är ett ouppmärksammat våld samt att det sker på grund av patriarkatet. De centralaförståelserna kan kopplas till de huvudsakliga arbetssätten som berörde att jourkvinnornaarbetar mer som medsystrar och inte som maktutövare där de lägger stor vikt vid ett gottbemötande av de stödsökande. Kunskapsspridning om ekonomiskt våld blir en del i deras kampmot patriarkatet och samtidigt bildar kvinnojourerna tillsammans med sina stödsökande enkamp mot ekonomiskt våld genom systerskap. Genom kvinnojourens unika sätt att arbeta medekonomiskt våld skiljer de sig från de offentliga verksamheterna där jourernas arbete präglasav en feministisk värdegrund. Relationen till de stödsökande blir central och ett gott bemötandeblir deras ledande arbetssätt. Enligt de intervjuade jourkvinnorna är detta ett framgångsrikt sättatt arbeta med kvinnor som blivit utsatt för ekonomiskt våld som de önskar att fler verksamheterkunde ta efter.

No description available.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar som utsatts för våld av sina vuxna barn med narkotikaproblem. Olika aspekter av våldsutsattheten belyses. Syftet är att undersöka hur vanlig utsattheten är, hur sambandet till barnets narkotikaproblem ser ut och hur föräldrarna själva förklarar utsattheten. Särskild fokus riktas på vilken roll problematisk användning av narkotika som enskild faktor har. Såväl psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt som emotionellt våld undersöks.Resultaten talar för att våldsutsattheten samvarierar med flera faktorer hos barnet, vilka faktorer som har betydelse varierar mellan de olika våldsformerna. När det gäller den aktuella våldsutsattheten, det vill säga där våldshandlingen utförts under det senaste året, framträder tydligast skillnader mellan barn utan, respektive med, aktuella narkotikaproblem – statistisk signifikans föreligger för alla undersökta våldsformer. Utöver barnets aktuella narkotikaproblem är aktuell psykisk problematik hos barnet signifikant när det gäller psykiskt, fysiskt och emotionellt våld och barnets ålder signifikant för ekonomiskt och materiellt våld. Föräldrarnas förklaringar till utsattheten speglar i mångt och mycket resultaten från de statistiska analyserna. / This essay pays attention to parents who have been abused by their adult children with drug problems. Various aspects of the abuse are highlighted. The aim is to investigate how common the exposure is, the correlation to the child’s drug problems and how the parents themselves explain the exposure. Special attention is paid to problematic drug use as a single factor. Furthermore, both psychological, physical, financial, material and emotional abuse are investigated. The results indicate that parents exposure to abuse covaries with several child- related factors, however which factors that are important varies between the different forms of abuse. In addition to the child’s current drug problem, the child’s current mental health problem is significant in terms of psychological, physical and emotional abuse and the child’s age is significant for economic and material abuse. Regarding current exposure, that is, where the abuse occurred during the past year, the most apparent differences were observed between children without and children with current drug problems – statistical significance exists for all forms of abuse. In many ways, the parents’ explanations for their exposure reflects the results of the statistical analyzes.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

The purpose of the thesis was to examine the social services’ routines for handling financial assistance from a gender perspective, to gain an increased understanding on how social workers' working methods related to financial assistance are designed in relation to women's exposure to men's violence in close relationships and gender equality goals. This study has been conducted because there is relatively little research specifically focused on financial issues and the economic dimension of abuse in close relationships and gender equality. This study used seven qualitative semi-structured interviews with a total of eight interviewees from six different municipalities. The main themes for the interviews were how the social services that work with financial assistance apply a gender equality perspective to their work and how they link their work with intimate partner abuse to a gender equality and gender perspective. Analysis of data was based on gender theory from gender researcher Yvonne Hirdman. In summary, the study showed that the different municipalities had different ideas about gender equality and therefore met the requirements of the Social Services Act and gender equality goals to varying degrees. Some municipalities reproduced gender norms and had contributing factors to violence in close relationships, while some municipalities challenged notions of gender and counteracting violence in close relationships from a gender perspective. Despite these varying results, our study showed that professionals have an interest and demand for improving gender equality work, which provides good conditions for developing the work.

Economic abuse does not always appear in the context of domestic abuse,there are other forms of abuse that are more mentioned in politics and inmedia, for example physical and psychological abuse. Previous researchshows that economic violence is often linked to psychological and physicalviolence and that it is mainly women who are overrepresented in terms ofvulnerability to violence. The consequences of economic violence have provento be many and big, in some terms even life-long for the women who havebeen exposed to the violence.The purpose of the study is to gain an increased understanding of socialworkers' experiences in working with women who have been exposed toeconomic violence by men they have a relationship with, as well as the socialand economic consequences the exposed women are left with. The theoriesused in the study are Yvonne Hirdman's theory of gender, as well as Goffman'stheory of stigmatization and social exclusion.Eight interviews of social workers have been conducted to get a picture ofwhat consequences women who are exposed to economic violence have andwhat obstacles and opportunities the social workers see in their work withwomen exposed to violence. The results show that men's economic violenceagainst women has major consequences for women's lives. The results alsoshow that social workers see both obstacles and opportunities in their work tohelp women exposed to economic violence.

Economic violence is a relatively unexplored societal problem even though it often occurs in intimate relationships. In accordance with Swedish legislation different municipalities have the power to freely adjust support based on conditions and needs at a local level. The duty and responsibility of the Swedish social services is to promote people's economic and social security, and thereby contribute to active participation in society.  Therefore, our aim with this study is to understand how the Swedish social services are paying attention to and handling women who have been subjected to men's financial violence in close relationships and have applied for financial assistance. The study is based on 6 semi-structured interviews in three different-sized municipalities with social workers that work within financial assistance. Our study has shown similarities and differences between the municipalities and the individual social workers. All the social workers found economic violence to be invisible. Our study also showed that the social workers room for maneuvering was perceived differently and was in fact also different in terms of several factors. Further the study shows the need to reflect upon gender. All social workers were aware of gender norms and discussed who in the relationship, between a man and a woman, would retain the financial assistance. To a small extent the social workers were even part of maintaining traditional gender norms by giving the financial assistance to the man.