Trauma is the main cause of death in paediatric population worldwide. Lithuania has the highest trauma-related mortality in the European Union (EU). Lithuanian standardised injury death rate is 150.9 per 100000 inhabitants while in comparison the mean standardised injury death rate in the EU is 41.4, and the lowest one is in the Netherlands (26.4 injury death rate per 100000 inhabitants). The aim of this study was to analyze the impact of pre-hospital and in-hospital emergent trauma care on severe pediatric trauma outcomes, performing a prospective observational clinical trial in the Vilnius University Children’s Hospital and Vilnius Pre-hospital Emergency Service Center. Trauma registry fields were defined in details and validated during this study. The recommended quality indicators were defined and used for pre-hospital pediatric trauma care and in-hospital emergent management evaluation. The study results showed that the level of pre-hospital care is associated statistically significantly with trauma outcomes: higher pre-hospital care level caused better trauma outcome assessed according to the Glasgow Outcome Scale. The longer time until the first key emergency intervention in hospital was associated statistically significantly with the worse trauma outcomes. Calculation of the Probability of survival (Ps) according to Trauma Score Injury Severity Score model (TRISS) revealed unexpected death (Ps > 50 %) rate 74%. The reasons for fatal outcome in the patient group with... [to full text] / Traumos yra pagrindinė vaikų, paauglių ir jaunų suaugusiųjų mirties priežastis. Stebimas didžiulis skirtumas Europos Sąjungos (ES) šalyse lyginant mirštamumą nuo traumų. Lietuvoje didžiausias ES standartizuotas traumų mirčių dažnis (150.9 mirtys dėl traumų 100.000 gyventojų). Palyginimui: ES šalių vidurkis yra 41.4 mirtys dėl traumos 100.000 gyventojų, mažiausias standartizuotas traumų mirčių dažnis yra Olandijoje – 26.4 mirtys 100.000 gyventojų. Toks skirtumas nurodo potencialią galimybę sumažinti mirčių dėl traumų skaičių, naudojant visas priemones: tiek traumų prevenciją, tiek skubios pagalbos prieinamumą ir kokybę. Darbo tikslas – išanalizuoti vaikų, patyrusių sunkias traumas, ikihospitalinės pagalbos ir skubiosios pagalbos ligoninėje laiko bei apimties įtaką traumų išeitims, atliekant perspektyvinį tyrimą Vilniaus Universiteto Santariškių klinikų Vaikų ligoninėje bei Vilniaus Greitosios medicinos pagalbos stotyje. Rezultatai parodė, kad pagalbos lygis ikihospitaliniu laikotarpiu susijęs su išeitimi: pacientams, gavusiems aukštesnio lygio pagalbą traumos išeitys pagal Glazgo išeičių skalę buvo geresnės. Ilgesnis laikas nuo paciento atvežimo į ligoninę iki pirmos skubiosios intervencijos statistiškai patikimai koreliavo su blogesne traumos išeitimi. Apskaičiavus išgyvenamumo tikimybę (Ps) pagal traumos skalės pažeidimų sunkumo modelį (TRISS), 74 proc. mirčių dėl traumų pateko į netikėtų mirčių (Ps > 50 proc.) kategoriją. Kiekviena netikėta mirtis, identifikuota naudojant... [toliau žr. visą tekstą]

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring. Tillit uppfattas av informanterna främjas av förståelse, empati, äkthet, förtroendefull relation och kontroll. Informanterna uppfattar att upplevelsen hopp hos patienten främjas genom delaktighet, ärlighet, information och behandling av livshotande tillstånd. Slutsats: De faktorer som upplevs främja trygghet, tillit och hopp kan identifieras som både sjuksköterskans förhållningssätt och dennes aktiva åtgärder. Resultatet indikerar att enskilda strategier uppfattas främja flera vitala behov samtidigt och kan därmed förstås som bundna till varandra. Klinisk betydelse: Denna studie kan ha betydelse för sjuksköterskor som ämnar främja patienters upplevelser av trygghet, tillit och hopp. Studiens erfarenhetsredovisning kan inspirera och stödja andra sjuksköterskor i deras arbete inom vården. / Background: Nurses have historically cared for individuals injured in combat. One field of operations for nurses today is to participate in missions abroad where they may care for individuals injured in combat. To be injured in combat might be perceived as a traumatic event which challenges an individual's experience of comfort, trust and hope. Nursing literature emphasizes the importance of nurses’ ability to support a patient’s experience of comfort, trust and hope. Purpose: To describe how nurses perceive that they support a patient's experience of comfort, trust and hope during emergency care of injury in combat. Method: An empirical study with a qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews and was processed using a qualitative content analysis. Results: The perception of comfort is perceived by the informants as supported by pain management, information, security, knowledge, experience, a structured course of action, calm, presence and physical contact. The perception of the informants is that trust is supported by understanding, empathy, authenticity, trusting relationship and control. Hope is perceived as supported by participation, honesty, information, and treatment of life-threatening conditions. Conclusion: Factors perceived to support comfort, trust and hope can be identified as the nurse´s approach and active measures. The result indicates that single actions are perceived supporting several vital needs simultaneously and can be understood as interlinked. Clinical significance: This study may be relevant to nurses who aim to support patients' experiences of comfort, trust and hope. This description of the lived experiences can inspire and support other nurses in health care.

SAMMANFATTNING Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården. En prehospital vård ställer höga krav på ambulanspersonalens förmåga och kunskap att möta olika typer av patienter i olika situationer. De flesta inom prehospital sjukvård har en mental beredskap för att möta svåra händelser, men trots detta kan omständigheter göra att personalen kan få svårt att hantera vissa händelser. Syftet var att ta beskriva sjuksköterskans upplevelser vid prehospitalt omhändertagande av suicidnära patienter. Metoden var kvalitativ med intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju sjuksköterskor inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet spelades in och transkriberades för att sedan avidentifieras och analyseras med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i följande kategorier: Emotion och påverkad empati hos sjuksköterskan, kunskap, kompetens och erfarenhet, vården otillräcklig samt i mötet med patienten. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde en frustration och maktlöshet i vårdmötet. Ilska, brist på empati och osäkerhet var också upplevelser som kom fram. Det framkom att det råder en kunskapsbrist hos en del av sjuksköterskorna inom den prehospitala vården när det gäller bemötande och omhändertagande av psykiskt sjuka personer. Slutsatsen var att sjuksköterskor inom prehospital akutsjukvård behöver mer kunskap om bemötande och omhändertagande av suicidala patienter.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning. Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader. Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats. Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos. I denna undersökning kunde inga allvarliga brister identifieras i det nya medicinska beslutssystemet gällande akuta buksmärtor i Uppsala län, och inga signifikanta ålder-eller könsskillnader kunde hittas. Mer studier skulle behövas för att öka träffsäkerheten gällande resultatet i detta ämne och fler patienter skulle behöva involveras för att ”fånga upp” eventuella brister i detta medicinska beslutssystem. / Since October 2011 Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) take care of emergency calls. At the same time new decision support tool for nurses that receive the emergency calls was introduced, andit was of interest to find out if there are flaws in the emergency call- system. Since the cause of abdominal pain in patients is a complex and difficult to identify this specific condition was chosen for this study. Aim: To examine whether the new medical decision support for patients with acute abdominal pain after the introduction of the new medical decision- making aid is a reliable working aid. Method: An empirical quantitative study with retrospective review of patients records. Totally 151 patients who called ambulance due to abdominal pain and that the emergency call- center prioritized as life-threatening (priority 1) or urgent (priority 2) has been reviewed. Result: SvLC´s initial evaluation tallied well with the prehospital assessment the nurse in ambulance did. In the prio 1-group 48% diagnosed abdominal pain NOS, that is to say “Not Otherwise Specified”, and in prio 2 group 40% received the same diagnosis. In this investigation, no serious flaws identified in the new medical decision support regarding acute abdominal pain in Uppsala county, and no significant..... More studies would be needed to increase accuracy on the results in this topic and more patients would need to be involved in order to “capture” any deficiencies in this medical decision systems.

No description available.

Bakgrund: Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa. Studierna valdes ut genom kritisk granskning och utifrån urvalskriterier. De översattes från engelska till svenska och analyserades utifrån attitydbegreppets tre komponter; tankar, känslor och handlingar. Resultat: Resultatet presenterar utifrån följande teman och rubriker: Tankar: sjuksköterskors tankar om självskadebeteende, uppfattningar om att vårda patienter med självskadebeteende, brist på kunskap och kompetens i omvårdnaden av patienter som skadar sig själva. Känslor: starka känslor framkallas i vårdandet av patienter som skadar sig själva, faktorer som påverkar känslorna gentemot patienter med självskadebeteende. Handlingar: patienter med självskadebeteende bortprioriteras på akutmottagningen, brister riktlinjer och bedömningar i vården av patienter med självskadebeteende. Diskussion: Hur tankar, känslor och handlingar hör samman diskuteras utifrån Orlandos interaktionsteori. Att utbildning påverkar attityderna positivt diskuteras, samt en problematisering kring det medicinska fokus som finns på akutmottagningen. Vidare diskuteras praktiska implikationer och vidare forskning. / Background: The numbers of patients that are treated for self-harm in inpatient care have increased since 1990's. The first meeting these patients have with healthcare often take place in the emergency department, which is primarily designed to efficiently care for patients who are physically ill. Patients who engage in self-harm have often difficulties communicating their feelings to others. These patients experience that they are negatively treated by nurses in health care. The attitude of nurses is affecting care by the way they think, feel and act towards the patient Aim: The aim of this literature review is to describe emergency nurses' attitude towards patients with self-injurious behavior. Methods: A general literature review based on 9 scientific studies, of which 6 were quantitative and 3 qualitative studies. The studies were selected through critical review and selection criteria. They were translated from English to Swedish and analyzed by the three components of the attitude concept; thoughts, feelings and actions. Results: The results is presented on the following themes and headlines: Thoughts: nurses thoughts about self-injurious behavior, views of caring for patients with self-injurious behavior, lack of knowledge and skills in the care of patients who harm themselves. Emotions: strong feelings are evoked in the care of patients who harm themselves, factors that affect the feelings towards patients with self-injurious behavior. Actions: Patients who engage in self-harm are deprioritized in the emergency department, deficits in assessment and guidelines regarding the care of patients with self-injurious behavior. Discussion: How thoughts, feelings and actions are associated is discussed based on Orlando's interaction theory. That education affects attitudes positively is discussed as well the problematisation of the medical focus that exists in the emergency department. Furthermore, we discuss practical implications and further research.

Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study. The collected data were analysed using a content analysis. Result: From the analysis crystallized five themes: Organisational structure, Loss of control, Stress-reducing factors, Positive stress and Experience-based security. The result demonstrates that the nurses rarely experience negative stress despite a heavy workload in emergency care department. There is an ambition to accomplish the nursing care but a medical priority focus of the department contributes to the delegation of nursing care to another profession. Conclusion: Nurses in the emergency care department have a high workload but doesn’t despite that feel negative stress. Clinical relevance: The study is of clinical relevance because it’s enlights different aspects that emerged as significant for avoiding negative stress. / Bakgrund: Tidigare forskning påvisar att negativ stress i dagens läge är vanligt förekommande hos sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården. Stressen påvisas ha samband med sämre utförd omvårdnad av patienter och försämrad hälsa hos sjuksköterskorna. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av stress samt deras arbete för en god omvårdnad på en akutsjukvårdsavdelning. Metod: En empirisk design med kvalitativansats har använts. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och ligger till grund för studiens resultat. Insamlad data har analyserats med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Ur analysen utkristalliserades fem teman: Organisatorisk struktur, Förlust av kontroll, Stressreducerande faktorer, Positiv stress och Erfarenhetsbaseradtrygghet. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna sällan upplevde negativ stress trots en hög arbetsbelastning på akutsjukvårdsavdelningen. Det fanns en strävan att hinna med omvårdnadsarbetet men ett medicinskt prioriterad fokus på avdelningen bidrog till delegeringav omvårdnadsåtgärderna till en annan profession. Slutsats: Sjuksköterskor på akutsjukvårdsavdelningen har en hög arbetsbelastning men upplever trots det sällan negativ stress. Klinisk relevans: Studien har klinisk relevans då ett flertal faktorer framkommit som betydelsefulla för undvikandet av negativ stress.

Bakgrund: Personer som invandrar till Sverige bär ofta med sig en kultur som skiljer sig från den svenska normkulturen. I samband med den mångkulturella ökningen i landet ökar tvärkulturella vårdmöten i olika vårdkontexter där vårdgivaren och vårdtagarens kulturella bakgrund skiljer sig från varandra. Dessa tvärkulturella möten kan resultera i barriärer där vårdgivaren och vårdtagaren inte förstår varandra. För att minska dessa barriärer har forskning visat på att sjuksköterskan bör ha en kulturmedvetenhet. Sjuksköterskans kulturella kompetens påverkar hur mötet med patienter med en annan kultur slutar. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av tvärkulturella vårdmöten med patienter i akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på tio utvalda kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes noggrant igenom där relevant innehåll för arbetets syfte valts ut och sammanställts i ett dokument. Utifrån dokumentet grupperades likheter och olikheter i olika kategorier som därefter kunde utvecklas till huvudteman samt subteman som presenteras i arbetets resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman samt ett subtema; sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation i tvärkulturella möten med patienter i akutsjukvård, kulturella skillnader som påverkar vårdrelationen med ett subtema: sjuksköterskans upplevelse av hur anhöriga påverkar patientens vård, kulturella skillnader som påverkar sjuksköterskans arbetssätt samt sjuksköterskors upplevelse av sin kulturella kompetens. Diskussion: Kulturella olikheter i vården kan leda till barriärer som hindrar sjuksköterskan att förstå patienten och vise versa. Dessa barriärer kan resultera i allvarliga konsekvenser som kan skada patienten. Det ligger därför stor vikt i att utbilda och utveckla sjuksköterskors kulturella medvetenhet genom sjuksköterskeutbildningen då sjuksköterskans kulturella medvetenhet påverkar hur ett tvärkulturellt vårdmöte slutar / Background: Persons who immigrate to Sweden often carry with them a culture that is different from the standard Swedish culture. In connection with the multi-cultural growth of the country is increasing cross-cultural care encounters in different care contexts where the caregiver and the patient's cultural background is different from each other. These cross-cultural encounters can result in barriers where the caregiver and the patient did not understand each other. To reduce these barriers, research has shown that nurses should have a cultural awareness. Nurse's cultural competence affects how the meeting with patients with a different culture ends. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of cross-cultural care encounters with patients in emergency care. Methods: A literature study based on ten selected qualitative health research articles. Articles were read carefully where relevant content for the purpose of the work have been selected and compiled in a document. Based on the document were grouped similarities and differences in various categories which then could develop into major themes and subthemes presented in work performance. Results: The results are presented based on four main themes and a subtema; nurses' experience of communication in cross-cultural encounters with patients in emergency care, cultural differences that affect the care relationship with a subtema: Nurse's perception of how families affect patient care, cultural differences that affect nurses' work and nurses' perception of their cultural competence. Discussion: Cultural differences in health care can lead to the barrier that prevents the nurse to understand the patient and vice versa. These barriers can result in serious consequences that could harm the patient. It is therefore of great importance in educating and developing nurses 'cultural awareness through nursing when nurses' cultural awareness affects how a cross-cultural care meeting ends.

Cette thèse part du constat de la nécessité d'améliorer la performance temporelle des flux de patients souffrant de pathologies urgentes. Elle propose pour ce faire un rôle original des outils de gestion. Particulièrement dans le secteur public, les outils de gestion sont principalement utilisés pour conformer les organisations à la représentation d'un décideur éloigné du terrain, laissant un degré de liberté faible aux acteurs locaux. Nous utilisons des outils provenant des lean et supply-chain managements dans le cadre d'une chaîne de prise en charge des accidents vasculaires cérébraux et des urgences hospitalières pour montrer que les outils de gestion peuvent permettre de "générer" des organisations originales plus performantes que celles existantes. L'apport de cette thèse est donc double. Premièrement sur l'ouverture des fonctions des outils de gestion. Deuxièmement sur les chaînes logistiques de prise en charge de l'urgence, que nous appelons emergency healthcare supply-chains, pour lesquelles les modalités de fonctionnement sont décrites et distinguées par rapport aux notions classiques de healthcare supply chains. / In this thesis, we acknoledge that the performance of emergency patients flow could be highered. We propose to explore an original function of management tools. Indeed particularly in the public sector, management tools are mainly used to conform the organizations to the representation of a central deciding actor, disconnected from the field, which leads to a low degree of freedom of local workers. We use tools from lean and supply-chain managements respectively in a stroke care chain and a local emergency care chain to prove that management tools can "generate" more performing alternative organizations. This thesis proposes two kinds of findings. Firstly on the opening of the functions of management tools. Secondly on emergency healtcare supply chains, for which specificities compared to classical healthcare supply chains imply original management rules and functions.

The goal of this research is to analyze the stigmatization of opioid addiction within the framework of emergency care from an ethnographic perspective. Interviews with those who have been swept up in the current opioid epidemic indicate that stigma, or a shame or dishonor, and socioeconomic insecurity emerge often as common themes in their emergency care experiences. In many cases, socioeconomic insecurity most intensely translates into a lack of access to healthcare and emergency rooms across the country often function as primary care for uninsured populations. The central field site selected for this study was the emergency department of an urban trauma-level research hospital in an attempt to document the process of care for those in opioid crisis and the challenges healthcare providers face in facilitating this care. The aim of this research is to discover how stigma affects care in emergency room settings during an acute opioid crisis. This is a moment when patients may be most open to the idea of detoxification and sobriety. In this study, I argue that addiction can be shifted from being viewed as a disgraceful state to a medical condition, by uncovering what experiences overdose victims have while under emergency care, how patients experience stigma related to their opioid crisis, and what challenges healthcare providers describe while facilitating care during crisis. Findings suggest that stigma permeates the interactions drug-addicted patients have with healthcare professionals and that it may have a negative impact on their decision to seek further treatment. Application of results in the form of a community resource guide made available to patients and hospital staff indicate the potential for reducing stigma of intravenous/opioid-related addiction as healthcare providers are more able to discern gaps in care for addicted patients and facilitate greater follow-up care and access to resources. This thesis illustrates the potential for qualitative analysis of acute care to uncover vital next steps in reducing the stigma surrounding opioid addiction. Reducing stigma in the provision of care could foster more integrative approaches to treatment, help inform new protocols for caregivers, uncover resources to aid healthcare providers, and potentially provide a more substantial level of care and access to resources for the patient in crisis—one that may facilitate recovery in lieu of relapse.