Sammanfattning Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna. Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen

The aim of the study was to examine the possibilities and difficulties for social workers whom work with individuals on long-term economic support. We used a qualitative method and interviewed six social workers from one municipality. We chose to use two theoretical perspectives, Empowerment and KASAM (Feeling of context), when analyzing the results and the study's empire was analyzed using a phenomenological and hermeneutic approach. Our results showed that the interviewees own view, on the work with individuals on long-term economic support, was that it is permeated by high workload, limited scope for action and difficulties in meeting with clients. The interviewees also stated that the organization, laws and guidelines affect the work with clients to a substantial extent and the ability to work out ideas with managers and colleagues is a great support. Key words: social work, social worker, long-term, economic support. / Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av möjligheter och hinder i arbetet med individer som långvarigt uppbär försörjningsstöd. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med socialsekreterare från en och samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier, Empowerment och KASAM (Känsla av sammanhang). Studiens empiri analyserades med hjälp av en fenomenologisk och hermeneutik ansats. Studien visade att intervjupersonernas bild av arbetet, med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd, genomsyras av hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt svårigheter gällande att hinna med klientmöten. Socialsekreterarna menar även att organisationen, lagarna och riktlinjerna påverkar arbetet med klienter väldigt mycket men att möjligheten att kunna bolla idéer med chefer och kollegor är av stor vikt för att klara av arbetet. Nyckelord: socialt arbete, socialarbetare, långvarigt, försörjningsstöd

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur barnperspektivet hanteras och beaktas när socialtjänsten beslutar om ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare med barn under arton år. Rapporter har visat på en bristande dokumentation av barnperspektivet i socialtjänstens utredningar samt att det saknas riktlinjer för hur socialsekreterare ska bedöma utifrån principen om barnets bästa. I studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer fyra socialsekreterares syn på barnperspektivet undersökts. I resultatet framkommer att socialsekreterarna anser att det finns tydliga riktlinjer hur de ska bedöma sina beslut i relation till barnets bästa. Däremot framträder en bristande förståelse för innebörden av begreppet barnperspektivet. Det var bara en socialsekreterare som kunde lämna en mer ingående definition. Vidare framkommer att det finns ett fåtal situationer där barnets bästa oftare anses väga tyngre i ett beslut. Det är vid hyresskulder när familjen står nära ett skede att bli hemlösa samt vid ansökan om nödbistånd. I övriga fall blir föräldraansvaret den avgörande faktorn och anses väga tyngre än barnets bästa. I uppsatsen diskuteras att det krävs en tydlighet i vad lagstiftaren vill uppnå med att beslutsfattarna ska synliggöra barn i utredningar om ekonomiskt bistånd. För att barn ska få möjlighet till en extra guldkant i vardagen, trots familjens ekonomiska situation, krävs att föräldraansvaret förmildras i relation till socialtjänstens ansvar. Det krävs också att socialsekreterares handlingsutrymme att bevilja barnfamiljer extra bistånd blir möjlig i praktiken. / The main purpose of this essay is to illuminate how the best interest of the child is taken in to account when a legal guardian for a child under eighteen years old applies for financial aid. Reports have shown an insufficient documentation of the children perspective in investigations and a lack of guidelines for how the social secretary are supposed to judge based on the principle of the best interest of the child. In this study, the views of four social secretaries of child perspective were investigated through qualitative interviews. The result shows that the social secretaries believes that there are clear guidelines on how to judge there decisions in relation to the best interest of the child, but on the other hand there is a lack of understanding for the meaning of the concept. Only one of the social secretaries was able to provide a more detailed definition. Furthermore it appears that there are a few situations when the best interest of the child are considered most important. It is when a family are close to a situation of becoming homeless or when they applies for emergency aid. In other cases, parental responsibility becomes the decisive factor and is considered to outweigh the best interest of the child. In the essay I discuss the need for clarity in what the lawmaker want to achieve by investigate the children’s situation. In order for children to be given the opportunity to receive something extra in everyday life despite the family’s financial situation, it is necessary that the parental responsibility is not assessed as far-reaching in each case. The social secretary’s slack to grant extra support to families with children needs to become possible in practice.

Studiens syfte var att undersöka huruvida socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ansåg att de såg till barnets bästa utifrån redan existerande och förväntade riktlinjer. Studien är uppbyggd på semistrukturerade intervjuer med fyra olika socialsekreterare i en större stad i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide för att hålla intervjuerna till rätt tema. Studiens resultat visar på ett pågående arbete avseende barnperspektivet inom arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots ett pågående arbete visar studiens resultat även på en bristande kunskap sett till de vägledningsdokument som berör barnets bästa. Trots denna brist på kunskap finns en ambition att lära sig mer, men till följd av bristande utbildning finns det mer att jobba på. Resultatet visar vidare på ett stort ansvar som åläggs socialsekreterarna avseende att själva tillgodose sig rätt information och att själva hitta rätt dokument, något som försvårar att verkligen se till barnets bästa i alla situationer. Sammanfattningsvis finns det saker kvar att jobba på, men arbetet är en god bit på väg. / The aim of this study was to research whether social workers within economic aid found themselves seeing to the child´s best regarding existing policies and new policies. The study was based on semi-structured interviews made with four different social workers from a larger city in Sweden. During the interviews an interview guide was used to make sure that the interviews were kept to the themes. The study´s result shows upon a work in progress regarding the child´s perspective within the work with economic aid. Although, the result also shows upon a lack of knowledge regarding the guidelines and policies considering how to see to the child´s best. Despite the lack of knowledge there is a great ambition to learn more, but because of wanting education there is still more work to do. The result also shows upon a great responsibility put upon the social workers regarding finding out about the guidelines, something that makes it harder to really respect the child´s perspective. In summary, there is work to do, but the work is in progress.

Eriksson, J & Nätterlund, D. En tydligare väg mot självförsörjning. En studie av ett pilotprojekt inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur införandet av pilotprojektet “tidig inskrivning” inom ekonomiskt bistånd på socialtjänst Väster påverkar socialsekreterarnas arbete. Vidare är vårt syfte att undersöka om och i så fall hur arbetssättet inom projektet inverkar på hur socialsekreterarna uppfattar sin yrkesroll. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av vår empiri. Examensarbetets resultat bygger på intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet. För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av delar av domänteori för socialt arbete samt de teoretiska begreppen yrkes- och organisationsprofessionalism. Våra resultat visar att socialsekreterarnas dagliga arbete och arbetssätt har påverkats av pilotprojektet, denna påverkan är emellertid liten i omfattning. Det går även utifrån resultatet att utläsa att projektet tydliggör aktivering som en central princip för arbetet inom ekonomiskt bistånd vilket ligger i linje med tidigare forskning. De medverkande socialsekreterarna upplever att deras yrkesroll förändrats om än endast lite. De upplever att det blivit tydligare både för dem och för klienterna att de främst arbetar med andra delar av det sociala arbetet än planeringen mot självförsörjning. Slutligen kan vi utifrån vårt resultat se att såsom arbetet är utformat och de förändringar som projektet medför förstärker organisationens inflytande på yrkesrollen och professionen, vilket kan förklaras genom begreppet organisationsprofessionalism. Detta eftersom professionens intressen överskuggas av organisationens och professionens handlingsutrymme begränsas. Nyckelord: aktivering, arbetssätt, ekonomiskt bistånd, organisering, självförsörjning, socialsekreterare / Eriksson, J & Nätterlund, D. A pronounced direction towards self-supporting. A study of a project within social assistance. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The aim of this study is to explore if and in that case how a new project called “tidig inskrivning” implemented at socialtjänst Väster affects the social service workers job within social assistance. Furthermore, our aim is to explore if and in that case how the project affects the social service workers perception of their profession. Based on this aim, a qualitative approach was chosen with semistructured interviews as the basis for collecting our empirical data. The results of our study are based on interviews with six social service worker who work with social assistance within the project. To analyze our empirical data, we have used parts of the domain theory for social work together with the theoretical concepts professional and organizational professionalism. Our findings show that the daily work and working methods of the social service workers have been affected by the project, however this impact is small. It is also shown in the results that the project clarifies activation as a central principle in social service workers way in which they perform their work. Due to that activation becomes an important central guiding principle that directly affects the social service workers within the project. This focus on activation is also correspondent with the previous research we discussed in our study. This also has an impact on how the social service workers experience their profession, that it is more clear both for them and for their clients that the aim is self support and that the social service workers mostly focus on other social matters. Finally, on the basis of our results, we can conclude that social service workers tend to work on the basis of organizational professionalism, as the profession's own interests are secondary to the organization due to restricted discretion. Keywords: activation policy, organization, self-supporting, social assistance, social service worker, work procedure

The purpose of this study was to investigate how social workers reason in their assessment of financial aid, whether their own professional role varies with who the clients are and what conditions they have at work. We used a qualitative method to achieve the purpose of this study. We performed individual interviews with seven social workers who worked in five different municipalities in Sweden. The results from the interviews were interpreted and analyzed with the help of the two theoretical theories role theory and institutional theory, as well as with the three theoretical concepts street-level bureaucrats, creaming and parking. The results showed that categorizations of clients occur in their work. Some social workers categorize based on socio-economic characteristics such as unemployment or age while others categorize based on problems such as physical and mental difficulties. The results also showed that requirements and expectations vary depending on the size of the municipalities, population and access to resources, and that the social workers sometimes do not have as high demands on individuals who are not considered as capable or lack opportunities for change in relation to other clients. The results showed that the organizational guidelines do guide and determine the work, even though all social workers believe that they have a wide margin of maneuver and the opportunity to adapt assessments to a certain extent. The social workers all agree that the work is about a balancing act between the control that the organization requires and the support that clients need.

Frågeställningar:    Hur har revisionsprocessen digitaliserats i små revisionsbyråer?  Hur har små revisionsbyråer påverkats av digitalisering i revisionsprocessen med avseende på tid, kunskap och finansiering?   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur små revisionsbyråer digitaliserat revisionsprocessen. Studien avser även att utifrån ett ekonomiskt resursperspektiv med avseende på tid, kunskap och finansiering utreda hur små revisionsbyråer påverkats av revisionsprocessens digitalisering.    Metod: Studien har arbetats fram genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tio små revisionsbyråer.   Slutsats: Revisionsbyråerna tillämpar olika typer av digitala verktyg i revisionsprocessen och samtliga arbetar med digitalisering i någon form. revisionsprocessen är digitaliserad med hjälp av system i form av helhetslösningar som täcker samtliga delar i revisionsprocessen. Det är dock en markant skillnad mellan revisionsbyråerna hur långt de kommit i utvecklingen. En del befinner sig i startskedet av digitaliseringens utveckling, medan andra har gjort stora framsteg och driver utvecklingen framåt genom att bland annat utveckla ett eget system i form av en helhetslösning för revisionsprocessen. Det konstateras att resurser är avgörande för hur revisionsbyråerna hanterar digitaliseringen. Slutsatsen kan dras att tid, kunskap och finansiering är resurser som påverkar och kompletterar varandra. Där tid anses vara den grundläggande resursen vid hantering av digitalisering i revisionsprocessen.

Samhället blir alltmer digitaliserat, detta har även påverkat arbetssättet inom ekonomiskt bistånd. Syftet med digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd är att frigöra tid från administrativa till mer värdeskapande uppgifter, som att leda ett förändringsarbete tillsammans med klienten för att kunna uppnå egenförsörjning. Socialsekreterare besitter ett handlingsutrymme, där de kan fatta individuella bedömningar inom ramen för lagar, regler och lokala riktlinjer. Tidigare forskning inom området är begränsat. Studien utgår därmed från socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av sitt handlingsutrymme samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen medför. Studien är av kvalitativ karaktär, där åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet i studien visar på olika faktorer som socialsekreterare upplever påverkar deras handlingsutrymme genom ett digitaliserat arbetssätt. Exempel på sådana faktorer är yrkeserfarenhet och klientkännedom. Vidare benämns möjligheter och utmaningar som socialsekreterare upplever. Denna studie kan bidra till olika perspektiv gällande digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd. / Society is becoming increasingly digital, and this has also affected the way financial aid works. The purpose of digitalisation in financial aid is to free time from administrative to more value creating tasks, such as leading a change together with the client in order to achieve self-sufficiency. Social workers have discretion, where they can make individual assessments within the framework of laws, rules and local guidelines. Previous research in the field is limited. This study is therefore based on social workers' experiences and understanding of their discretion, as well as the opportunities and challenges that digitalisation brings. This study is of a qualitative nature, where eight individual semi-structured interviews were conducted. The result of the study shows various factors that social workers experience affect their discretion when working digitally. Examples of such factors are professional experience and client knowledge. Furthermore, social workers mentioned opportunities and challenges that digitalisation entails. This study can contribute to different perspectives regarding digitalisation in financial aid.