The general purpose of this work is to study how social welfare offices organization affect accessibility for those seeking immediate financial assistance in the municipality of Stockholm. Accessibility in this study is principally defined by Swedish Law. The study is based on an empowerment perspective. Data was collected by qualitative interviews of officials in eight social welfare offices. Search path to reach the officials was registered by participant observations. The results indicate variation in the organization of the social welfare offices and the majority have specialized intake units. Officials are available, but both information about and how to get help for immediate financial assistance is missing. Financial assistance is rarely available for those who can not provide identification. The mode of dispersing financial assistance is deemed to affect the accessibility. A conclusion is that information is important for empowerment for the individuals to access to immediate financial assistance. Words: 16298

Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd upplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Detta genomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterare verksamma inom ekonomiskt bistånd. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys och resultatet analyseras sedan med känsla av sammanhang (KASAM) och empowerment. Undersökningen visade på att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots att det är hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter, men att de också möter motstånd från klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna mot en egen försörjning förutsatt att klienterna själva är motiverade till att göra det största jobbet. En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet med och kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt. Socialsekreterarna önskar att de hade färre klienter för att få mer tid till att kunna arbeta aktivt med varje enskild klient, se till deras individuella behov och motivera de som saknar motivation. / The purpose of this thesis was to investigate how social workers, working within financial assistance, perceive their opportunities to support the client's situation towards selfsufficiency. This was done with a qualitative method in the form of individual interviews with six social workers working within financial assistance. The empirical data was analysed based on content analysis and the results were then analysed with sense of coherence (SOC) and empowerment. The investigation revealed that social workers find their work meaningful even though they have a high workload. They think they have a good relationship with most of their clients, but they also encounter resistance from the clients. They feel that they can support the clients toward self-sufficiency provided that the clients themselves are motivated to do most of the work themselves. An effective interaction with other authorities was highlighted as important so that the work done with and for the clients would be the most beneficial. The social workers wish they had fewer clients so they could have more time to actively work with each individual client, refer to their individual needs and motivate those who lack motivation.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance?  A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their Clients The purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay. This research shows that public explanations for poverty vary from individualistic to structuralistic/social and fatalistic attributions. Research also argues that explanations amongst social workers, specifically, may constitute further attributions which are unique to that group and that can appear alongside the aforementioned attributions. The results of this essay showed that both groups of administrators explained the need of social assistance in similar ways. Although many of the mentioned reasons were similar, making up several of the aforementioned attributions, some of them varied between the groups. Furthermore, a new set of attributions emerged from one group of administrators. / Syftet med denna uppsats var att studera och jämföra hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd för ungdomar respektive vuxna beskriver orsaker till biståndsbehovet hos sina klienter. Detta genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken socialsekreterare; tre ungdomshandläggare och tre vuxenhandläggare. Studien inspirerades till stor del av tidigare forskning om fattigdom, som bl.a. pekar på att fattigdom allmänt förklaras enligt tre olika förklaringsmodeller - individuella, strukturella/sociala eller fatalistiska sådana. Denna forskning visar också att det hos vissa socialarbetare kan finnas ytterligare förklaringsmodeller utöver de som nämnts ovan. I denna uppsats framkom att ungdoms- och vuxenhandläggarna i huvudsak förklarade biståndsbehovet genom att använda gemensamma förklaringsmodeller - både de mer allmänna och de övriga som förekommit bland socialarbetare. Vad gäller de specifika orsaker som lyftes upp var vissa gemensamma för båda handläggargrupperna medan andra endast förekom hos en av grupperna. Hos en av grupperna framkom dessutom en helt ny förklaringsmodell.

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna. Resultaten av analysen genererade tre narrativ för respektive organisation. Greenpeace narrativ fokuserade på storlek och struktur, framställa sig i en roll av att vara oskyldig och att framstå som sympatiska. Världsnaturfondens narrativ har fokus på social rättvisa och deltagande, användande av bilder för att skapa sympati och presentera positiva och negativa exempel. Med de här narrativen påverkar de allmänheten och beslutsfattare utan att behöva stå till svars för någon annan än sina medlemmar.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Income support is granted to those who are not by themselves or in any other way able toachieve a decent standard of living. Assessment of entitlement to income support is based onan individual evaluation and equal treatment (Kjellbom, 2009). Administrators of economicaid should therefore not judge clients differently depending on, for example, gender. The aimof this study was to commence from a gender perspective in understanding howadministrators of economic aid think of equality and inequality between the sexes whenheterosexual couples apply for income support. Based on this objective we arrived at twomain formulations of questions; how administrators of economic aid deliberate aroundequality and inequality between sexes in connection to applications for financial support, aswell as which variables in organisations sustain or discourage inequalities between genders inaid management. Previous research demonstrates that gender inequalities have been sustainedwithin organisations and that has been the basis for our study. The method used is qualitativeinterviews. The study's result is based on eight interviews with administrators at centres foreconomic aid at two medium-sized municipalities in Sweden. Our theoretical starting positionhas been power relations and gender perspective. Our result demonstrates that theadministrators’ perception of a lack of guidelines regarding the pay-out of income supportcontributes to retaining power relations between genders when heterosexual couples apply forincome support.

As the introduction of renewable energy sources increase in the power market, the need for effective use of electricity by consumers gains importance. The Swedishpower market is characterized by demand inelasticity. Thus, resulting in a system where supply follows demand. Increased demand response in electricity markets is essential in order to cope with future challenges. Electricity retailers can encourage an increased demand response by offering contracts to their customers such as “Realtime pricing” and “Fixed price with the right to return”. Under these contracts consumers are exposed to the hourly prices of electricity, thus benefitting by shifting the load to hours when the price is low. Electricity retailers benefits theoretically by risk eliminations. The aim of this paper is to quantify the economic consequences of increased demand response, for electricity retailers by offering the two contracts.This is done in two parts; firstly a simulation model of demand response is developed based on spot prices and different levels of price elasticity, secondly the results from the simulations are used in a model for calculations regarding an electricity retailers’ economy. The results show that an electricity retailers’ profit increases with increased demand response, greater response results in greater profits. Using low,medium and high demand response results in a profit increase of 34 %, 38 % and 55 % respectively. / Marknadsbaserade styrmedel i bostadssektorn

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att skapa förståelse för hur banker implementerar CSR internt. För att besvara syftet ligger fokus på två forskningsfrågor; <em>Hur implementerar bankerna de tre aspekterna av CSR internt</em> och <em>Hur arbetar bankerna jämförelsevis med CSR</em>?</p><p><strong>Metod:</strong> Studien syftar till att skapa förståelse för hur banker arbetar med CSR internt och hur de implementerar det i det vardagliga arbetet. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom olika arbetsområden på de två bankerna. Analys av den insamlade empirin har utförts genom att återkoppla empiri till teori.</p><p><strong>Resultat &amp; slutsats:</strong> Genom studien har det visat sig att de båda bankerna jobbar liknande med de tre aspekterna av CSR och att den största skillnaden på bankernas CSR-arbete låg vid vinstmaximering.</p><p><strong>Examensarbetets bidrag:</strong> Studien har utformats till att fylla forskningsgapet om hur CSR-arbetet ser ut internt inom banksektorn i Sverige. Således har denna studie bidragit till att fylla forskningsgapet genom att studera svenska bankers arbete med CSR internt. Då de studerade bankerna är belägna i Sverige tillför denna studie ett utökat teoretiskt bidrag inom den befintliga teorin.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Denna studie har endast studerat två olika banker i Sverige, varför det är viktigt att inkludera ytterligare ett antal banker för att kunna jämföra om det finns en skillnad i CSR-arbete. Det är också nödvändigt att göra ytterligare forskning om varje aspekt för att undersöka om det finns skillnader i CSR-arbete</p>

Individer behöver mat, vatten och tak över huvudet. Har en individ inte ekonomiska förutsättningar för att uppnå dessa behov kan hen känna skam och skuld. Skyddsnät i samhället ska ge stöd om en själv inte kan tillgodose dessa behov. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) anger att socialtjänsten skall främja individers ekonomiska trygghet. Socialtjänsten vänder individen sig till om hen behöver stöd. Syftet med studien är därför att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ser på sin maktposition i mötet med klient samt vilka förhållningssätt och strategier det finns för att bemöta individer som kan uppleva skam. Det undersöks genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd. Av studien framgick att arbetet inom ekonomiskt bistånd är flexibelt och att flexibiliteten påverkas av socialsekreterarnas kunskap och kompetens. God samtalsmetodik ansågs som framgångsrikt i mötet med klient. Utbildningar för de som arbetar med ekonomiskt bistånd upplevs vara få. / <p>2018-06-05</p>

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.