The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.

<p>Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.</p>

<p>Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information. Detta mynnar ut i en nyansering av den traditionella modellen för ekonomiskt ansvar till att gälla en modern situation. </p><p>Genomförande: Datainsamlingen skedde genom 13 stycken intervjuer med personer på företagslednings-, divisions- och avdelningsnivå på fyra olika fallföretag. </p><p>Resultat: Vi har kunnat konstatera avvikelse mellan teoribildningen på området och den verklighet vi mött. Visserligen stämmer fortfarande den bild av att ekonomiskt ansvar bryts ner enligt en hierarkisk struktur. Dock har vi bl.a. sett att resultatansvar är betydligt mer vanligt förekommande än vad som avspeglas i teorin och att ekonomiskt ansvar också förekommer på ytterligare en hierarkisk nivå.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.</p><p>Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.</p><p>Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.</p><p>Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden. De kunde tänka sig att flytta för att få den utbildning de vill ha.</p><p>Sammanfattningsvis visade resultatet att ungdomarna föredrog att försörja sig genom arbete, studielån eller att ta emot hjälp från föräldrar. De såg ekonomiskt bistånd som en sista utväg som de dock skulle ta emot om inget annat återstod.</p>

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information. Detta mynnar ut i en nyansering av den traditionella modellen för ekonomiskt ansvar till att gälla en modern situation. Genomförande: Datainsamlingen skedde genom 13 stycken intervjuer med personer på företagslednings-, divisions- och avdelningsnivå på fyra olika fallföretag. Resultat: Vi har kunnat konstatera avvikelse mellan teoribildningen på området och den verklighet vi mött. Visserligen stämmer fortfarande den bild av att ekonomiskt ansvar bryts ner enligt en hierarkisk struktur. Dock har vi bl.a. sett att resultatansvar är betydligt mer vanligt förekommande än vad som avspeglas i teorin och att ekonomiskt ansvar också förekommer på ytterligare en hierarkisk nivå.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.

Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år. Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen. Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga. Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar. Idag görs inga riktade insatser för att få dessa barn delaktiga i verksamheterna, vilket vi anser bör förändras för att skillnaderna i hälsa mellan barn med olika ekonomisk bakgrund ska minska. Kommunen har också en viktig roll i utvecklingen med att stötta verksamheterna på olika sätt / Titel: Leisure Activities for All? – A Qualitative Study about Opportunities and Obstacles to Leisure Activities for Economically Disadvantaged Children. Introduction/Background: All children should have the right to leisure and play. Unfortunately, things are different in the real world. Children who grow up in economically disadvantaged households participate to a lower degree in leisure activities than other children. This is a disturbing fact that may have negative effects on the public health, because scientific studies show that leisure activities have a positive impact on health and wellbeing. Aim: This study aims to examine possible opportunities and obstacles that representatives from both public sector and non-governmental organisations from the municipality of Karlskoga consider they have to create conditions for leisure activities for economically disadvantaged children aged 7-18 years. Method: Interviews with seven representatives from the public sector and nongovernmental organisations that offer leisure activities for children aged 7-18 years. Result: There are good opportunities for equal participation and an understanding of economically disadvantaged children in leisure activities, but also that it is difficult to reach out and capture the target audience. Furthermore, it shows that representatives from both sectors feel that in the future they could develop and offer additional opportunities for leisure activities for economically disadvantaged children in Karlskoga. Discussion: There is good potential to provide leisure activities for economically disadvantaged children. Today, neither sector specifically target children from economically disadvantaged backgrounds to involve them in the activities. Therefore, we think this is something that should change so that differences in health between children from different economic backgrounds decreases. Finally, the municipality also has an important role in the development of supporting relevant sectors in different ways.

Our aim with this study is to explore socialworkers perception of what is a good treatment is and how to establish good relationship with their clients. We have decided to limit our study with social workers in Economic assistance and Abuse Units in social servises and explore if we can discern any differences between the units. We have chosen to use qualitative methods to achieve the aim of this study. We interviewed a total of seven social workers, of which three were from Abuse unit and four were from Economic assistance unit. One of the theoretical frame we have used is Goffmans (1970, 1974) theories about social interaction in which he explains the social encounter between social workers and clients. Blumers (1969) symbolic interactionism was used as our second theoretical point, where he explains the social interaction as a complex mechanism. We also used a theorie related to the worker's discretion and we have assumed Johansson's (2007) interpretation of Lipsky theories of Street-Level Bureaucracy to understand how frontline public workers are the people who truly enact policies. The study shows, according to respondents the characteristics required for good treatment, which includes respect and understanding, how it affects the alliance between the socialworker and the klient and their ethical views. The socialworkers emphasize the relevance of first meeting and to make a first good impression. We did notice ambivalence in some of the socialworkers statements. It was revealed some differences between the social workers’ view of treatment depending on which unit they belonged to, for example the socialworkers from financial assistance seems to have a more controlledrelation to their clients while social workers from abuse unit appears to have a closer relationship.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies. Another thing we discovered was that the Swedish school law is ambiguous, because it says that school should be free of charge but at the same time accepts that the school takes out an insignificant cost from the students. Because there is no definition of the insignificant cost and the policy about school related costs are vague, it gave the teacher some discretion to define how much and at which time the insignificant cost could be relevant. The teachers’ could use their discretion to support the children who lived in economic hardship, by reducing the risk for their economic situation to be visible to others and enable them to participate on more equal terms, for example by having extra snacks or money with them during school