Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vid ansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnas beslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörande faktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenterats endast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomiskt bistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom detta område i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning. Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte under påverkan av annan person. Validiteten på studien har stärkts genom att ett verklighetsanknutet fall använts, samt att endast resultat med relevans har använts i form av citat från respondenterna. Undersökningar av handläggning inom ekonomiskt bistånd har använts som tidigare forskning för att verifiera denna studie. Som tolkningsram har kognitiv teori samt symbolisk interaktionism använts för att belysa vilken påverkan den egna personen har i beslutsfattandet. Resultatet visar på att bedömningarna skiljer sig åt när det gäller vilka motkrav som ställs, klientens kön samt om handläggaren är organisation- eller klientfokuserad. / This studies purpose is to get a greater understanding of the decision making process when a client applies for income support. We seek a greater understanding of the social worker’s reflections in a case, inspecting if it was affected by the client’s gender. To achieve the purpose, a qualitative study case has been presented to a group of social workers, with only one variation, the client’s gender. This studie has been handed out at the unit for income support in Gotlands Kommun. Fourteen of twenty social workers who were working in this unit, has been taking part in this studie. The other six did not attend due to work related education day. This studie´s reliability is at a high level because the social workers have responded individually and were not influenced by any other person. The validity of this study has been strengthen by an authentic study case, and only relevant information, such as a personal statements, has been used in the results. Earlier studies of decision making and examing cases of income support seeking clients, has been used to confirm the result of this study. To interpret this studie´s results, two behavior-theories has been selected. The theory of the cognitive mind and the theory of symbolic interactionism. These theories have been used to illustrate what effects the individual mind in the decision making of income support. The results of this study show how decision making splits between different social workers. The differences appeared at the demands given by the individual social worker to the client to do in return to get income support. Differences were also found concerning the client’s gender, and also what the social worker focused at, at the client´s best- or the organisation's.

Barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd anses vara utsatta utifrån många olika perspektiv. Socialsekreterare har en lagförd skyldighet att vid ansökningar som rör barn beakta ett barnperspektiv och ta hänsyn till barnets bästa i syfte till att tillgodose barns behov samt arbeta på ett förebyggande sätt för barn vars familjer är aktuella på ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete med beaktande av barnperspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd beaktar och tillämpar ett barnperspektiv samt hur de upplever att deras handlingsutrymme har för påverkan i detta beaktande. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska material som framkommit av intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys indelade i teman och kopplades således till tidigare forskning och teoretiskt perspektiv utifrån teorin om gräsrotsbyråkraten. Resultatet visade att samtliga deltagande socialsekreterare är medvetna om deras skyldighet, men uppfattar att barnperspektivet är otydligt angivet i riktlinjer samt att det därmed finns en osäkerhet kring hur man i det dagliga arbetet ska arbeta utifrån ett barnperspektiv och tillämpa det. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar för att i den konkreta handläggningen kontinuerligt kunna jobba utifrån ett barnperspektiv samt att socialsekreterares individuella värderingar och prioriteringar är avgörande för hur de använder sig av handlingsutrymmet vid ärenden som rör barn. Genom en ökad kunskap samt förbättrade arbetsvillkor om barnperspektivets tillämpning inom specifikt ekonomiskt bistånd kan socialsekreterare föra ett förebyggande arbete för att de utsatta barn som är aktuella på ekonomiskt bistånd inte skall drabbas av sådant som denna utsatthet medför. / Children living in families with long-term financial assistance are considered vulnerable from many different perspectives. Social workers in financial assistance have an obligation by law to consider a child's perspective in the case of applications concerning children and to take into account the child's best interests in order to meet children’s individual needs and work in a preventative manner for children whose families are concerned with financial assistance. Research shows that social workers who work in financial assistance sometimes fail to take the child’s perspective into account. Therefore, the aim of this study was to examine how social workers in financial assistance take into account and apply a child perspective and how they feel that their scope of action has an impact on this consideration. The study was conducted by applying a qualitative approach and by using semi-structured interviews. The empirical material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis divided into themes and was linked to previous research and theoretical perspective of street level bureaucracy. The result showed that all participating social welfare officers are aware of their obligation, but perceive that the child perspective is unclearly stated in the guidelines and that there is thus an uncertainty about how to work in the daily work from a child perspective and apply it. The results also showed that the social workers perceived that they do not have sufficient resources for being able to work sustainably from a child's perspective in their everyday practice and that the social workers’ individual values and priorities are crucial for how they use their scope of action in cases involving children. Through increased knowledge and improved working conditions regarding the application of the child's perspective in specific financial assistance, the social workers can attain a level of prevention when it comes to working for vulnerable children whose families are in financial difficulties.

I dagens samhälle spelar företag en stor roll, och det förväntas att de ska ta miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Ett begrepp som ofta används för att beskriva företagens samhällsansvar är CSR, även kallat Corporate Social Responsibility. I takt med att CSR har blivit alltmer efterfrågat av företags intressenter, har företag som exempelvis Ericsson börjat producera årliga hållbarhetsrapporter.   Ericsson, som flera gånger har rankats högt av olika organisationer för sitt samhällsarbete, är det företag vars hållbarhetsrapportering analyseras i denna rapport. Fokus ligger på den förändring som skett av budskap och innehåll i deras rapportering mellan år 2000 och år 2012. Det innehåll som har studerats är de tre huvudområdena inom CSR: miljö, socialt och ekonomiskt ansvar och engagemang. Utifrån ett kodningsschema har de nämnda områdenas omfattning beräknats för att se hur dessa har förändrats under perioden. Budskapen i rapporterna har delats upp i fyra huvudbudskap: CSR-åtagande, CSR-påverkan, CSR-motiv och CSR-kongruens.  Med hjälp av ytterligare ett kodningsschema har budskapen studerats för att se hur de fyra budskapskategorierna har förändrats under tidsperioden.    Efter att en innehållsanalys av budskapen och innehållet i Ericssons hållbarhetsrapportering genomförts var det tydligt att båda delarna har förändrats under tidsperioden. Innehållet i CSR-kommunikationen har gått från att endast fokusera på miljö-dimensionen av CSR till att fokusera allt mer på de sociala aspekterna. Inom den sociala dimensionen så har begreppen mångfald och mänskliga rättigheter fått ett allt större fokus på senare år. De mest kommunicerade budskapen har genomgående varit CSR-kongruens och CSR-motiv.

<p>Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare?</p><p>Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.</p>

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades. Resultatet presenterades i teman och har analyserats med hjälp av genusteorier, maktteorier och den teoretiska modellen normaliseringsprocessen. Resultatet visade att ekonomiskt våld kommer till uttryck på två olika sätt. Dels kommer det till uttryck när kvinnan är i förhållandet, dels när hon lämnat det. I förhållanden där det förekommer ekonomiskt våld förfogar mannen över kvinnans ekonomi och tillgångar. Alla kvinnor kan utsättas för ekonomiskt våld men det är i högre utsträckning kvinnor med få resurser som söker hjälp. Ekonomisk orolighet och beroende är två kvarhållande faktorer för kvinnan men inte avgörande när hon ska lämna ett våldsamt förhållande. Istället är det andra omständigheter som påverkar hennes beslut.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

Denna studie består av två delsyften. Det första delsyftet är att utveckla ett verktyg i form av en ekonomisk analysmodell specifikt anpassad för bostadsrättsföreningar. Avsikten med analysmodellen är att den ska fungera som ett verktyg för att avbilda det ekonomiska resultatet och ställningen i bostadsrättsföreningar. Analysmodellen skall även kunna hjälpa till att förenkla och tydliggöra den ekonomiska informationen i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Det andra delsyftet är att använda den framtagna analysmodellen i en empirisk studie av svenska bostadsrättsföreningar för räkenskapsår 2014. Studien syftar till att avbilda det ekonomiska resultatet och ställningen i svenska bostadsrättsföreningar och jämföra det med faktorer. Metoden som har använts i studien är en kvantitativ empirisk undersökning i form av en dokumentstudie, där årsredovisningar från bostadsrättsföreningar för räkenskapsår 2014 varit det huvudsakliga underlaget. För att besvara det första delsyftet i studien har en analytisk metod används. Ett test av den ekonomiska analysmodellens har genomförts på 30 studenter för att bedöma den ekonomiska analysmodellens begriplighet. Den ekonomiska analysmodellen har med hänsyn till tidigare forskning utformats för att hjälpa till att avbilda det ekonomiska resultatet och ställningen i bostadsrättsföreningar. Testet av den ekonomiska analysmodellen ger indikationer på att den är begriplig. Den ekonomiska analysmodellen har gått att använda i den empiriska undersökningen vilket uppfyller syftet med modellen. Studien finner även att faktorerna storlek, marknadsläge och ålder på föreningen har en påverkan på den ekonomiska ställningen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley &amp; Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare definierar och tillämpar barnperspektivet samt hur de har upplever sitt handlingsutrymme i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd. Resultatet visade att det förekommer skillnader i synen på vad ett barnperspektiv innebär och hur barnen synliggörs i dokumentationerna. Ekonomiskt bistånd tenderar att utredas utifrån ett vuxenperspektiv där barnperspektivet får en underordnad roll. Arbetsbelastning, okunskap och organisationskultur nämndes som påverkande faktorer till detta. Det ges ett stort handlingsutrymme och tolkningsutrymme i socialsekreterarens arbete som begränsas av lagrum och kommunala riktlinjer. Resultatet visar att socialarbetarens roll och position mellan organisationens uppdrag och klientens behov är komplicerad då de möts av motstridiga krav och förväntningar. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som visat att vuxenperspektivet har en stark ställning inom ekonomiskt bistånd samt att brister finns i tillämpningen av barnperspektivet. / This study examines how social workers may define and apply the children's perspective, and how they perceive their discretion when administering social assistance. A qualitative method consisting of semi-structured interviews with four social workers is used. The results show that there are individual differences in the view on what the child perspective entails and how it is put into practice. The social workers’ focus tends to be on the adults’ perspective. Workload, lack of knowledge and the organizational culture are described as influencing factors. There seems to be significant room for discretion in assessments and decisions, although limited by law and guidelines. The social worker's position between the organization's demands and the client's needs seems to be complicated. The results are in line with previous research. It is proposed that in future research investigate the use of the child perspective after implementation of the UN convention on the rights of the child as legislation in Sweden.

The municipalities' costs for social assistance are expected to grow by over 20 per cent in the coming years (Prop. 2018/19:1). There are plenty of studies of how the design and level of unemployment insurances affect labor market outcomes – higher benefits have a negative impact on annual income and wages after unemployment – but few concerning the social assistance system. For recipients of social assistance, the benefit is reduced by the same amount a person earns, which create weak incentives for work as the substitution effect remains neutral. As a measure to lower the effective marginal tax rate from a hundred percent, Sweden has introduced a claw-back tax: the so-called job stimulus. Labor supply models assume voluntary unemployment, where the incentives depend on the fixed costs of working. If the fixed costs remain neutral, everyone who has a potential income over the benefit limit should work. However, under 2 per cent receive the job stimulus, even though approximately 50 per cent meet the eligibility requirements (Socialstyrelsen, 2016). Therefore, this thesis investigates potential explanations to this lag between theory and reality, analyzing a specific policy using traditional analysis tools from the economic theory of labor supply. The results show that the effective marginal tax rate is significantly affected, which strengthens the assumption that traditional analysis tools for labor supply seem insufficient when studying social assistance. Therefore, the effort model is introduced as an analysis tool to complement the established theories.