<p>Two of Swedens´s major banks, SEB and Handelsbanken, which appears in the same industry and have similar strategy. Both banks can achieve a similar result despite the fact that their reward system looks quite different. An issue that arises from this observation is the relative reward system to the rest of the economy control system.</p><p>Our purpose of this paper is therefore to examine the reward system in the organization's financial management systems. We wonder if the reward system may be a function of economic control system, or part of the system, or perhaps made independent of the system and then gradually adapted?</p><p>In our study, we choose to assume a reward system has three functions to manage, motivate and compose the employee group. In this way, we can see if there is any part of the economy control system that meets any of the reward system's functions, which may indicate that there is a connection. To illustrate these possible relations, we have created two categories of relationship, a supportive and compensatory relationship. Through our relationship categories, we have created a model that can describe how the financial control system components such as organizational structure, budget, transfer pricing, costing and information systems appear towards the reward system.</p><p>We have chosen to conduct a qualitative study to identify whether there is any relationship that is a connection between the reward system and the other parts of the economy control system. Then the relationship between economy and reward system controller can be ambiguous, we risk not getting sufficient precision in our operationalization so we have decided to conduct a comparative case study to see the variation between Handelsbanken and SEB.</p><p>From our analysis we draw interesting conclusions as to a reward system is part of the organization's financial control system, whose function is to interact with the different parts of the organization to meet the reward system has three functions. It may seem like an organization's financial management systems already comply with any of the reward system has three functions, but using the reward system, the organization can manage, motivate, and to compose the employee group.</p><p>Our study therefore shows that organizations may need to have a more differentiated approach to the reward system because it can vary depending on how an organization's financial system is built.</p> / <p>Två av Sveriges storbanker, SEB och Handelsbanken, vilka verkar inom samma bransch och som har liknande strategi, presterar ett likartat resultat trots att deras belöningssystem ser tämligen olika ut. En frågeställning som föds ur denna observation är vilken relation belöningssystemet har till det övriga ekonomistyrsystemet.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är därför att undersöka belöningssystemets funktion i organisationens ekonomistyrsystem. Vi frågar oss om belöningssystemet kan vara en funktion av ekonomistyrsystemet, en del i systemet, eller kanske skapad oberoende av systemet och sedan gradvis anpassats till det?</p><p>I vår undersökning väljer vi att utgå ifrån belöningssystemets tre funktioner att styra, motivera och komponera medarbetargruppen. På så sätt kan vi se om det finns någon del av ekonomistyrsystemet som uppfyller någon av belöningssystemets funktioner, vilket kan indikera på att det existerar ett samband. För att belysa dessa eventuella samband har vi skapat två relationskategorier, en understödjande samt en kompenserande relation. Med hjälp av våra relationskategorier har vi skapat en modell som beskriver hur ekonomistyrsystemets delar så som organisationsstruktur, budget, internpris, kalkyl och informationssystem verkar gentemot belöningssystemet.</p><p>Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning för att identifiera om det finns någon relation, det vill säga ett samband mellan belöningssystemet och de andra delarna i ekonomistyrsystemet. Då sambanden mellan belöningssystemet och ekonomistyrsystemet kan vara otydliga riskerar vi att inte få tillräcklig precision i vår operationalisering därför väljer vi att genomföra en jämförande fallstudie för att se variationen mellan Handelsbanken och SEB.</p><p>Utifrån vår analys drar vi intressanta slutsatser som att belöningssystemets är en del i organisationens ekonomistyrsystem, vars funktion är att samverkar med de olika delarna för att organisationen ska uppfylla belöningssystemets tre funktioner. Det kan förefalla som att en organisations ekonomistyrsystem redan uppfyller någon av belöningssystemets tre funktioner, men med hjälp av belöningssystemet kan organisationen styra, motivera samt att komponera medarbetargruppen.</p><p>Vår studie visar därför på att organisationer kan behöva ha en mer differentierad syn på belöningssystemet eftersom det kan variera beroende på hur en organisations ekonomistyrsystem är uppbyggt.</p>

Two of Swedens´s major banks, SEB and Handelsbanken, which appears in the same industry and have similar strategy. Both banks can achieve a similar result despite the fact that their reward system looks quite different. An issue that arises from this observation is the relative reward system to the rest of the economy control system. Our purpose of this paper is therefore to examine the reward system in the organization's financial management systems. We wonder if the reward system may be a function of economic control system, or part of the system, or perhaps made independent of the system and then gradually adapted? In our study, we choose to assume a reward system has three functions to manage, motivate and compose the employee group. In this way, we can see if there is any part of the economy control system that meets any of the reward system's functions, which may indicate that there is a connection. To illustrate these possible relations, we have created two categories of relationship, a supportive and compensatory relationship. Through our relationship categories, we have created a model that can describe how the financial control system components such as organizational structure, budget, transfer pricing, costing and information systems appear towards the reward system. We have chosen to conduct a qualitative study to identify whether there is any relationship that is a connection between the reward system and the other parts of the economy control system. Then the relationship between economy and reward system controller can be ambiguous, we risk not getting sufficient precision in our operationalization so we have decided to conduct a comparative case study to see the variation between Handelsbanken and SEB. From our analysis we draw interesting conclusions as to a reward system is part of the organization's financial control system, whose function is to interact with the different parts of the organization to meet the reward system has three functions. It may seem like an organization's financial management systems already comply with any of the reward system has three functions, but using the reward system, the organization can manage, motivate, and to compose the employee group. Our study therefore shows that organizations may need to have a more differentiated approach to the reward system because it can vary depending on how an organization's financial system is built. / Två av Sveriges storbanker, SEB och Handelsbanken, vilka verkar inom samma bransch och som har liknande strategi, presterar ett likartat resultat trots att deras belöningssystem ser tämligen olika ut. En frågeställning som föds ur denna observation är vilken relation belöningssystemet har till det övriga ekonomistyrsystemet. Vårt syfte med uppsatsen är därför att undersöka belöningssystemets funktion i organisationens ekonomistyrsystem. Vi frågar oss om belöningssystemet kan vara en funktion av ekonomistyrsystemet, en del i systemet, eller kanske skapad oberoende av systemet och sedan gradvis anpassats till det? I vår undersökning väljer vi att utgå ifrån belöningssystemets tre funktioner att styra, motivera och komponera medarbetargruppen. På så sätt kan vi se om det finns någon del av ekonomistyrsystemet som uppfyller någon av belöningssystemets funktioner, vilket kan indikera på att det existerar ett samband. För att belysa dessa eventuella samband har vi skapat två relationskategorier, en understödjande samt en kompenserande relation. Med hjälp av våra relationskategorier har vi skapat en modell som beskriver hur ekonomistyrsystemets delar så som organisationsstruktur, budget, internpris, kalkyl och informationssystem verkar gentemot belöningssystemet. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning för att identifiera om det finns någon relation, det vill säga ett samband mellan belöningssystemet och de andra delarna i ekonomistyrsystemet. Då sambanden mellan belöningssystemet och ekonomistyrsystemet kan vara otydliga riskerar vi att inte få tillräcklig precision i vår operationalisering därför väljer vi att genomföra en jämförande fallstudie för att se variationen mellan Handelsbanken och SEB. Utifrån vår analys drar vi intressanta slutsatser som att belöningssystemets är en del i organisationens ekonomistyrsystem, vars funktion är att samverkar med de olika delarna för att organisationen ska uppfylla belöningssystemets tre funktioner. Det kan förefalla som att en organisations ekonomistyrsystem redan uppfyller någon av belöningssystemets tre funktioner, men med hjälp av belöningssystemet kan organisationen styra, motivera samt att komponera medarbetargruppen. Vår studie visar därför på att organisationer kan behöva ha en mer differentierad syn på belöningssystemet eftersom det kan variera beroende på hur en organisations ekonomistyrsystem är uppbyggt.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klädkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klädbranschen blivit mer centraliserad. På grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mål att förhålla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnå målet. Syfte: Syftet är att genom intervjuer ge en förståelse för hur butikschefers motivation påverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete. Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och är i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer på djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av teoriramen i studien. De fyra klädkedjorna i studien har alla en omsättning på över en miljard kronor årligen och de använder sig av en centraliserad styrning. Resultat: Butikscheferna i studien anser att deras uppsatta mål måste uppfattas som rättvisa för att vara motiverande. Det är också viktigt att det långsiktiga budgetmålet kombineras med kortsiktiga mål, eftersom flera mål i arbetet uppfattas som positivt och det leder till att det långsiktiga målet inte upplevs lika avlägset. Ansvar är en viktig del i arbetet, dock leder inte mer ansvar alltid till högre motivation utan i butikschefernas fall ska det vara på en rimlig nivå. Feedback är något som butikscheferna behöver ha regelbundet. Det är viktigt att feedbacken inte endast innehåller information om resultatet, utan de vill även få direktiv på hur de kan förändra sina handlingar i arbetet till det bättre. / Background: Since the 1990s, the major clothing companies have taken an increasingly large market share. This has led to that the clothing industry has become more centralized. Because of this, the store manager who has primary responsibility for the store is more guided in their work. The store manager has goals to relate to while he or she is guided in their actions to achieve their goals. Purpose: The aim is that through interviews provide an understanding of how the store managers' motivation is influenced by the designed control system and explain what motivators store managers find most motivating in their work. Implementation: The study was conducted by six semi-structured interviews with store managers and is thus a qualitative approach. This methodology allows for the study of store managers in more depth. The interviews have transcribed and then analyzed using the theoretical framework of the study. The four clothing companies in the study all have a turnover of over 1 billion annually and uses a centralized control. Outcome: Store managers in the study pronounce that their goals must be perceived as fair to be motivating. It is also important to the long-term budgetary objective, combined with short-term goals, as several goals at work are perceived as positive and the long term goal does not feel as distant. Responsibility is an important part of the work, however more responsibility does not always lead to higher motivation and therefore store managers' cases should be at a reasonable level. Feedback is something that store managers need regularly. It is important that feedback not only contains information about the results, but they also want to get a directive on how they can change the work for the better.

Bakgrund och problem: Vikten av de snabbväxande företagens påverkan på marknaden är något som på senare tid fått extra uppmärksamhet. Andelen snabbväxande företag i Sverige är hög jämfört med andra länder, men bara en liten del lyckas fortsätta överleva på lång sikt. Detta sker på grund av att företagen befinner sig i föränderliga miljöer som många av dessa snabbväxande företagen inte lyckas anpassa sig till samt klara av utmaningarna som uppstår vid tillväxt.   Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur omgivningen påverkar styrningen i snabbväxande företag som befinner sig i föränderliga miljöer. Vidare sökes en förståelse kring hur företagen agerar för att växa och hur tillväxten påverkar utvecklingen av styrningen i företagen.   Metod: Baserat på syftet och de valda forskningsfrågorna valdes en flerfallstudie som forskningsdesign. De tre fallen som valdes består av svenska företag som under en kort period upplevt en mycket hög tillväxt. Semistrukturerade intervjuer valdes för insamling av empirin.   Slutsats: Studiens resultat tyder på att externa faktorer såsom digitalisering, konjunkturförändringar, politik och media har tvingat företagen att utvecklas från tidigare arbetssätt till en tydligare planering av verksamheten. De valda strategierna för snabb tillväxt är att antingen öka försäljningen eller expandera geografiskt. Det konstaterades att externa faktorer som politiska beslut kan möjliggöra tillväxten samt interna faktorer som viljan för tillväxt och kompetens driver tillväxten framåt. Dessutom konstaterades legitimitet vara en intern faktor som möjliggör tillväxt. / Background and problem: The importance of the influence of fast-growing companies in the market is something that has recently received extra attention. The proportion of fast-growing companies in Sweden is high compared to other countries, but only a small number manage to survive in the long term. This is due to the fact that companies are in turbulent environments that many of these fast-growing companies are unable to adapt to and meet the challenges posed by growth.   Purpose: The aim of this study is to gain a deeper understanding of how the environment affects the governance of fast-growing companies that are in changing environments. Furthermore, an understanding is sought of how companies act to grow and how growth affects the development of corporate governance.   Method: A multiple case study was selected as a research design based on the purpose and the selected research questions. The three cases selected consist of Swedish companies that experienced very high growth in a short period. Semi-structured interviews were selected for the collection of the empirical data.   Conclusion: The study's findings indicate that external factors such as digitalization, business cycles, politics and the media have forced companies to evolve from previous work methods to a formal planning of the business. The chosen strategies for rapid growth are to either increase sales or expand geographically. It was found that external factors such as political decisions may enable growth as well as internal factors such as the will for growth and competence to drive growth. In addition, legitimacy was found to be an internal factor enabling growth.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning måste anpassas till respektive företags förutsättningar. Företag kan tillämpas olika strategier i syfte att uppnå deras vision varav en strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att en extern part kontrakteras att utföra en viss aktivitet för en annan organisations räkning. Denna form av struktur får dock inverkan på verksamhetens förmåga att skapa målkongruens eftersom det innebär att även den externa partens målsättningar måste stämma överens med organisationens målsättningar. Ytterligare problematik uppstår när outsourcing tillämpas till flertalet externa organisationer i form av agenter. Problematik i förhållandet mellan agenten och den styrande verksamheten beskrivs i teorin av fenomenet agency theory och dess underliggande antagande om att respektive part kommer att agera utefter sina egna intressen och målsättningar. Att styra en verksamhet till målkongruens under dessa förutsättningar blir därmed komplext. Syfte: Studien ämnar förklara komplexiteten i styrning när outsourcing tillämpas på en avdelning som består av agenter. Utöver detta ska studien också beskriva hur styrning implementeras och vilka styrmedel som appliceras för de olika avdelningarna inom fallföretaget i jämförelse med den outsourcade avdelningen. Studien syftar därmed till att undersöka hur styrning kan utformas för att uppnå målkongruens i en verksamhet inom husbyggnadsbranschen som har valt att tillämpa outsourcing på försäljningsavdelningen.  Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och tillämpat en enfallsstudie som forskningsdesign. Vidare har insamlingen av det empiriska materialet utgått från semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Styrning mot målkongruens när outsourcing tillämpas uppnås genom att respektive avdelnings samt individers målsättningar sammanlänkas med organisationens målsättningar, vilket också överensstämmer med vad teorin definierar som tillvägagångssätt för att uppnå målkongruens. I syfte att den externa organisationen ska tillta ett målkongruent beteende bör vinstmaximering ligga till grund för utformningen av eventuell budget och målsättning i den outsourcade verksamheten. / Background and problem: Management control must be adapted to the circumstances of each company. Companies can apply different strategies to achieve their vision, one being outsourcing. Outsourcing means that an external party is contracted to perform a certain activity on behalf of another organization. However, this form of structure has an impact on the business's ability to create target congruence because it means that the external party's objectives must be in line with the organisation's objectives. Further problems arise when outsourcing is applied to multiple external organizations in the form of agents. Problems within the relationship between the agent and the business that controls are described as the phenomenon of agency theory and its underlying assumption that each party will act according to its own interests and objectives. Controlling a business to target congruence under these conditions is thereby complex. Purpose: The study aims to explain the complexity of control when outsourcing is applied to a department that consists of agents. In addition to this, the study will also describe how control is implemented and how control mechanisms are applied to the various departments within the case company in comparison to the outsourced department. The aim of this study is thereby to investigate how control can be designed to achieve target congruence in an activity in the house construction industry that has chosen to apply outsourcing to the sales department. Method: The study has taken a qualitative research and applied a case study as a research design. Furthermore, the collection of the empirical material has been based on semi- structured interviews. Conclusion: Control towards goal congruence when outsourcing is applied is achieved by linking the objectives of each department and individuals with the goals of the organization. This is also in line with what the theory defines as the approach to achieving goal congruence. In order to achieve a goal-congruent behaviour, the external organization should use of profit maximization in every budget and objectives in the outsourced activity.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljö med föränderliga villkor krävs en tillämpning av sofistikerade styrverktyg inom ett företags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomgått en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella företag. Problemdiskussion: PostNord AB får i dagsläget inte önskad effekt på styrning i verksamheten då det brister i förhållning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsmätning och dess styreffekter i organisationen. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga PostNord ABs ekonomistyrsystem med särskilt fokus på budget och prestationsmätningar och dess styreffekter i organisationen. Vidare är syftet att ge rekommendationer på förändringar av dagens styrsystem, vilka kan ge en förbättrad styreffekt inom PostNord AB - Region Växjö. Metod: Studien innefattar en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriskt material har skett genom intervjuer, dokument och observationer. Intervjuerna har utförts semi-strukturerat och respondenturvalet har skett utifrån ett kedje- samt lämplighetsurval. Resultat: Problemområden beträffande ekonomistyrsystemets styreffekter har identifierats där förbättringsförslag rörarande företagets mest kritiska områden har rekommenderats. Dessa innefattar en nedtoning av budgeten till förmån för prestationsmätningar, mål kopplade till mått, ökad kommunikation mellan nivåerna samt förhöjd motivation genom ökat deltagande. Slutsats: Marknaden som PostNord AB verkar på kännetecknas av tämligen fasta spelregler med en likartad infrastruktur för distribution. Avgörandet för företagets framgång beror på hur det på mest fördelaktiga sätt kan anpassa och maximera sin verksamhet efter rådande villkor. Detta talar för en ökad användning av processinriktade prestationsmätningar. / Background: In a competitive environment with changing conditions the use of sophisticated management tool are required within a company’s management control system. The company Post Nord AB has, with corporatisation and deregulation undergone a structural change, but still has a state-mandated while competing with fully commercial enterprises. Problems Discussion: Post Nord AB is in the current situation not receiving the desired effect on the control of the business when because of imperfections in the attitude to the budget. This has led to a discussion on the relationship between budget and performance measurement and its control effects in the organization. Purpose: The aim of the study is to map Post Nord AB’s management control system with particular focus on the budget and performance measurements and its control effects in the organization. A further purpose is to provide recommendations on changes to the current control system, which can enhance the control effect in Post Nord AB - Region Växjö. Method: The study includes a case study research design. The collection of empirical data were collected through interviews, documents and observations. The interviews were conducted semi- structured and the selection were based on a chain and suitability selection. Results: Issues concerning control effects of the management control system have been identified and improvement proposals have been recommended. These include a dimming of the budget in favor of performance measurements, goals related to measurement, increased communication between levels and enhanced motivation through increased participation. Conclusion: PostNord AB acts on a market characterized by fairly fixed rules with a similar distribution infrastructure. The essential for the company’s success depends on how it in most beneficial ways can customize and maximize their business to the prevailing conditions. This suggests an increased use of process-oriented performance measurements.